Senast publicerat
Senast publicerat:

”Försvarsmakten måste säkerställa att maten som serveras är säker”

Förbanden behöver skärpa sina rutiner för hanteringen av stridsportioner och handhygienen i fält måste förbättras. Det menar Försvarsinspektören för hälsa och miljö. I december blev ett 20-tal soldater magsjuka under en övning och förbandet misstänker att dålig mat ligger bakom händelsen.

Linda Sundgren
Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
Ibland drabbas soldater i fält av magsjuka och i vissa fall misstänks maten ligga bakom, även om det sällan går att bevisa.

Sedan början av 2000-talet används ofta stridsportioner med frystorkat eller mjukkonserver som fältproviant. Det är enkelt att konsumera och genererar minimalt med disk. Men enligt Kristofer Keber, livsmedelsinspektör vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, FIHM, brister det ofta i hanteringen av den färdigförpackade maten. Ett återkommande problem är att förbanden beställer större volymer än vad som går åt under en övning, och att kvarvarande portioner riskerar att bli för gamla innan de äts upp. 

– Ibland hittar vi rations där bäst före-datum passerats med flera år, utan att förbandet har koll på det. Bäst före är visserligen inte samma sak som sista förbrukningsdag och vi tycker inte att man ska slänga mat i onödan. Men förbanden behöver ha rutiner för hur de ska omsätta rations så att de inte blir för gamla, säger Kristofer Keber.  

Ibland drabbas soldater i fält av magsjuka och i vissa fall misstänks maten ligga bakom, även om det sällan går att bevisa. I december blev ett 20-tal soldater magsjuka under en övning och det påträffades fältransoner som var nästan två år gamla med påväxt av mögel. 

– FIHM samverkade med förbandet som försökte utreda vilka produkter som man misstänkte kunde vara orsak till matförgiftningen. Utredningen kunde inte peka ut någon speciell produkt, men man kan inte utesluta att det var maten de blev sjuka av säger Kristofer Keber. 

Liknande läsning:

» I första hand är det förbanden som ska bedöma om maten är lämplig att äta. «

Någon gräns för hur långt efter bäst före-datumet passerats som det går att äta fältransoner, finns inte. Om maten är tjänlig är upp till förbandet att avgöra. Många förband har haft som rutin att soldaterna själva ska lukta och smaka för att bedöma vad som är ätbart, men nu vill FIHM att förbanden ska ta ett större ansvar. 

– Försvarsmakten räknas som en livsmedelsverksamhet och måste kunna säkerställa att maten som serveras är säker. I första hand är det förbanden som ska bedöma om maten är lämplig att äta. Om förbanden sedan delegerar till den enskilda soldaten att själv bedöma om livsmedlen är säkra att äta ska det finnas rutiner och förutsättningar kring detta säger Kristofer Keber. 

Carola Jonsson arbetar vid beställnings- och inköpsavdelningen på Försvarsmaktens Logistik. Hon menar att problem med gamla fältransoner inte skulle förekomma om förbanden följde Försvarsmaktens rutiner.

– Logistikenheten tillhandahåller rations och man ska inte ta ut fler än man behöver. Får man ransoner över från en övning eller om övningen blev inställd ska man försöka omsätta fältransonerna så snart det är möjligt, säger hon. 

Många gånger går det bra att äta stridsportioner även om bäst före-datum på den yttre dygnsportionsförpackningen är passerat, enligt Carola Jonsson. Dygnportioner innehåller flera produkter och datummärkningen på påsens utsida styrs av den produkt som har kortast hållbarhet. 

– Öppna påsen och titta på varje produkt. Många gånger är det nötterna eller en bar som gått ut medan resten har tid kvar. Om något är utgånget, öppna förpackningen och lukta. Luktar det unket kanske man inte ska äta just den grejen, men man behöver inte slänga hela påsen på grund av det. Man ska dock inte äta någon produkt i en stridsportion om inte den enskilda produktförpackningen är hel. 

» Historiskt har magsjuka påverkat striden mer än kulor. «

Enligt Carola Jonsson är det också viktigt att ansvariga chefer kontrollerar matförpackningarna innan de skickas ut i fält om bäst-före-datumet passerats. En trasig mjukkonserv kan snabbt bli dålig. 

– Om bäst-före-datumet gått ut måste varje produkt besiktigas och förbanden behöver ha rutiner för det. Men i första hand ska man äta lagad mat från militärrestaurangerna i ISO-kärl eller från fältköken. Först om det inte är möjligt ska man använda rations. 

Kristofer Keber menar att det inte bara är hanteringen av fältransoner som kan orsaka magproblem under övning. Det är också vanligt att handhygienen brister.

– Har man gjort det stora behovet och sedan äter mat utan att tvätta händerna finns det risk att man får bakterier i maten. Här slarvas det en hel del.  

Goda rutiner i syfte att förebygga magsjuka är viktigt av flera skäl, fortsätter Kristofer Keber. 

– Historiskt har magsjuka påverkat striden mer än kulor. Magsjuka kan slå ut en hel pluton. Det handlar om stridsvärde. 

FAKTA

Att tänka på vid hantering av rations enligt Försvarsmaktens Logistik

• Beställ inte fler rations än ni beräknar göra av med. 

• Omsätt överblivna rations som plockats ut från Logistikenheten så snart som möjligt.

• Förvara inte rations i ett varmt fordon eller i en container på kaserngården sommartid. Värme förkortar hållbarheten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ungdomar till välutbildade föräldrar med höga inkomster blir oftare antagna till militär grundutbildning än dem från socioekonomiskt svaga familjer. Bland värnpliktiga som utbildas mot befälsbefattning är skillnaderna som störst. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut.

Linda Sundgren
Värnpliktiga vid Ledningsregementet.
Det finns ett tydligt samband mellan inskrivning till värnplikt och socioekonomisk status, visar en rapport från FOI. Ju högre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att bli inskriven till värnplikt.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

I höstas kom en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som visar att socioekonomisk status inte spelar någon roll för ungdomars inställning till värnplikten. Ungdomar till lågutbildade föräldrar med låga inkomster var ungefär lika intresserade av att göra lumpen som dem i andra samhällsklasser. Däremot finns det tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper utifrån vem som faktiskt gör lumpen.

Enligt FOI-studien, Vem får försvara Sverige, som publicerades under våren är ungdomar från resursstarka familjer överrepresenterade bland de värnpliktiga. Av de cirka 500 000 totalförsvarspliktiga födda mellan 2000 och 2004 som ingår i studien, har 42 procent högutbildade föräldrar. Bland dem som faktiskt skrivs in till värnplikt stiger andelen till närmare 60 procent.

– Värnplikten är inte den sociala smältdegel den en gång var. Många har fortfarande uppfattningen att värnplikten är en arena för social integration och att deltagandet i militären jämnar ut skillnaderna mellan olika samhällsklasser, men det stämmer inte, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI som lett undersökningen.   

Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten

Skillnaderna mellan dem som vill göra värnplikten och de som får göra den, ökar i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Störst är överrepresentationen av ungdomar vars föräldrar har en forskarutbildning. Lägger man även till andra faktorer som om föräldrarna förvärvsarbetar eller inte och om familjen någon gång tagit emot ekonomiskt bistånd, blir skillnaderna ännu tydligare.

– Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten. Även där är barn till socioekonomiskt starka föräldrar överrepresenterade. Egentligen är det inte särskilt konstigt, men jag tror inte att vare sig allmänheten eller politikerna alltid är medvetna om det, säger Peter Bäckström.

Peter Bäckström, FOI.

Peter Bäckström

Forskare på FOI

Studien visar också ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och vilken sorts värnpliktsutbildning som individen genomför. Flest deltagare från resursstarka familjer är det bland dem som utbildas till en befälsbefattning. Närmare 70 procent av de som skrevs in på en längre befälsutbildning hade högutbildade föräldrar, vilket kan jämföras med 55 procent av de som utbildades mot en soldatbefattning.

Enligt rapporten motsvarar sammansättningen i värnpliktskullarna som går den längre befälsutbildningen, den fördelningen av studenter som råder på läkarprogrammet. Men den sociala snedrekryteringen beror inte på att Plikt- och prövningsverket gör något fel vid mönstring och uttagning till värnplikten. Peter Bäckström konstaterar att myndigheten följer de direktiv och lagar som politikerna beslutat om.

Ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra.

– Det handlar alltså inte om någon godtycklighet eller medveten särbehandling. Plikt- och prövningsverket har till uppgift att välja ut dem som är bäst lämpade för uppgiften och ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra, säger han.  

Enligt Peter Bäckström är det av stor nytta för samhället att försvaret har tillgång till högpresterande ungdomar. Samtidigt konstaterar han att denna nytta måste vägas mot värnpliktens kostnader och att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är tveksamt om det är effektivt att blivande toppstudenter kommer in på arbetsmarknaden ett år senare än andra.

Det är heller inte säkert att de som antas till grundutbildningen också är de som är mest intresserade av att efter värnplikten ta anställning som soldat eller söka till Officersprogrammet. I slutändan är värnplikten också en rättvisefråga som handlar om vem som ska försvara Sverige.

– I fredstid kan det vara lätt att tänka på värnplikten som en utbildning eller ett privilegium.  Men i slutändan handlar det om att försvara Sverige och Nato och det är förenat med risker, säger Peter Bäckström och fortsätter:

– Till syvende och sist handlar det om vem som ska bära bördan av kriget. Man kan se värnplikten som en slags beskattning och i det perspektivet är frågan om vem som gör lumpen inte trivial.

Ur arkivet: