Senast publicerat
Senast publicerat:

ÖB:s militära råd – de konkreta förslagen kring personalen saknades

Mikael Vinde, 1:e vice ordförande
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

Den 1 november höll överbefälhavaren och Försvarsmaktens generaldirektör presskonferens angående myndighetens militära råd till regeringen. Anledningen till att Försvarsmakten nu kraftigt ska öka sin förmåga lär inte ha undgått någon – vi befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge.

Vad avser de föreslagna åtgärderna för organisation av förband, och framför allt för anskaffning av materiel, var råden tydliga och rättframma. Detsamma kan tyvärr inte sägas om de föreslagna åtgärderna inom personalområdet. Efter ÖB dagorder i augusti var förväntningarna höga men inget konkret sades, även om ÖB Micael Bydén nämnde såväl lön som förmåner och villkor. Avsaknad av vision inom personalförsörjningen är tydlig.

»Efter ÖB dagorder i augusti var förväntningarna höga men inget konkret sades.«

Inom ramen för samverkan inför ÖB militära råd lade Officersförbundet i en särskild rapport fram en rad genomförbara förslag som våra medlemmar i allra högsta grad tycker är relevanta och nödvändiga: exempelvis att värdera upp lön för hela den militära kärnkompetensen, att skapa ett lönesystem som omhändertar specialistofficerarnas kompetensdjup samt att skapa rimliga incitament för rörlighet. Men några sådana handfasta skrivningar återfanns alltså inte i det militära rådet. 

Vid presskonferensen medgav myndighetschefen däremot att det är hårt tryck på personalen, mer tryck än han skulle önska. En av anledningarna till det hårda trycket är att Försvarsmakten inte lyckats behålla personalen i tillräcklig omfattning.  Att det finns ett samband med personalpolitiken skulle nog många skriva under på. Våra medlemmar har jobbat hårt – länge. Hårt tryck på personalen måste förvisso funka i perioder, men då krävs att arbetsgivaren visar uppskattning, inte bara i ord utan även i handling. 

När denna ledare skrivs sammanfaller det med en central dag för det slutliga införandet av trebefälssystemet. Många kollegor känner stor irritation över beslutet som berövat dem en viktig del av deras identitet, därtill utan att ha fått en rimlig förklaring till varför. Det slutliga införandet av trebefälsystemet ligger på många förband som en våt filt över hela verksamheten och riskerar göra så en tid framöver. Mest allvarligt är kanske att specialistofficerssystemet blir nedvärderat på kuppen. En kollega beskrev det orimliga i beslutet med orden: ”Ett beslut om att alla rödhåriga ska ta motorsågskörkort hade gett större operativ effekt.” Jag är beredd att hålla med. 

Sedan det förra numret av Officerstidningen gavs ut har den nya regeringen tillträtt. Glädjande nog har vi fått en militärt skolad försvarsminister i Pål Jonson, med god inblick i den militära professionen. Dessutom får han Försvarsmaktens förre generaldirektör Peter Sandwall vid sin sid som statssekreterare. 

Det känns tryggt och stabilt och vi ser fram mot ett bra samarbete framgent med den nya politiska ledningen vid försvarsdepartementet.

Under våren 2025 accelererade diskussionen om lönenivåerna inom Försvarsmakten. För att vidga perspektiven – bort ifrån de åsikter anställda, arbetsgivare och fackförbund har – ­valde Officersförbundet att arrangera en dramatiserad enkät. En grupp civila fick testa soldat- och yrkesofficersuppgifter och därefter ge sin syn på lönerna.

Fredrik B Nilsson
Kampanj_1
Översergeant Matilda Sternland, till vardags teknisk chef på Noraskogs kompani, A 9, regisseras hur hon ska berätta för en anställd om ett kommande och brådskande Natouppdrag.

Foto: Fredrik B Nilsson

Under sommaren har kampanjen snurrat i sociala medier. Bilder av civila, klädda i vita overaller, som under realistiska former testar olika roller inom försvaret ger en bild av hur ”allmänheten” ser på den militära personalens vardag. 

– Eftersom 2025 är en av de största avtalsrörelserna på mycket länge i Sverige gjorde vi en opinions- och påverkanskampanj med hjälp av Gullers och Norstat för att skapa medvetenhet om situationen för den militära personalen. Vi ville nå ut både till beslutsfattare och allmänhet – för att stärka medlemmarnas position inför kommande förhandlingar, säger Lea Lobelius, kommunikationschef Officersförbundet.

Ett riksrepresentativt urval av den vuxna befolkningen fick besvara frågor som: Hur mycket tror du att en soldat tjänar? Skulle du kunna tänka dig att bli yrkesofficer vid nuvarande lönenivå? Vem är ansvarig för att försvaret fungerar? Och svaren är uppseendeväckande:

– Undersökningen visade att en bred majoritet är överens om att det är viktigt med ett starkt försvar, vilket skapar en relevant kontext för lönefrågan. Kampanjfilmerna, debattartiklarna och resultatet väcker reaktion och speglar tydligt både medlemmarnas verklighet och allmänhetens syn på yrket. Under sommaren presenterades även ”Redo!”, en utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret vilken stärkte och väckte fortsatt liv i debatten. Flera medier refererade då tillbaka till Officersförbundets undersökning, säger Lea Lobelius. 

Nu har förbundet lyft lönefrågan ur ett perspektiv som gör det lättare för såväl makthavare som ’den ­vanliga medborgaren’ att ta ställning till lönenivåerna.

Susanne Hultgren, som är Officersförbundets förhandlingschef, anser att kampanjen fyller en viktig funktion i avtalsrörelsen:

– Ja! Att på ett pedagogiskt sätt visa hur vårt yrke fungerar i praktiken – att låta civila få testa själva – ger en bredare bild av vad det är vi jobbar för hela tiden: nämligen att våra medlemmar ska få rimliga löner. Enkäten som Norstat genomförde i kombination med dessa realistiska tester har ju faktiskt resulterawt i ett tydligt svar – att lönerna uppfattas som låga hos gemene man och att de nuvarande lönenivåerna kan bidra till att det blir svårt att rekrytera så många som behövs inom en snar framtid.

Filmen om, och resultatet av, den dramatiserade enkäten har fått bred spridning i svenska medier. Det märks att det finns ett stort intresse för ämnet. Sveriges Television, Nyhetsmorgon i TV4, flera ledare och olika debattsidor – alla har de hänvisat till och lyft fram kampanjresultatet.

– Nu har förbundet lyft lönefrågan ur ett perspektiv som gör det lättare för såväl makthavare som ”den vanliga medborgaren” att ta ställning till lönenivåerna. Under hösten sprids de olika statistiska underlagen vidare och kring avtalsrörelsen lär debatten om lönenivåerna att fortsätta, säger Lea Lobelius. 

Fakta

Kampanjen

1001 svenskar svarade på enkäten från Norstat, där vissa av de tillfrågade testade på yrkesrollerna i dramatiserade övningar innan de svarade på frågorna.

89 procent av svenskarna tycker att ett starkt försvar är viktigt.

1 procent av de tillfrågade i enkäten kan tänka sig att bli soldat till dagens lön.

Kampanjfilmen gjordes i samverkan med byrån Gullers Grupp.

43 svenska medier publicerade material som grundats på kampanjresultaten.

Ta del av hela kampanjen här.

Ur arkivet: