Senast publicerat
Senast publicerat:

”Försvarsmakten måste säkerställa att maten som serveras är säker”

Förbanden behöver skärpa sina rutiner för hanteringen av stridsportioner och handhygienen i fält måste förbättras. Det menar Försvarsinspektören för hälsa och miljö. I december blev ett 20-tal soldater magsjuka under en övning och förbandet misstänker att dålig mat ligger bakom händelsen.

Redaktionen
Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
Ibland drabbas soldater i fält av magsjuka och i vissa fall misstänks maten ligga bakom, även om det sällan går att bevisa.

Sedan början av 2000-talet används ofta stridsportioner med frystorkat eller mjukkonserver som fältproviant. Det är enkelt att konsumera och genererar minimalt med disk. Men enligt Kristofer Keber, livsmedelsinspektör vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, FIHM, brister det ofta i hanteringen av den färdigförpackade maten. Ett återkommande problem är att förbanden beställer större volymer än vad som går åt under en övning, och att kvarvarande portioner riskerar att bli för gamla innan de äts upp. 

– Ibland hittar vi rations där bäst före-datum passerats med flera år, utan att förbandet har koll på det. Bäst före är visserligen inte samma sak som sista förbrukningsdag och vi tycker inte att man ska slänga mat i onödan. Men förbanden behöver ha rutiner för hur de ska omsätta rations så att de inte blir för gamla, säger Kristofer Keber.  

Ibland drabbas soldater i fält av magsjuka och i vissa fall misstänks maten ligga bakom, även om det sällan går att bevisa. I december blev ett 20-tal soldater magsjuka under en övning och det påträffades fältransoner som var nästan två år gamla med påväxt av mögel. 

– FIHM samverkade med förbandet som försökte utreda vilka produkter som man misstänkte kunde vara orsak till matförgiftningen. Utredningen kunde inte peka ut någon speciell produkt, men man kan inte utesluta att det var maten de blev sjuka av säger Kristofer Keber. 

Liknande läsning:

» I första hand är det förbanden som ska bedöma om maten är lämplig att äta. «

Någon gräns för hur långt efter bäst före-datumet passerats som det går att äta fältransoner, finns inte. Om maten är tjänlig är upp till förbandet att avgöra. Många förband har haft som rutin att soldaterna själva ska lukta och smaka för att bedöma vad som är ätbart, men nu vill FIHM att förbanden ska ta ett större ansvar. 

– Försvarsmakten räknas som en livsmedelsverksamhet och måste kunna säkerställa att maten som serveras är säker. I första hand är det förbanden som ska bedöma om maten är lämplig att äta. Om förbanden sedan delegerar till den enskilda soldaten att själv bedöma om livsmedlen är säkra att äta ska det finnas rutiner och förutsättningar kring detta säger Kristofer Keber. 

Carola Jonsson arbetar vid beställnings- och inköpsavdelningen på Försvarsmaktens Logistik. Hon menar att problem med gamla fältransoner inte skulle förekomma om förbanden följde Försvarsmaktens rutiner.

– Logistikenheten tillhandahåller rations och man ska inte ta ut fler än man behöver. Får man ransoner över från en övning eller om övningen blev inställd ska man försöka omsätta fältransonerna så snart det är möjligt, säger hon. 

Många gånger går det bra att äta stridsportioner även om bäst före-datum på den yttre dygnsportionsförpackningen är passerat, enligt Carola Jonsson. Dygnportioner innehåller flera produkter och datummärkningen på påsens utsida styrs av den produkt som har kortast hållbarhet. 

– Öppna påsen och titta på varje produkt. Många gånger är det nötterna eller en bar som gått ut medan resten har tid kvar. Om något är utgånget, öppna förpackningen och lukta. Luktar det unket kanske man inte ska äta just den grejen, men man behöver inte slänga hela påsen på grund av det. Man ska dock inte äta någon produkt i en stridsportion om inte den enskilda produktförpackningen är hel. 

» Historiskt har magsjuka påverkat striden mer än kulor. «

Enligt Carola Jonsson är det också viktigt att ansvariga chefer kontrollerar matförpackningarna innan de skickas ut i fält om bäst-före-datumet passerats. En trasig mjukkonserv kan snabbt bli dålig. 

– Om bäst-före-datumet gått ut måste varje produkt besiktigas och förbanden behöver ha rutiner för det. Men i första hand ska man äta lagad mat från militärrestaurangerna i ISO-kärl eller från fältköken. Först om det inte är möjligt ska man använda rations. 

Kristofer Keber menar att det inte bara är hanteringen av fältransoner som kan orsaka magproblem under övning. Det är också vanligt att handhygienen brister.

– Har man gjort det stora behovet och sedan äter mat utan att tvätta händerna finns det risk att man får bakterier i maten. Här slarvas det en hel del.  

Goda rutiner i syfte att förebygga magsjuka är viktigt av flera skäl, fortsätter Kristofer Keber. 

– Historiskt har magsjuka påverkat striden mer än kulor. Magsjuka kan slå ut en hel pluton. Det handlar om stridsvärde. 

FAKTA

Att tänka på vid hantering av rations enligt Försvarsmaktens Logistik

• Beställ inte fler rations än ni beräknar göra av med. 

• Omsätt överblivna rations som plockats ut från Logistikenheten så snart som möjligt.

• Förvara inte rations i ett varmt fordon eller i en container på kaserngården sommartid. Värme förkortar hållbarheten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad ska etablera ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027. Syftet är att hantera den stora tillväxten inom luftvärnsområdet och att stärka Gotlands luftförsvar.

    Josefine Owetz
    Utbildningen på Gotland kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

    Armén ser ett behov av utökad luftvärnsförmåga i Sverige och för att klara det behöver fler värnpliktiga utbildas inom luftvärn. Att etablera luftvärnsutbildning på fler platser är ett sätt att öka produktionen, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande den 21 oktober.

    – Det säkerhetspolitiska läget kräver förmåga här och nu parallellt med fortsatt anpassning. Det gäller armén i allmänhet och på Gotland i synnerhet. Som en del av arméns förmågeuppbyggnad kommer armén från 2027 genomföra kontinuerlig grundutbildning av luftvärnsförband på Gotland. Utbildningen medger höjd kontinuerlig beredskap till verkan inom luftdomänen, säger arméchef generalmajor Johan Pekkari i pressmeddelandet.

    Arméstaben har gett Luftvärnsregementet, Lv 6, i uppdrag att starta ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027.

    – Det finns idag bara ett luftvärnsregemente i Sverige, Luftvärnsregementet i Halmstad. För att klara av den stora tillväxten inom luftvärnet behöver vi bli fler som jobbar med luftvärn och grunden till det är utbildning, säger överste Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet, i pressmeddelandet.

    En stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön

    Sedan i somras utbildas luftvärnssoldater vid Gotlands regemente, P 18, med hjälp av personal från Lv 6. När detachementet är på plats nästa sommar tar Lv 6 över ansvaret och redan året därefter ska verksamheten utökas. Utbildningen kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    – Gotlands strategiska läge och vikt för Natos försvar i Östersjöregionen kan inte nog understrykas, och en stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön. En etablering av luftvärnsutbildning på Gotland kommer att förstärka vår beredskap och vår förmåga att försvara Gotland och dess invånare, säger överste Andreas Gustafsson, chef för Gotlands regemente, i pressmeddelandet.

    Fakta


    Brigadluftvärn: Luftvärnskompanier som utgör en del av en armébrigad eller stridsgrupp och vars främsta syfte är att skydda brigaden mot hot från luften. 

    Territorialluftvärn: Territorialluftvärnet ska komplettera övrigt luftvärn genom att finnas på många geografiska platser och bestå av korträckviddiga luftvärnssystem samt antidrönarsystem.

    Källa: Försvarsmakten

    Ur arkivet: