Senast publicerat

Senast publicerat:

Must: Breddad och mer komplex hotbild mot Sverige

Hotbilden mot Sverige har under 2020 blivit bredare och mer komplex. Samtidigt är det globala säkerhetspolitiska läget instabilt – och pandemins konsekvenser får långsiktiga följder.

Maria Widehed

Henrik Montgomery/TT

2021-03-15

Kvalificerade statliga aktörer söker sårbarheter brett utan att göra skillnad mellan civilt och militärt, skriver Must i sin årsöversikt för 2020.

Utvecklingen mot en mer hårdhänt maktpolitik har förstärkts och världspolitiken präglas av en fortsatt tillbakagång för demokrati, folkrätt, rustningskontroll och multilateralism. Detta enligt den militära underrättelse- och säkerhetstjänstens, Must, årsöversikt för 2020. Pandemin orsakar en social och ekonomisk skörhet i många samhällen, som väntas få långsiktiga följder. Samtidigt bedöms hotbilden mot Sverige som bredare och allt mer komplex – den är i dag såväl politisk som ekonomisk och militär.

» Hybrida, dolda och förnekbara metoder blir allt vanligare. «

Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, samtidigt som kvalificerade statliga aktörer söker sårbarheter brett utan att göra skillnad mellan civilt och militärt. Trenden att se ekonomi och teknologi som strategiska verktyg förstärks och ”länder som Ryssland och Kina har en bred verktygslåda”, skriver generalmajor Lena Hallin, chef för Must, i årsöversiktens förord.

– Hoten riktas mot Sveriges försvarsförmåga, välstånd och demokrati. Hybrida, dolda och förnekbara metoder blir allt vanligare, säger Hallin i ett uttalande hos Försvarsmakten.

Liknande läsning:

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Rapport

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

”Bättre förr – men för vem?”

Mest läst:

Aktuellt /

Marinen

Replik från marinchefen om kritiken: ”Jag delar inte bilden som ges”

Intervju /

Forskning

”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

Aktuellt /

Nato

Hundratals soldater behöver rekryteras till FLF Finland

Aktuellt /

Marinen

Marinchefen om marinens nya organisation: ”Behöver anpassas för framtiden”

Aktuellt

FOI

Barn till högutbildade får göra värnplikt oftare än barn till lågutbildade

Ungdomar till välutbildade föräldrar med höga inkomster blir oftare antagna till militär grundutbildning än dem från socioekonomiskt svaga familjer. Bland värnpliktiga som utbildas mot befälsbefattning är skillnaderna som störst. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut.

Linda Sundgren

2026-06-22

I höstas kom en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som visar att socioekonomisk status inte spelar någon roll för ungdomars inställning till värnplikten. Ungdomar till lågutbildade föräldrar med låga inkomster var ungefär lika intresserade av att göra lumpen som dem i andra samhällsklasser. Däremot finns det tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper utifrån vem som faktiskt gör lumpen.

Enligt FOI-studien, Vem får försvara Sverige, som publicerades under våren är ungdomar från resursstarka familjer överrepresenterade bland de värnpliktiga. Av de cirka 500 000 totalförsvarspliktiga födda mellan 2000 och 2004 som ingår i studien, har 42 procent högutbildade föräldrar. Bland dem som faktiskt skrivs in till värnplikt stiger andelen till närmare 60 procent.

– Värnplikten är inte den sociala smältdegel den en gång var. Många har fortfarande uppfattningen att värnplikten är en arena för social integration och att deltagandet i militären jämnar ut skillnaderna mellan olika samhällsklasser, men det stämmer inte, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI som lett undersökningen.

Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten

Skillnaderna mellan dem som vill göra värnplikten och de som får göra den, ökar i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Störst är överrepresentationen av ungdomar vars föräldrar har en forskarutbildning. Lägger man även till andra faktorer som om föräldrarna förvärvsarbetar eller inte och om familjen någon gång tagit emot ekonomiskt bistånd, blir skillnaderna ännu tydligare.

– Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten. Även där är barn till socioekonomiskt starka föräldrar överrepresenterade. Egentligen är det inte särskilt konstigt, men jag tror inte att vare sig allmänheten eller politikerna alltid är medvetna om det, säger Peter Bäckström.

Studien visar också ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och vilken sorts värnpliktsutbildning som individen genomför. Flest deltagare från resursstarka familjer är det bland dem som utbildas till en befälsbefattning. Närmare 70 procent av de som skrevs in på en längre befälsutbildning hade högutbildade föräldrar, vilket kan jämföras med 55 procent av de som utbildades mot en soldatbefattning.

Enligt rapporten motsvarar sammansättningen i värnpliktskullarna som går den längre befälsutbildningen, den fördelningen av studenter som råder på läkarprogrammet. Men den sociala snedrekryteringen beror inte på att Plikt- och prövningsverket gör något fel vid mönstring och uttagning till värnplikten. Peter Bäckström konstaterar att myndigheten följer de direktiv och lagar som politikerna beslutat om.

Ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra.

– Det handlar alltså inte om någon godtycklighet eller medveten särbehandling. Plikt- och prövningsverket har till uppgift att välja ut dem som är bäst lämpade för uppgiften och ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra, säger han.

Enligt Peter Bäckström är det av stor nytta för samhället att försvaret har tillgång till högpresterande ungdomar. Samtidigt konstaterar han att denna nytta måste vägas mot värnpliktens kostnader och att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är tveksamt om det är effektivt att blivande toppstudenter kommer in på arbetsmarknaden ett år senare än andra.

Det är heller inte säkert att de som antas till grundutbildningen också är de som är mest intresserade av att efter värnplikten ta anställning som soldat eller söka till Officersprogrammet. I slutändan är värnplikten också en rättvisefråga som handlar om vem som ska försvara Sverige.

– I fredstid kan det vara lätt att tänka på värnplikten som en utbildning eller ett privilegium. Men i slutändan handlar det om att försvara Sverige och Nato och det är förenat med risker, säger Peter Bäckström och fortsätter:

– Till syvende och sist handlar det om vem som ska bära bördan av kriget. Man kan se värnplikten som en slags beskattning och i det perspektivet är frågan om vem som gör lumpen inte trivial.

Läs mer:

Lågt intresse för värnplikt hos andra generationens invandrare

Ämnen i artikeln: Värnplikt

Ur arkivet:

Aktuellt /

Sprängdåd