I budgetpropositionen som regeringen presenterade den 20 september, förstärks försvarsbudgeten med ytterligare 700 miljoner nästa år. Tillsammans med uppräkningar till följd av bland annat inflationen, dollarkursen och de ökande drivmedelskostnaderna – vilket motsvarar runt 30 procent av hela budgeten – och tidigare beslut om mer resurser innebär det att anslagen till det militära försvaret ökar med 27 miljarder kronor till totalt 119 miljarder 2024.
Ett område som pekas ut som i behov av förstärkning är Försvarsmaktens personalförsörjning. Försvarsminister Pål Jonson (M) säger att han delar Försvarsmaktens egen beskrivning av behovet att satsa mer på personalen.
– Vi har skapat utrymme i budgeten för att Försvarsmakten ska kunna genomföra de personalsatsningar som de har äskat pengar för, både på befintlig personal och för att kunna växa och anställa fler. Det kan handla om kompetensutveckling, att se över löner och så vidare. Nu är det upp till Försvarsmakten att tillsammans med arbetsmarknadens parter att enas om hur det här ska genomföras.
» Vi har skapat utrymme i budgeten för att Försvarsmakten ska kunna genomföra de personalsatsningar som de har äskat pengar för, både på befintlig personal och för att kunna växa och anställa fler. «
Även de värnpliktiga ska bli fler. År 2025 ska antalet rekryter öka till 8.000 individer, från årets cirka 5.500 värnpliktiga. Det innebär att Försvarsmakten måste utöka tillgången till sådant som instruktörer, boenden och personlig utrustning för att kunna omhänderta de växande värnpliktskullarna.
– Utökningen av antalet värnpliktiga är resultatet av det försvarsbeslut som fattades 2020, och jag förutsätter att Försvarsmakten tagit höjd för det. Men med tanke på de omfattande brister i tillgången på personlig utrustning som uppstod vid inrycket i augusti i år, utesluter jag inte att vi kommer att behöva vidta ytterligare politiska åtgärder kopplat till detta framöver, säger försvarsminister Pål Jonson.
Stödet till Ukraina motsvarar hittills kostnader för Försvarsmakten på 19 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2024 kompenseras Försvarsmakten med två miljarder.
– Hur mycket vi kan ersätta beror främst på industrins produktionskraft. Det är långa köer till försvarsindustrin i dag, både i Sverige och i andra länder, och vi behöver ta höjd för att kompensera Försvarsmaktens för deras bidrag till Ukraina i flera år framöver, säger Pål Jonson och fortsätter:
Liknande läsning:
– Vi kan inte urholka vår försvarsförmåga på grund av stödet till Ukraina, det har vi varit tydliga med. Samtidigt som vi måste fortsätta att bidra. Annars riskerar vi att hamna i ett ännu sämre säkerhetsläge än det vi har i dag.
Pål Jonson anser att Sveriges förmåga att stå emot ett väpnat angrepp har ökat, även om det fortfarande behöver göras mer för att stärka det nationella försvaret.
– Vår förmåga är bättre än den var för några år sedan. Samtidigt pekar Försvarsmakten själva på att det finns begränsningar, bland annat i uthålligheten att utföra väpnad strid och i underhållsfunktioner.
