Senast publicerat
Senast publicerat:

Ökad kadettersättning för att locka fler till Officersprogrammet

Kadett på Officersprogrammet

Foto: Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten

Kadetter framför Karlbergs slott under examensceremoni från Officersprogrammet.
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Officersprogrammet är i grund och botten en förmånlig utbildning. Kadetter erhåller fritt boende, kost, kurslitteratur, resor och utrustning plus en skattefri ersättning om 4500 kr/månaden. Dessutom beviljar Försäkringskassan bostadsbidrag för de som studerar till officer, vilket oftast täcker hela hyran för de som redan har eget boende. Detta gör att kadetter varken behöver eller får ansöka om CSN-lån, med decennier av studieskulder efter examen. På det hela taget medger detta sannolikt en ekonomisk situation långt bättre än de flesta civila studenter som själva får stå för samtliga omkringkostnader kopplade till sin utbildning.

Med detta sagt, vad finns det då att anmärka på gällande förmånerna? Svaret på denna fråga är att det i längden handlar om Försvarsmaktens operativa förmåga; vår yttersta garant för Sveriges självständighet och demokrati. Det kan låta högtravande, och resonemanget riskerar säkerligen att sticka i ett och annat öga hos studenter på civila akademiska lärosäten runtom i landet, men faktum är att det måste göras mer för att öka attraktionskraften till Officersprogrammet och därmed kunna utexaminera fler dugliga officerare som kan axla den stora omställning Försvarsmakten står inför det kommande årtiondet. Där är ersättningen under utbildning en mindre, men än så viktig del.

» Kadetter på Officersprogrammet har således den lägsta ekonomiska ersättningen bland de som genomgår utbildning i Försvarsmakten. «

Kadetter på specialistofficersutbildningen, reservofficersutbildningen och de med en akademisk examen som läser särskild officersutbildning erhåller en grundlön under sin utbildning. Kadetter på Officersprogrammet har således den lägsta ekonomiska ersättningen bland de som genomgår utbildning i Försvarsmakten, lägre än värnpliktiga om man räknar med den utbildningspremie som kadetter inte erhåller.

Även om en höjd ersättning studerande på Officersprogrammet inte löser alla problem med rekryteringen så skulle detta förhoppningsvis undanröja en del tvivel inför att söka och läsa klart utbildningen av rent ekonomiska skäl. De som redan etablerat familj eller har andra åtaganden privat får goda förutsättningar att påbörja och slutföra utbildningen.

Om du vill utbilda dig till officer men kanske samtidigt har bostadsrätt, villa, bil, barn och samboende partner går kalkylen med 4 500 kr/månaden sällan ihop. Vi riskerar helt enkelt att förlora individer som annars hade kunnat bli dugliga officerare.

Med bakgrund i det senaste försvarsbeslutet kommer ett antal nya förbandsorter att etableras. Flera, exempelvis K 4 i Arvidsjaur, Amf 4 i Göteborg och F 16 i Uppsala har redan haft sina invigningsceremonier. Antalet värnpliktiga kommer med detta successivt också öka markant under kommande år. Det är naturligtvis oerhört glädjande att vi får en stärkt krigsorganisation och ett mer robust försvar. En Försvarsmakt i tillväxt är också den Försvarsmakt vi som nyutexaminerade officerare kommer att kliva ut i. Det är en spännande och hoppfull tid.

» Justeringar i den ekonomiska ersättningen på Officersprogrammet skulle skapa incitament för ett ökat antal sökande «

Samtidigt är den fråga som ofta uppkommer den uppenbara: hur ska det gå ihop med personalförsörjningen? Varifrån ska vi få tag i befäl, instruktörer, stabspersonal, kompanichefer och plutonchefer för att bemanna den nya försvarsorganisationen? Många av dessa framtida chefer är de som just nu och kommande år utbildas på Militärhögskolan Karlberg. Det råder i nuvarande organisation redan brist på officerare, och det har vid flertalet tillfällen flaggats för att detta i det långa loppet riskerar påverka vår operativa förmåga. Antalet ansökningar till Officersprogrammet har de senaste 2 åren dock ökat stadigt till rekordnivåer. Detta är också glädjande, men det räcker tyvärr inte. Många i övrigt lämpliga individer avstår från att söka, tackar nej eller hoppar av utbildningen.

Med individer som avstår från att söka eller hoppar av så är den givna konsekvensen också att färre officerare examineras som bidrar till att stärka organisationen. Den oundvikliga konsekvensen av detta är att vår operativa förmåga nedgår när behovet av officerare ute på förbandet inte uppfylls.

Justeringar i den ekonomiska ersättningen på Officersprogrammet skulle skapa incitament för ett ökat antal sökande, ökat antal individer som fullföljer utbildningen samt ökad ekonomisk stabilitet för kadetter och därmed fler officerare som kliver ut redo att möta personalbehoven i dagens och morgondagens växande försvarsmakt.

Vad skulle då en ökad ersättning för kadetter innebära? Det finns flera gångbara lösningar:

Ett: det sker en harmonisering med ersättningssystemet för specialist- och reservofficersutbildningen

Två: En ren höjning av den nuvarande dagersättningen om 140 kr per dag är också ett gångbart alternativ.

Tre: Ersättningen för officersaspiranter fixeras mot och likställs med grundlönen för anställda soldater och sjömän. Detta är praktiska förslag på lösningar, men exakt i vilken omfattning och på vilket sätt en justering genomförs lämnar jag dock till vidare debatt.

Det som dock är säkert är att ersättningen för officersaspiranter, som regleras i Officersförordningen, börjar få ett stort antal år på nacken och bör ses över.

Avslutningsvis ställer jag mig tre frågor; är det rimligt att kadetter på Officersprogrammet, som står på tröskeln till att anställas i Försvarsmakten som officerare, skall ha lägre ersättning än värnpliktiga? Vilka principiella hinder finns för att höja ersättningen för kadetter på Officersprogrammet? Hur ser Försvarsmakten på frågan?

Personalen är Försvarsmaktens i särklass viktigaste resurs. Låt därför inte låg ersättning bli ett hinder för ökad officersrekrytering. Vi har redan tillräckligt med utmaningar kopplat till personalförsörjning. Inte minst lönebilden som väntar efter utbildningen.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: