Senast publicerat
Senast publicerat:

Nya tider med Stefan Morin

Det är en grå dag i november när Stefan Morin kliver upp på en scen för att hålla sitt tacktal till Förbundsmötet efter att ha blivit vald till förbundsordförande.

Cecilia Gustafsson
Stefan Tell
Stefan går från facklig förtroendeman på heltid vid Livgardet till förbundsordförande för Officersförbundet.
Artikel från Officersförbundet.

Det är en förbundsordförande som inleder talet med: ”Det är med känslor av glädje, tacksamhet och framför allt ödmjukhet jag står här. Jag har suttit här nere och varit nervös. Givetvis var det nervöst inför själva valet men ännu mer när klubban slog i bordet. Jag kände igen nervositeten och minns när jag kände så senast. Det var när jag som ny yrkesofficer fick uppgiften att hålla i en befälsutbildning. Att kliva fram framför erfarna och yrkesskickliga kollegor och säga ’jag tar befälet’. Det är samma känsla nu” sa Stefan Morin. 

En timme innan talet har Stefan presenterat sig för mötet. Han är uppväxt i Vaxholm utanför Stockholm och gjorde värnplikten som militärpolisgruppchef på Dragonbataljonen på Livgardet. 

– Utbildningen var bra och jag trivdes med gruppen och befälen på Livgardet. Jag uppskattade blandningen av teori och praktik som militärpolisutbildningen innebar, säger Stefan.

Efter värnplikten jobbade han civilt några år bland annat inom Kriminalvården. Han funderade på att utbilda sig till polis, men när han fick se en annons om att utbilda sig till yrkesofficer gick han på en informationsträff och skickade in en ansökan till specialistofficersutbildningen. 

Liknande läsning:

»Oftast är vi faktiskt överens och samverkan och förhandling fungerar bra.«

Under utbildningen bytte Stefan inriktning från stridsbåt till militärpolis. Bytet innebar en enklare pendling och vardag med hans nybildade familj. Så när han sedan började arbeta som instruktör på första militärpolisplutonen på Livgardet kändes det som att han var hemma igen.

Han blev medlem i förbundet som kadett, men första gången han engagerade sig i en facklig fråga var när han tillsammans med sina kollegor som också var specialistofficerare skrev en insändare i Officerstidningen. Insändaren handlade om att de upplevde att deras yrkesroll som specialistofficerare var oklar. Den fick stor spridning och de blev kallade till ett möte med dåvarande förbandschefen för Livgardet.

– Vi var tydliga med våra tankar och åsikter. Det var min första aha-upplevelse av vikten av att arbeta tillsammans och att ensam är inte alltid stark, säger Stefan. 

Under de kommande åren gick han från instruktör till insatschef och sedan till utbildningsofficer med ansvar för ordningstjänst och hundtjänst och sedan till personalchef. Han gick också en HR chefsutbildning på Företagsekonomiska institutet.

– Jag har tyckt om att vara spindeln i nätet. Den som bataljonschefen ringer sent på kvällen och blir inblandad så fort det händer något. Det är framsidan av medaljen, även om baksidan är att det är så många processer och människor inblandade att det kan vara tufft.

Första gången Stefan engagerade sig i en facklig fråga var när han som medlem skrev en insändare i Officerstidningen.

Efter händelserna med insändaren blev Stefan engagerad i sin officersförenings styrelse och han har varit både vice ordförande och ordförande i föreningen. Han tackade också ja till att bli facklig förtroendeman på heltid. Det var inte självklart att han skulle byta tjänst från personalchef till facklig förtroendeman, men han upplevde att han jobbade med samma frågor även om han bytte sida från arbetsgivare till fack.

– Oftast är vi faktiskt överens och samverkan och förhandling fungerar bra. När vi inte är överens är det viktigt att vi kan skilja på sak och person. Vi som parter måste kunna vara tydliga med våra ställningstaganden och sedan se varandra i ögonen efter mötet.

Under tiden som facklig förtroendeman på heltid har Stefan arbetat med alla möjliga fackliga frågor. En dag har han jobbat med att ta fram en lönemålbild det vill säga hur alla befattningar på förbundet ska lönesättas. En annan dag har han träffat en medlem som har problem och mår dåligt. 

– Jag är mest stolt över de gånger jag har hjälpt en medlem som mått riktigt dålig. Att stödja och stå upp för någon som inte orkar själv är bland det viktigaste vi gör i föreningarna. Sedan vill jag verkligen lyfta fram att våra förtroendevalda är med i de flesta processerna som påverkar medlemmarna på ett förband. Att vara förtroendevald är därför att vara med och påverka både sin egen och sina kollegor och chefers arbetssituation.

För tre år sedan blev Stefan invald som ledamot i förbundsstyrelsen och fick ett nytt perspektiv på det fackliga arbetet.

– Det som är så roligt med förbundsstyrelsen är att alla har ett så stort engagemang. Under min tid som ledamot var det tydligt att Lars Fresker hade ett imponerande helhetsperspektiv vad gäller försvars-och säkerhetsfrågor och i princip alla andra frågor som berör våra medlemmar. Det är stora skor att fylla, men jag har mina egna skor. 

Efter en tid i styrelsen frågade en förening om han ville bli förbundsordförande. Efter flera samtal med familjen svarade han ja. 

– Det var av samma anledning som jag ville bli facklig förtroendeman. Jag vill vara med i de processerna som påverkar våra medlemmar. Som förbundsordförande är jag med och påverkar genom samtal med politiken, allmänheten, andra fackförbund och Försvarsmakten. Det är otroligt spännande och utmanande. 

Den grå dagen i november när han blev vald till förbundsordförande gick han från nervös till förväntansfull. Han kände att det var skönt när hela styrelsen var vald och de kunde börja arbeta tillsammans. 

– Som förbundsordförande är jag förbundets första representant, men vi är 21 fackligt förtroendevalda i hela förbundsstyrelsen som kommer från olika förband och har olika erfarenheter och kompetenser. Tillsammans besitter styrelsen och kansliet både den bredden och det djupet vi behöver för att fatta så bra beslut som möjligt för alla våra medlemmar.

Det är inga små utmaningar som väntar med ett svenskt försvar präglat av Försvarsmaktens tillväxt, stödet till Ukraina och Sverige Nato-medlemskap, men en av de andra stora utmaningarna som Stefan vill peka på är skyddandet av den svenska modellen.

– Den svenska modellen är grunden till demokratin på den svenska arbetsmarknaden, utan den saknas balans mellan arbetstagare och arbetsgivare. Så ska man stå upp för den svenska demokratin ska man också stå upp för den svenska modellen. Officersförbundet kommer fortsätta att göra det – och jag hoppas att vi kommer göra det tillsammans med Försvarsmakten, säger Stefan.

FAKTA

Stefan Morin

Ålder: 40.

Fackligt uppdrag i urval:  Vice ordförande Livgardets OF 2018–2022, ordförande Livgardets OF 2022–2023, facklig förtroendeman på heltid 2018–2023, ledamot i förbundsstyrelsen 2020–2023, förbundsordförande 2023-.

Bakgrund i korthet: Värnplikt 2002–2003, specialistofficersutbildning 2007–2008, instruktör, och insatschef på militärpoliskompani, funktionsansvarig ordningstjänst och hundtjänst på Försvarsmaktens militärpolisenhet, personalchef.

Familj: Fru Veronica, barnen Rasmus, Lea, Sixten, samt hunden Doris.

På fritiden: Resa och vara på landstället i
södra Roslagen.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Det finns flera ämnen som tas upp under ­ ett medarbetarsamtal, men att ta upp lön är viktigt just därför att medarbetarsamtalet är det mest tydliga tillfället att prata om din lön under pågående anställning.

    Officersförbundet
    Istock

    I förbundets nya medlems-undersundersökning anser 82 procent att de inte har en rimlig lön i jämförelse med alternativt arbete utanför Försvars-makten. 21 procent uppger dock att de inte vågar klaga på sin lön. Det är dock viktigt att vara tydlig med att man inte är nöjd med sin lön och varför man ska ha en högre lön. Hur ska man under med-arbetarsamtalet prata om lön då? Inför samtalet kan du förbereda dig genom att fundera på vad du vill och inte vill säga. Du och din chef kommer att prata om bland annat dina arbetsuppgifter, kompetens och erfarenhet, prestation samt utvecklingsmöjligheter. Skriv ner några frågor som antagligen kommer att diskuteras och svara på dem. Frågorna kan vara exempelvis: Vad har du och chefen kommit överens om för mål – uppfyller du målen? Hur har du bidragit till att utveckla verksamheten? Har du fått fler eller andra arbetsuppgifter som ställer högre krav på dig? Vad har du gjort för att utveckla din kompetens?

    Prata också med dina fackliga förtroendevalda om hur lönebilden och lönemålbilden på ditt förband ser ut och hur föreningen och arbetsgivare på ditt förbandet bedömer dina arbetsuppgifter.

    Under samtalet låter du din chef ge sin syn. Fundera på när ni har samma uppfattning och när ni har olika och ta då upp konkreta exempel på varför du har din uppfattning. Välj de argument som du tror väger tyngst oavsett om de handlar exempelvis om ökad kompetens eller god prestation. Försök att få din chef att vara så tydlig som möjligt med vad du kan förvänta dig i lönehöjning. Om ni inte alls kommer överens be om en motivering och vad du förväntas göra för att få en högre lön.

    21 procent uppger att de inte vågar klaga på sin lön

    Efter samtalet kan du gärna skriva ner minnesanteckningar och fundera på: Vad gick bra och vad gick dåligt? Fick du fram det du ville säga? Vad kom ni överens om för kommande mål? Var du tillräckligt förberedd?

    Prata också igen med dina fackliga förtroendevalda om vad din chef har sagt om vad du kan förvänta dig i lönehöjning. När du sedan vid ditt lönesamtal får info om din nya lön fråga vad som är prestation och om det gjorts några extra satsningar. 

    Skillnader i lönehöjningar kan bero på flera olika faktorer. Fackförbund och arbetsgivare på försvarsmaktsnivå förhandlar fram den ekonomiska ramen för samtliga förband och sedan förhandlar föreningarna och arbetsgivaren på förbandsnivå lön för samtliga individer. Skillnader i lönehöjningar kan bero på allt från att individer har olika kompetens och erfarenhet, har presterat olika till att det görs extra satsningar antingen från försvarsmaktsnivå och förbandsnivå. Exempelvis kan en individ få 1 000 kronor i löneförhöjning, 400 kronor är prestation och 600 kronor är en extra satsning. En annan individ kan också få 1 000 kronor i löneförhöjning, men hela summan är prestation. Samma lönehöjning, men av olika anledningar. 

    Ur arkivet: