Måndagen den 6 november överlämnades ÖB:s militära råd till regeringen. Med hänvisning till det förändrade säkerhetspolitiska läget med kriget i Ukraina, hotet från Ryssland och Sveriges ansökan till Nato föreslås justeringar av tidigare fattade försvarsbeslut. I stora drag handlar det om att öka Sveriges integrering i Nato med bland annat en utbyggnad av luftförsvaret inom samtliga försvarsgrenar.
– I den värld vi lever i handlar mycket om Ryssland som dimensionerande hot. På kort sikt binder Ryssland upp sina markstridsförband i Ukraina, men deras flygvapen är till stora delar nästan helt intakt. Vår roll i Nato blir initialt att bidra till försvarsalliansens luft- och robotförsvar och det är en av utgångspunkterna som vårt råd till regeringen är kopplat till, säger överbefälhavare Micael Bydén till Officerstidningen.
Två brigader föreslås prioriteras för att tidigt kunna delta i Natos markoperationer. Däremot vill ÖB att den reducerade infanteribrigad som enligt tidigare försvarsbeslut skulle vara på plats 2030, senareläggs till 2035. Det gäller även den beslutade mekaniserade brigaden.
» Vår roll i Nato blir initialt att bidra till försvarsalliansens luft- och robotförsvar och det är en av utgångspunkterna som vårt råd till regeringen är kopplat till. «
– Det här är vårt förslag för att snabbare få fram två brigader med hög tillgänglighet med stående personal. Vi ser att vi inte kommer kunna driva fram alla fyra brigader parallellt. Vi avråder också regeringen från att besluta om nya organisationsenheter eftersom det är mycket resurskrävande, säger Micael Bydén.
Enligt underlaget till regeringen är det ansträngda personalläget en begränsande faktor för tillväxten. Redan existerande personalutmaningar har spätts på till följd av omvärldsutvecklingen och till det kommer ett ökat behov av bemanning i Nato när Sverige väl blir medlem i försvarsalliansen.
– Vi har tydligt signalerat detta till politiken. Det som tyngt oss är beredskap, operationer, planeringen inför Natomedlemskapet och stödet till Ukraina. Det bidrar till att vi inte kommer kunna nå alla mål i försvarsbeslut 20. Vi måste prioritera, säger Micael Bydén och fortsätter.
– När man läser vårt underlag till regeringen kanske man får intrycket att vi inte prioriterar personalen, men det gör vi. Efter dagordern i april förra året har vi gjort satsningar i ralsen, höjt lägstalöner och löner för GSS och officerare och mer därtill. Nu pågår nya förhandlingar och våra företrädare har fått rejält förhandlingsutrymme, så det kommer mer.
» Vi räknar med att Sverige är medlemmar i Nato till nästa försvarsbeslut. Men om det skulle dröja flera år snarare än månader innan vi blir medlemmar är det fler än vi som kommer få problem. «
Enligt Micael Bydén är såväl behållarperspektivet som rekryteringsarbetet avgörande för att organisationen ska kunna växa.
– Vi föreslår att antalet värnpliktiga ökar till 10 000 år 2030, vilket är viktigt ur ett personalförsörjningsperspektiv. Det skulle öka vår rekryteringsbas och bidra till att fylla våra krigsförband, säger han.
Förstärkningen av luftförsvarsförmågan föreslås ske genom bland annat arméns integrering i luftförsvaret och en ökad verkan mot ballistiska robotar. Anskaffningen av de fyra ytstridsfartygen i Luleåklass med leverans från 2030 kommer även de att bidra till luftförsvarsförmågan och ska kunna ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar.
Flygförbanden föreslås bland annat tillföras ny teknik för skydd mot obemannade farkoster och ytterligare infrastruktur för tillfällig basering/gruppering i övre Norrland ska tillföras. I underlaget till regeringen betonas behovet av att göra Försvarsmaktens förmågor tillgängliga här och nu och att försvaret av Sverige vidgas från ett nationellt till ett kollektivt fokus.
Utgångspunkten i underlaget till regeringen är att Sverige blir medlemmar i Nato inom en snar framtid.
– Vi räknar med att Sverige är medlemmar i Nato till nästa försvarsbeslut. Men om det skulle dröja flera år snarare än månader innan vi blir medlemmar är det fler än vi som kommer få problem, säger Micael Bydén.
