Sedan 2016 genomförs regelbundna uppföljningar av hälsan hos svenska veteraner som tjänstgjort utomlands. Uppföljningen sker på uppdrag av Försvarsmaktens veterancentrum och görs genom registerstudier där veteraners vårdkontakter, läkemedelsanvändning, dödsfall, cancerdiagnoser och sociala utfall jämförs med dem i kontrollgrupper. Kontrollgrupperna består av andra som mönstrat inför värnplikt, men som inte gjort utlandstjänst.
Vanligtvis omfattar studierna veteraner som varit på insats 1990 eller senare och kvinnor och män brukar inte särredovisas. Men nu tittar forskarna för första gången på måendet hos gruppen kvinnliga utlandsveteraner. Drygt 3 600 kvinnor har deltagit i militära internationella insatser mellan 1953 och 2018, vilket motsvarar knappt 6 procent av samtliga utlandsveteraner.
– Att vi inte tittat närmare på den här gruppen tidigare beror på att vi har betydligt sämre mönstringsdata för kvinnor än för män eftersom det är så få kvinnor som mönstrat. Men det är flera tusen kvinnor som varit på insats och andelen kommer troligen att öka i framtiden, säger Martin Neovius, professor vid Karolinska institutet som leder studien via konsultföretaget Aux Analysis.
Det är flera tusen kvinnor som varit på insats och andelen kommer troligen att öka i framtiden
Bland de hälsofaktorer som studeras finns fysiska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och tumörer, men också psykiska åkommor som PTSD och annan mental belastning. Även skilsmässofrekvensen hos kvinnorna undersöks.
– Vi tittar efter samma saker som vi brukar studera i våra registerstudier. Studien är uppdelad i fyra delar och två av dem planeras att släppas i närtid, säger Martin Neovius.
Ytterligare en ny grupp som nu kommer att undersökas i registerstudier är utlandsveteraner som deltagit i missioner från 1953 till 1989. Även för den här gruppen är tillgången på mönstringsdata mer begränsad. Dessutom har flera av de register som individerna kontrolleras mot tillkommit relativt sent och det kommer att påverka vilka hälsoutfall som kan studeras.
– Exempelvis fanns inte läkemedelsregistret förrän 2005. PTSD blev en formell diagnos 1980, men det är först från 2001 som vi kan följa diagnosen via öppenvårdsregistret. Men vi kommer ändå att kunna få en uppfattning om hälsan inom den här gruppen, säger Martin Neovius.
När studien om veteraner i äldre missioner blir klar är osäkert eftersom forskarna fortfarande väntar på data från Socialstyrelsen, Statistiska Centralbyrån och andra involverade myndigheter, men Martin Neovius hoppas att en del resultat kommer att kunna presenteras på Veterandagen i maj 2025.
