Senast publicerat
Senast publicerat:

Nya tider med Stefan Morin

Det är en grå dag i november när Stefan Morin kliver upp på en scen för att hålla sitt tacktal till Förbundsmötet efter att ha blivit vald till förbundsordförande.

Redaktionen
Stefan Tell
Stefan går från facklig förtroendeman på heltid vid Livgardet till förbundsordförande för Officersförbundet.
Artikel från Officersförbundet.

Det är en förbundsordförande som inleder talet med: ”Det är med känslor av glädje, tacksamhet och framför allt ödmjukhet jag står här. Jag har suttit här nere och varit nervös. Givetvis var det nervöst inför själva valet men ännu mer när klubban slog i bordet. Jag kände igen nervositeten och minns när jag kände så senast. Det var när jag som ny yrkesofficer fick uppgiften att hålla i en befälsutbildning. Att kliva fram framför erfarna och yrkesskickliga kollegor och säga ’jag tar befälet’. Det är samma känsla nu” sa Stefan Morin. 

En timme innan talet har Stefan presenterat sig för mötet. Han är uppväxt i Vaxholm utanför Stockholm och gjorde värnplikten som militärpolisgruppchef på Dragonbataljonen på Livgardet. 

– Utbildningen var bra och jag trivdes med gruppen och befälen på Livgardet. Jag uppskattade blandningen av teori och praktik som militärpolisutbildningen innebar, säger Stefan.

Efter värnplikten jobbade han civilt några år bland annat inom Kriminalvården. Han funderade på att utbilda sig till polis, men när han fick se en annons om att utbilda sig till yrkesofficer gick han på en informationsträff och skickade in en ansökan till specialistofficersutbildningen. 

Liknande läsning:

»Oftast är vi faktiskt överens och samverkan och förhandling fungerar bra.«

Under utbildningen bytte Stefan inriktning från stridsbåt till militärpolis. Bytet innebar en enklare pendling och vardag med hans nybildade familj. Så när han sedan började arbeta som instruktör på första militärpolisplutonen på Livgardet kändes det som att han var hemma igen.

Han blev medlem i förbundet som kadett, men första gången han engagerade sig i en facklig fråga var när han tillsammans med sina kollegor som också var specialistofficerare skrev en insändare i Officerstidningen. Insändaren handlade om att de upplevde att deras yrkesroll som specialistofficerare var oklar. Den fick stor spridning och de blev kallade till ett möte med dåvarande förbandschefen för Livgardet.

– Vi var tydliga med våra tankar och åsikter. Det var min första aha-upplevelse av vikten av att arbeta tillsammans och att ensam är inte alltid stark, säger Stefan. 

Under de kommande åren gick han från instruktör till insatschef och sedan till utbildningsofficer med ansvar för ordningstjänst och hundtjänst och sedan till personalchef. Han gick också en HR chefsutbildning på Företagsekonomiska institutet.

– Jag har tyckt om att vara spindeln i nätet. Den som bataljonschefen ringer sent på kvällen och blir inblandad så fort det händer något. Det är framsidan av medaljen, även om baksidan är att det är så många processer och människor inblandade att det kan vara tufft.

Första gången Stefan engagerade sig i en facklig fråga var när han som medlem skrev en insändare i Officerstidningen.

Efter händelserna med insändaren blev Stefan engagerad i sin officersförenings styrelse och han har varit både vice ordförande och ordförande i föreningen. Han tackade också ja till att bli facklig förtroendeman på heltid. Det var inte självklart att han skulle byta tjänst från personalchef till facklig förtroendeman, men han upplevde att han jobbade med samma frågor även om han bytte sida från arbetsgivare till fack.

– Oftast är vi faktiskt överens och samverkan och förhandling fungerar bra. När vi inte är överens är det viktigt att vi kan skilja på sak och person. Vi som parter måste kunna vara tydliga med våra ställningstaganden och sedan se varandra i ögonen efter mötet.

Under tiden som facklig förtroendeman på heltid har Stefan arbetat med alla möjliga fackliga frågor. En dag har han jobbat med att ta fram en lönemålbild det vill säga hur alla befattningar på förbundet ska lönesättas. En annan dag har han träffat en medlem som har problem och mår dåligt. 

– Jag är mest stolt över de gånger jag har hjälpt en medlem som mått riktigt dålig. Att stödja och stå upp för någon som inte orkar själv är bland det viktigaste vi gör i föreningarna. Sedan vill jag verkligen lyfta fram att våra förtroendevalda är med i de flesta processerna som påverkar medlemmarna på ett förband. Att vara förtroendevald är därför att vara med och påverka både sin egen och sina kollegor och chefers arbetssituation.

För tre år sedan blev Stefan invald som ledamot i förbundsstyrelsen och fick ett nytt perspektiv på det fackliga arbetet.

– Det som är så roligt med förbundsstyrelsen är att alla har ett så stort engagemang. Under min tid som ledamot var det tydligt att Lars Fresker hade ett imponerande helhetsperspektiv vad gäller försvars-och säkerhetsfrågor och i princip alla andra frågor som berör våra medlemmar. Det är stora skor att fylla, men jag har mina egna skor. 

Efter en tid i styrelsen frågade en förening om han ville bli förbundsordförande. Efter flera samtal med familjen svarade han ja. 

– Det var av samma anledning som jag ville bli facklig förtroendeman. Jag vill vara med i de processerna som påverkar våra medlemmar. Som förbundsordförande är jag med och påverkar genom samtal med politiken, allmänheten, andra fackförbund och Försvarsmakten. Det är otroligt spännande och utmanande. 

Den grå dagen i november när han blev vald till förbundsordförande gick han från nervös till förväntansfull. Han kände att det var skönt när hela styrelsen var vald och de kunde börja arbeta tillsammans. 

– Som förbundsordförande är jag förbundets första representant, men vi är 21 fackligt förtroendevalda i hela förbundsstyrelsen som kommer från olika förband och har olika erfarenheter och kompetenser. Tillsammans besitter styrelsen och kansliet både den bredden och det djupet vi behöver för att fatta så bra beslut som möjligt för alla våra medlemmar.

Det är inga små utmaningar som väntar med ett svenskt försvar präglat av Försvarsmaktens tillväxt, stödet till Ukraina och Sverige Nato-medlemskap, men en av de andra stora utmaningarna som Stefan vill peka på är skyddandet av den svenska modellen.

– Den svenska modellen är grunden till demokratin på den svenska arbetsmarknaden, utan den saknas balans mellan arbetstagare och arbetsgivare. Så ska man stå upp för den svenska demokratin ska man också stå upp för den svenska modellen. Officersförbundet kommer fortsätta att göra det – och jag hoppas att vi kommer göra det tillsammans med Försvarsmakten, säger Stefan.

FAKTA

Stefan Morin

Ålder: 40.

Fackligt uppdrag i urval:  Vice ordförande Livgardets OF 2018–2022, ordförande Livgardets OF 2022–2023, facklig förtroendeman på heltid 2018–2023, ledamot i förbundsstyrelsen 2020–2023, förbundsordförande 2023-.

Bakgrund i korthet: Värnplikt 2002–2003, specialistofficersutbildning 2007–2008, instruktör, och insatschef på militärpoliskompani, funktionsansvarig ordningstjänst och hundtjänst på Försvarsmaktens militärpolisenhet, personalchef.

Familj: Fru Veronica, barnen Rasmus, Lea, Sixten, samt hunden Doris.

På fritiden: Resa och vara på landstället i
södra Roslagen.

Elina Meyer är ombudsman på Officersförbundet och så långt från den traditionella fackpampen man kan komma: Ung, kvinna och soldat. Kanske är hon framtidens typiska fackliga företrädare

Anna Hjorth
Tobias Andersson
Soldat, ung och kvinna. Elina Meyer är inte precis stereotypen för en ombudsman i Officersförbundet.
Soldat, ung och kvinna. Elina Meyer är inte precis stereotypen för en ombudsman i Officersförbundet.

Hon är 26 år, soldat och brinner för det fackliga uppdraget. Elina Meyer är ganska nybliven ombudsman i Officersförbundet. Hon tycker att fler soldater borde engagera sig i facket.

– Ja, jag har känt att i den här världen finns det väldigt många officerare men inte så många soldater. Vi behöver någon som kan prata för soldaterna och jobba för att vi också ska ha schysta villkor och en bra arbetsmiljö. Jag vet vad det innebär att vara soldat i dag. Nu är det min generation som är GSS, så jag känner att jag gör nytta här, säger hon.

Det har hunnit gå snart ett år sedan Elina Meyer tackade ja till erbjudandet att bli ombudsman på heltid på Officersförbundet. Hon är placerad på förbundets kansli i Stockholm och veckopendlar från Skövde, där hon bor med sin sambo som snart är färdigutbildad officer. Det var också där hennes egen militära bana startade. 

– Jag sökte mig till Skövde, en ort som jag faktiskt aldrig besökt, efter gymnasiet. Det var 2012 och jag gjorde min GMU vid P4. Jag tyckte Skövde verkade vara en bra stad och där erbjöds inriktningen mot det jag ville jobba med – armé och pansar.

Några år med armé och pansar har det också hunnit bli sedan dess. Men även mycket annat. Under ett par år var Elina Meyer stab/säkassistent på genomförandeavdelningen på P4. Och under Försvarsmaktens stora övning Aurora 17 var Elina Meyer kommendant för P4:s insats på Gotland.

– Det var ett komplext uppdrag. Jag hade bland annat ansvar för att vi hade kartor, mat och logi på ön och att vi kunde tanka våra fordon.

Strax efter Aurora 17 fick Elina Meyer möjligheten att kliva på ett annat komplext uppdrag: som facklig förtroendeman på heltid på P4. Då hade hon redan varit engagerad i Officersförbundet sedan 2013. Och medlem i facket blev hon direkt när hon gjorde grundutbildningen. För henne var det självklart att gå med.

– När vi slussades in i yrket så var Officersförbundet där och berättade om vad de gjorde. Jag gick med, men vad facket kan åstadkomma var jag inte medveten om från början. Mina föräldrar hade sagt att det var bra att vara med, att facket kunde vara som ett paraply att fälla upp om det börjar regna. Att det finns personer där som kan ge hjälp och stöd och representera mig om något händer, säger hon.

Att hon själv skulle bli en av de där personerna som ger hjälp och stöd till andra hade hon inte funderat på. Men sedan uppstod den där situationen som de flesta med ett fackligt engagemang känner igen: Någon lämnar ett uppdrag och personen behöver ersättas. Frågan går ut till arbetsgruppen och kanske är det ingen som direkt kastar sig över uppdraget. Men så är det ändå någon som känner sig manad och hoppar på, utan att ha tänkt så mycket på det innan.

För Elina Meyer uppstod det tillfället våren 2013. Då jobbade hon på Lifkompaniet på P4. 

– Det var ett arbetsplatsombud som klev av sitt uppdrag och någon behövde ersätta honom. Det skulle vara någon som kunde föra alla soldaternas talan, föra fram kompaniets frågor och driva dem gentemot kompanichefen och våra andra chefer. Egentligen var det kanske inte någon som visste vad uppdraget innebar, men jag räckte upp handen och sade att jag kunde ta på mig det.

Och hon har inte ångrat sig. 

– Det är en så bra möjlighet att vara en del av verksamheten på ett annat sätt.

Sedan har det rullat på, hon blev först suppleant och sedan ordinarie ledamot i den lokala officersföreningen på P4 – OF Skaraborgarna. Och Elina Meyer tycker verkligen att det går att göra skillnad genom det fackliga arbetet. Ett exempel är när det blev skevt i en lönerevision för soldaterna på P4. Alla hade placerats in på samma lönenivå, oavsett vilken typ av tjänst eller vilket ansvar de hade när de nyanställdes efter GMU.

I den påföljande lönerevisionen fick det oönskade effekter och Elina Meyer drev frågan fackligt. Hon tog upp saken med den dåvarande fackliga förtroendemannen på P4. 

– Ja, det var så skevt. Alla fick betyg på sin prestation och lönesattes efter det. Men det gjorde att de som inte hade så höga krav på sig fick högre betyg än de med mycket ansvar, till exempel materiel eller personal. Så soldaterna fick högre betyg än gruppcheferna och gick om dem i lön.

Lönestrukturen rättades till efter att Elina Meyer och Officersförbundet uppmärksammat problemet. 

– Det var inte illvilja från ledningens sida, men man hade inte tänkt igenom effekterna. Då insåg jag att det verkligen är viktigt att någon håller på med det här. Försvarsmakten är en bra arbetsplats på många sätt, men den har sina fel och brister. Därför är det viktigt att vi har en stark facklig organisation. Många har så mycket lojalitet gentemot Försvarsmakten, och vågar kanske inte säga ifrån själva när det blir fel. 

Elina Meyer utstrålar självförtroende och lugn. Hon är påläst och har gått alla Officersförbundets centrala utbildningar. I dag jobbar hon själv med just facklig utbildning. Det är en del av hennes uppdrag som ombudsman. Hela utbildningssystemet i förbundet ska göras om och implementeras nästa år.

– Vi har försökt ta fram en modernare utbildningsplan. Till exempel har vi som mål att utveckla en del för våra medlemmar som är chefer. De får inte tillräckligt bra utbildning av arbetsgivaren när det gäller tillämpning av våra kollektivavtal. Eller hur lagen om anställningsskydd och MBL fungerar i Försvarsmakten. Nu har vi försökt ta fram ett utbildningspaket som ska hjälpa dem med det, och jag hoppas att det blir jättebra!

Och så till det där med vad en typisk ombudsman är i dag, 2019. Och i framtiden. För tillbaka till den gammaldags fackpampen vill ingen, det tror i alla fall inte Elina Meyer.

– Idealet är att en person som jag också kan vara den typiska ombudsmannen i Officersförbundet. Jag är kvinna, ung och soldat. Och det går bra att vara ombudsman som GSS, det är viktigt att visa det. Vi behöver verkligen någon som kan de här frågorna. Det är också en stor möjlighet att utvecklas personligen, att ta på sig ett fackligt uppdrag. 

FAKTA

Elina Meyer

Ålder: 26 år

Fackliga uppdrag: Ombudsman på Officersförbundet. Tidigare facklig förtroendeman på heltid på P4 i Skövde, styrelseledamot i Officersföreningen Skaraborgarna med mera.

Bakgrund i korthet: Uppvuxen i Lysekil och Lingbo i Hälsingland. Gjorde GMU vid P4 i Skövde. Utbildad Stri90-skytt. Stab/säkassistent på genomförandeavdelningen på P4.

Familj: Sambo.

Bor: Lägenhet i Skövde.

På fritiden: Tränar på gymmet, löptränar, målar tavlor och läser böcker. 

Ur arkivet: