Senast publicerat
Senast publicerat:

Otydliga regler kring vapenhantering kan ha bidragit till vådaskottet på Livgardet

Ett år efter att en soldat omkommit av ett vådaskott på Livgardet i Kungsängen är Försvarsmaktens utredningskommission, FMUK, klar med sin utredning. Otydlig reglering av hantering av vapen kan ha bidragit till händelsen.

Annica Ögren
Armémuseum
Pistol 88.

Vid 17-tiden fredagen den 7 oktober 2022 avlossade en 25-årig korpral vid 132:a säkerhetskompani sjö ett vådaskott med sin pistol. Skottet träffade honom i bröstet. Händelsen inträffade i ett fordon på Livgardet i Kungsängen i samband med förberedelser inför en skarp insats. Enligt rapporten skulle han testa pistolens funktion. Trots livräddande insatser av utbildade kollegor på plats och transport med ambulanshelikopter till sjukhus gick hans liv inte att rädda.

Händelsen har utretts av polisen, som i sin utredning konstaterade att inget brott låg bakom det inträffade. Utredarna lämnar en rad rekommendationer till Försvarsmakten för att förhindra att något liknande ska ske igen.

– Arbetet har gått väldigt bra. Det har varit ett omfattande jobb där de vänt upp och ner på varenda sten och där vi gjort alla möjliga saker för att se till att det här inte ska kunna hända igen, säger överste Magnus Tillby som har varit ordförande för FMUK.

I rapporten konstateras bland annat att otydligheter kring vapenhanteringen inom Försvarsmakten kan ha bidragit till händelsen. I säkerhetskompaniets stående order, SO, finns till exempel ingen styrning som reglerar hur vapen ska hanteras och förvaras under förflyttning/transport eller insats. Det är heller inte reglerat om vapen ska vara laddade, ha magasin i eller om magasin ska förvaras i benfickan.

I FMUK:s rapport konstateras att de flesta av soldaterna gjorde magasin i innan pistolen hölstrades, efter utlåsning från vapenvårdslokalen den aktuella dagen. Någon enstaka stoppade de fyllda magasinen i benfickan.

Liknande läsning:

– Det finns en kultur bland soldater att torröva med sitt vapen. Det är bra att öva på sin färdighet, men då måste man ha med sig mentalt att alltid säkerställa att göra patron ur, och sedan torröva, och att när man är klar så laddar man och låter det sedan vara. Vi har sett att det finns en tendens bland anställda att man tar fram sitt vapen även när man är inställd på att inte öva med det, säger Magnus Tillby.

» Det finns en kultur att hålla på med sitt vapen även när det är laddat «

Enligt rapporten är torrträning i grunden sund och fortsatt nödvändig inom Försvarsmakten. Men det riskerar att bidra till tillbud och olyckor om det inte tydligare regleras vid vilka situationer som torrövning är accepterat och hur riskerna kring den sortens övningar ska hanteras. I utredningens slutsatser framhålls också att det finns en uppenbar risk att missa funktionen ”säkring mot för tidig avfyring” så som kapitel sex i Manual pistol 88 från 2017, är utformat. Det riktas också kritik mot pistolutbildning block A som beskrivs som otillräcklig för soldater på 132:a säkerhetskompani sjö och på 13:e säkerhetsbataljon som helhet.

– Det råder lite olika uppfattningar inom Försvarsmakten hur man tillämpar pistolutbildning block A och block B. Här menar vi att det finns anledning att se över och tydliggöra hur detta kravställs och kommuniceras till förbanden. Man bör ha gått igenom båda dessa utbildningar om man genomför skarp insatsverksamhet, säger Magnus Tillby.

FMUK vill även att Försvarsmakten gör en separat utredning om hur dagens praxis – som vid flera förband leder till en Fpan-anmälan vid inträffade vådaskott – påverkar säkerhetskultur, psykologisk trygghet och rapporteringsvillighet på längre sikt inom organisationen.

– Om en individ av någon anledning gör något fel och skjuter ett vådaskott men där ingen kommer till skada för att man i övrigt följt alla säkerhetsåtgärder, som exempelvis att ha riktat vapnet i ofarlig riktning och haft på sig hörselskydd, går man i dag ändå rätt hårt på den som förorsakade händelsen. Vi vill ju att man ska rapportera om någon gjort fel, men det är viktigt med psykologisk trygghet och att ha en öppenhet där anställda vågar berätta så att misstag omhändertas i lärande syfte och för att man är rädd om sina kamrater helt enkelt, säger Magnus Tillby.

I övrigt konstaterar utredningen att de akuta räddningsinsatserna på plats vid händelsen fungerade väl, även om soldatens liv inte gick att rädda.  

FAKTA

Utredningen

Försvarsmaktens utredning av dödsolyckan på Livgardet har pågått under nästan ett års tid. Ett antal intervjuer har genomförts med företrädare för berörda kompanier och förband. En rekonstruktion av händelsen har genomförts liksom en enkätundersökning med 63 individer för att mäta säkerhetskultur och psykologisk trygghet på 132:a säkerhetskompani sjö.

Podcasten ”Fronten” har gjort två avsnitt om vådaskottet.
Du kan lyssna på avsnitten här.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Norrbottensbrigaden tar i början av sommaren över ledningen av det svenska bidraget till Natos framskjutna närvaro i Finland. Chef för styrkan blir brigadchef överste Daniel Rydberg, meddelade Försvarsmakten nyligen.

    Josefine Owetz
    Daniel Rydberg
    ”Det här är ett viktigt uppdrag, både för Sverige och för Nato. Vi bidrar till stabilitet, avskräckning och försvar i ett område som har stor strategisk betydelse”, säger Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden, som nu ska lösa Sveriges uppgift inom FLF Finland.

    Foto: Försvarsmakten

    Försvaret av Natos nordöstra flank är under uppbyggnad och Sverige är utsedd att leda Natos Forward Land Forces, FLF, i Finland. Överste Daniel Rydberg är sedan 2024 chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente i Boden, som nu ska utgöra Sveriges bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland. Styrkan kommer att förstärka Natos närvaro på Nordkalotten.

    – Forward Land Forces i Finland är Natos främsta försvarslinje i norr. Där står vi tillsammans med Finland och våra allierade för att avskräcka från angrepp och försvara Norden, säger Daniel Rydberg i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

    Att Sverige är ramverksnation för Natos framskjutna närvaro i Finland innebär att Sverige ansvarar för etableringen och resurssättning, i nära samarbete med värdnationen Finland och övriga Natoallierade. Kärnan i FLF Finland kommer att vara ett svenskt förband med bidrag från flera andra länder, däribland övriga nordiska länder samt bland annat Frankrike och Storbritannien.

    Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö.

    Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att det svenska bidraget ska uppgå till omkring 600 anställda soldater och yrkesofficerare under 2026. Vid behov ska antalet kunna ökas till högst 1 200. Norrbottensbrigaden rekryterar nu anställda till styrkan.

    – Att inleda förberedelserna med rekrytering och uppsättande av enheten är en viktig motor i det fortsatta byggandet av Norrbottensbrigaden och vår samlade förmåga i norr, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Den svenska bataljonsstridsgruppen ska vara utgångsgrupperad i Boden för att ”säkra uthållighet och samtidigt möta de beredskapskrav som ställs”, skriver Försvarsmakten. Parallellt etableras en multinationell stab i Rovaniemi.

    – Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö – krav som formar vår utbildning i ett område som är vår hemmaplan. Vårt nära samarbete med Finland gör att vi snabbt kan gå från gruppering i Boden över gränsälven och lösa uppgift i norra Finland, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Fakta

    FLF Finland

    Vid Natos toppmöte i Washington 2024 beslutade alliansen att etablera en framskjuten närvaro i Finland. Senare samma år tillkännagavs att Sverige åtagit sig ansvaret som ramverksnation för Forward Land Forces, FLF, i Finland. I samband med Natos toppmöte i Haag 2025 meddelade Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien att de avser bidra till utvecklingen av FLF Finland.

    Nato har sedan 2016 beslutat om etablering av nio multinationella stridsgrupper längs dess östra flank. De nio stridsgrupperna (i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Ungern och Finland) benämns Forward Land Forces, Natos framskjutna närvaro, och kan vid behov utökas till en brigads storlek, cirka 5 000 soldater, i vart och ett av dessa länder

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: