Regeringen har nu lagt fram totalförsvarspropositionen för åren 2025–2030. Det innehåller stora förstärkningar till det militära och civila försvaret. På en pressträff på tisdagens presenterades delar av förslaget till nytt försvarsbeslut.
– Detta skapar bättre förutsättningar för att bygga ett starkare militärt försvar med materiellt och personellt uppfyllda krigsförband, med både högre tillgänglighet och uthållighet. Fokus i försvarsbeslutet måste vara att stärka krigsförbanden och bygga militär förmåga. Krigsförbanden är också det viktigaste bidrag som vi tar in i Nato, sa försvarsminister Pål Jonson (M).
I tillskott får det militära försvaret sammanlagt 170 miljarder extra fram till 2030. Satsningarna innebär att de militära försvarsutgifterna därmed kommer att uppgå till 173 miljarder, eller 2,6 procent av BNP, år 2028.
Krigsförbanden är också det viktigaste bidrag som vi tar in i Nato
Till grund för propositionen ligger de rapporter som försvarsberedningen har lämnat till regeringen samt det militära råd som ÖB lämnade i november förra året.
– Det har varit viktigt för oss att ta in helheten i det och inte skära i de råd som professionen har gett oss. För de har varit välavvägda och balanserade, sa Pål Jonson och tillade att de i propositionen bejakar i ”allt väsentligt” de förslag som försvarsberedningen har lämnat.
Det som har justerats är att målet om 12 000 värnpliktiga år 2032 skjuts fram till 2035 och att förslaget om ett nytt Norrlandsinfanteriregemente stryks.
Inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation är att den ska byggas ut från 88 000 befattningar till 115 000 år 2030. I enlighet med försvarsberedningens förslag prioriterar regeringen utvecklingen av fyra brigader till år 2030. De tillskott som föreslås ska bland annat gå till en utökad anskaffning av luftvärn, förbättrad uthållighet genom ammunitionslager, drivmedel och reservdelar samt en utökad repetitionsutbildning.
Presentationsbild från regeringens pressträff.
Foto: Regeringskansliet
Vad gäller utgångsläget för Försvarsmaktens krigsorganisation konstaterar regeringen att den uppbyggnad som pågår sker från en låg nivå. ”Startläget för denna uppbyggnad har i flera avseenden visat sig vara sämre än vad som tidigare framgått. Ett under lång tid ackumulerat behov av förmågehöjande åtgärder gör det därför nödvändigt att fylla upp den beslutade krigsorganisationen i olika avseenden: materiellt, personellt samt i fråga om infrastruktur och tillgång till förnödenheter”, står det i propositionen.
Vikten av att krigsförbanden samövas och repetitionsutbildas framhölls på pressträffen av Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för KD.
– Det som det har slarvats med under så många år. Det ska vara repetitionsutbildningar fullt ut och alla personalkategorier förstärks. Det är viktigt att vi ser till att förnödenheter fungerar fullt ut. Vi satsar rejält på ammunition, sa Mikael Oscarsson och betonade det storskaliga kriget i Ukraina har visat på betydelsen att ha mycket ammunition.
Försvarsminister Pål Jonson (M) och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) presenterade på tisdagen totalförsvarspropositionen 2025–2030. På pressträffen medverkade även Mikael Oscarsson (KD) och Anna Starbrink från Liberalerna (L).
Foto: Pontus Lundahl/TT.
Ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) framhöll på pressträffen att för det civila försvaret innebär det här försvarsbeslutet ”ett paradigmskifte.”
– Det här försvarsbeslutet utgör, vågar jag påstå, totalförsvarets renässans i Sverige. Det har gått 10 år sedan vi började prata om totalförsvaret återetablering. Nu genomför vi substantiella satsningar på det civila försvaret så att det inte bara kan återuppstå från låga eller nästan obefintliga nivåer, till en nivå där det civila försvaret också blir dimensionerat för krigets krav, sa Carl-Oskar Bohlin.
Vi hade gärna sett att medel tydligare avsatts för att stärka förmågan att behålla redan anställd personal
Officersförbundet hade gärna sett tydligare satsningar på den militära personalen i totalförsvarspropositionen. Det säger Stefan Morin, förbundsordförande.
– Utmaningen med personalförsörjningen är underskattad. Vi hade gärna sett att medel tydligare avsatts för att stärka förmågan att behålla redan anställd personal. Vår medlemsundersökning från i år visar att en tredjedel av våra medlemmar funderat på att avsluta sin anställning. 66 procent anger lön som främsta skälet, säger Stefan Morin.
Fakta
Förstärkningar för det militära försvaret
Armén
Kompletteringsanskaffningar av stridsfordon och stridsvagnar, en utökning av luftvärnsförmågan, påbörjande av utveckling av raketartilleriförmåga, anskaffning av fler drönare och fortsatt införande av 72 tidigare beställda Archer-system.
Marinen
En särskild personalsatsning på marinen sker i form av utökade ekonomiska medel för en ökad personalvolym. Fem korvetter av Visbyklass genomgår en halvtidsmodifiering under perioden och i samband med detta beväpnas de med luftvärnsrobotsystem. Kustrobotförmågan utökas och organiseras i två enheter.
Anskaffningen av nya ytstridsfartyg av Luleåklass påbörjas under perioden 2025–2030. Fartygen kommer när de levereras att ge marinen utökad förmåga och kapacitet och blir ett signifikant bidrag till luftförsvarsförmågan.
Flygvapnet
Tre spaningsplan i form av S 106 Globaleye tillförs, införande av JAS 39E påbörjas under hösten 2024 och fortsätter under perioden, ytterligare helikoptrar av typen Black Hawk (HKP 16) anskaffas, ytterligare skolflygplan av typen SK 40 för grundläggande flygförarutbildning anskaffas.
Källa: Totalförsvarspropositionen 2025-2030.
Läs mer:
