Senast publicerat
Senast publicerat:

Lönerna ses över för att lösa personalbristen inom flygteknisk tjänst

Efter flera år av underskott på personal inom flygteknisk tjänst ses såväl utbildning som organisation och löner över i en omfattande utredning. En första delrapport väntas komma innan jul. ”Det finns en viss irritation hos många tekniker över att piloterna fick sin del av kakan, samtidigt som man tycker att det ju är lika viktigt att det finns någon som tar hand om maskinerna”, säger major Torbjörn Johansson, central flygunderhållschef på Flygstaben.

Linda Sundgren
Många tekniker inom Försvarsmakten lämnar för civila jobb där lönerna är högre och karriärmöjligheterna bättre.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

I flera år har det varit brist på flygtekniker i Försvarsmakten och situationen är fortsatt ansträngd. Det är svårt att rekrytera till de flygtekniska utbildningarna samtidigt som nya arbetsuppgifter ålagts de tekniska enheterna. 

Liknande läsning:

– Konsekvensen blir att vi inte kan producera den flygtid som piloterna behöver för sin träning.  Vi kan helt enkelt inte få fram tillräckligt många flygplan när det behövs, säger major Torbjörn Johansson, chef för flygunderhållsektionen och central flygunderhållschef på Flygstaben i Uppsala.

Fanjunkare Andreas Ek är flygtekniker och TIF (tekniker i flygtjänst) på helikopter 14-systemet på 3:e helikopterskvadron vid Blekinge flygflottilj, F 17, i Ronneby. Enligt honom har bristen på tekniker förvärrats under senare år.

– Teknikerbristen är mer påtaglig i dag än den någonsin varit under mina år i Försvarsmakten. Många går tungt och det prioriteras hårt mellan uppgifterna. Teknikerkåren upplevs alltid ha varit åsidosatt, men nu finns en känsla av att gränsen är nådd, säger Andreas Ek som också är aktiv i Officersförbundets nationella intresseförening för flygtekniker, Kofot.  

Andreas Ek-2024

Andreas Ek

Flygtekniker, helikopter 14

Situationen beror i grunden på att utflödet av tekniker länge varit större än inflödet, menar Andreas Ek. Det, säger han, kan i sin tur härledas till i huvudsak tre faktorer: förhållandevis låga löner, mycket begränsad löneutveckling och mycket begränsade karriärs- och utvecklingsmöjligheter.

– Löneläget är kraftigt eftersatt och möjligheterna till karriärutveckling är väldigt begränsade. Efter en viss tid stagnerar individen i den personliga utvecklingen och flera av mina kollegor har lämnat för civila jobb. Ofta är det en kombination av arbetsuppgifter och lön som lockar dem som slutar, säger Andreas Ek.

Teknikerbristen är mer påtaglig i dag än den någonsin varit under mina år i Försvarsmakten

Även Torbjörn Johansson är medveten om att flygtekniker är eftertraktade på den civila arbetsmarknaden, vilket leder till konkurrens om kompetensen.

 – Vi har tidigare tappat en del människor till civila företag och industrier. Då konkurrerar vi ganska hårt med civila löner och våra teknikerlöner har kanske inte riktigt hängt med i utvecklingen, säger han och fortsätter:

– Det finns också en viss irritation hos många tekniker över att piloterna fick sin del av kakan, samtidigt som man tycker att det ju är lika viktigt att det finns någon som tar hand om maskinerna när de står på marken för att kunna producera flygtid och i slutändan ge krigsförbandsutveckling.

Något annat som bidragit till rådande teknikerbrist är, enligt Torbjörn Johansson, att mängden arbetsuppgifter ökat utan att personalstyrkan anpassats därefter. Det leder ibland till att alla uppgifter inte hinns med, även om raderna är fyllda.

– Det har främst det förändrade omvärldsläget bidragit till och det är något vi inte styr över. Hur vi kommer omhänderta detta ingår i det arbete som påbörjats, säger han.

Torbjörn Johansson - Flygstaben 2024 - Foto privat_

Torbjörn Johansson

Chef för flygunderhållsektionen och central flygunderhållschef på Flygstaben i Uppsala

När det handlar om att rekrytera till de flygtekniska utbildningarna har situationen förbättrats något med de ökande värnpliktskullarna, enligt Torbjörn Johansson. Men få officerskadetter väljer militärteknisk inriktning. Därmed behöver specialistofficerare besätta officersbefattningar i allt större omfattning, men inte heller specialistofficersklasserna fylls enligt plan. Att utbilda sig till flygtekniker tar mellan fem och sju år och det tror han kan få ungdomar att tveka.

Långa utbildningar som inte leder till de lönenivåer som man kunnat förvänta sig tror jag inte lockar ungdomarna

– Långa utbildningar som inte leder till de lönenivåer som man kunnat förvänta sig tror jag inte lockar ungdomarna. Ungdomar i dag är ganska ombytliga på arbetsmarknaden och det är nog inte så många som har en plan för fem till sju år framöver.

Nu pågår ett omfattande utredningsarbete inom flygvapnet där hela området flygteknisk tjänst ses över, däribland utbildning, organisation och lönenivåer. Även de regelverk som är kopplade till flygunderhållet ingår i utredningen.

– Till viss del har vi skrivit fast oss i ganska svåra egna styrningar, vi vill vara lite extra säkerhetsmässiga. Men nu tittar vi på om det går att förenkla processerna utan att göra verksamheten mer osäker, säger Torbjörn Johansson.

Andreas Ek välkomnar det förbättringsarbete som nu pågår. Samtidigt säger han att det är viktigt att det blir en tydlig förändring för att inte spä på det missnöje som redan finns bland flygteknikerna.

– Jag är försiktigt optimistisk inför att arbetsgivaren verkar ha förstått vidden av problemet, och att man tittar på olika lösningar för att hitta en långsiktig lösning. Därtill hoppas jag att arbetsgivaren inser vikten av att göra rätt satsningar i rätt omfattning. Om det skulle bli en halvhjärtad åtgärd nu är risken att man skapar ännu mer irritation inom yrkeskåren, säger Andreas Ek.

En första delrapport om bristen på personal inom flygteknisk tjänst är planerad att publiceras innan jul.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Förmågan att möta ett väpnat angrepp har stärkts genom ökning av personal och materiel, sammanfattar Försvarsmakten i sin årsredovisning för 2025. Samtidigt finns det betydande utmaningar i kompetensförsörjning, infrastruktur och underhållsorganisation – och ett ansträngt personalläge inom bland annat flygteknisk tjänst.

    Maria Widehed
    I januari 2025 anlände den första styrkan från Södra skånska regementet, P 7, till Lettland för ingå i Natos multinationella brigad.

    Foto: Amanda Gahm/Försvarsmakten

    Försvarsmakten har presenterat sin årsredovisning för 2025. ”Det säkerhetspolitiska läget lämnar inget utrymme för tvekan. Som allierad i Nato är försvaret av Sverige oskiljaktigt från försvaret av alliansen”, säger överbefälhavare Michael Claesson i ett pressmeddelande.

    Året har präglats av anpassning till Natos förmågemål och utvärdering inom alliansens planeringsprocess. Deltagandet i operationer och övningar för avskräckning bedöms av Försvarsmakten särskilt ha bidragit med viktiga erfarenheter. Under året har svenskt stridsflyg genomfört luftrumsövervakning tillsammans med allierade inom ramen för Air Policing, arméförband har utgjort del av den multinationella brigaden i Lettland och Försvarsmakten har medverkat med örlogsfartyg i Natos stående marina styrkor.

    Överbefälhavare Michael Claesson betonar i årsredovisningens inledning att krigsorganisationen under året har ”tillförts betydande förstärkningar av personal och materiel”. Totalt ryckte 8  136 värnpliktiga in under året och 921 kadetter påbörjade officers- eller specialistofficersutbildning – fler än något tidigare år under 2000‑talet. Antalet krigsplacerade ökade med 24 procent.

    Det konstateras dock att internationella åtaganden fortsätter att påverka resurstillgången. Under 2025 tjänstgjorde 1  073 personer i internationella insatser, en tydlig ökning jämfört med året innan.

    Av årsredovisningen framgår även att det råder brist på nyckelkompetenser, vilket innebär en ökad arbetsbelastning för befintlig personal samtidigt som möjligheten att introducera och utbilda ny personal begränsas. Myndigheten lyfter hur brister kopplade till infrastruktur är en begränsande faktor för möjligheten till personalförstärkning och att det finns en risk att ”bristande tillgång på kvalificerad kompetens kan hämma förmågeutvecklingen på sikt”.

    Inom infrastrukturområdet utgör långa ledtider och prisutveckling  (…) stadigvarande risker

    Risken med haltande infrastrukturförsörjning lyfts som ett hot mot att kunna uppnå operativ effekt. ”Inom infrastrukturområdet utgör långa ledtider och prisutveckling på anläggningar och lokaler stadigvarande risker med påverkan både på Försvarsmakten här och nu men också framdrivning av den militära förmågan samt integrering i Nato avseende krigsförband, värdlandsstöd och anskaffning” går att läsa. Det lyfts bland annat att personalläget för infrastrukturförsörjning inom Försvarsmakten idag är begränsat, vilket leder till förseningar i kravställningsarbetet.

    En betydande del av anskaffning av materiel under året avser ersättningsanskaffning efter donationer till Ukraina. Lägre tillgång till materiel inom krigsorganisationen, främst inom arméförbanden, bedöms i årsredovisningen utgöra en operativ risk som är ”acceptabel under en begränsad övergångsperiod”.

    I årsredovisningen pekas på hur materielförsörjningen under 2025 präglats av ”en hög global efterfrågan på försvarsmateriel på en marknad som kännetecknats av snabb teknikutveckling”, men att beredskapstillgångarna trots långa ledtider, marknadsutmaningar och omfattande donationer har ökat betydligt i omfattning. Anskaffningen underskred tilldelningen med 423 miljoner kronor till följd av förseningar från industrin.

    Samtidigt som kraven på tillgänglig materiel är större så ökar slitaget på befintlig materiel när den används i större utsträckning. I årsredovisningen betonas att Försvarsmaktens underhållsorganisation fortsatt behöver växa för att kunna hantera både äldre materiel och tillförsel av ny sådan: ”Det ökande behovet av vidmakthållande och materielunderhåll har inneburit att betydande produktionsökningar skett i Försvarsmaktens egna verkstäder. Under 2025 uppgick kostnaden för vidmakthållande i egen regi till cirka 4 570 miljoner”.

    När det gäller införandet av eldhandvapensystem lyfts det i årsredovisningen att det under året har skett delleveranser av AK 24, men att investeringen dras med förseningar och tekniska fel, liksom att huvuddelen av de beställda granatgevären och delar av ammunitionssorterna har levererats – men att delar av ammunitionsleveranserna har försenats.

    ”Förändringar i flygtid jämfört med tidigare år beror till stor del på brist på flygtekniker”

    Försvarsmakten har under året levererat granatkastarpansarbandvagnar, splitterskyddade bandvagnar och renoverade pansarterrängbilar till armén. De första leveranserna av ett nytt buret luftvärnssystem har mottagits. Samtidigt uppger armén att brist på tillgänglig kvalificerad materiel samt infrastruktur utgör de mest avgörande utmaningarna de kommande åren.

    Marinen har förstärkts med röjdykfartyget HMS Sturkö och ubåten HMS Halland, efter modifieringar. Marinen lyfter att samband och ledning fortsatt är en utmaning och utgör en operativ begränsning för att fullt ut kunna verka tillsammans med övriga allierade.

    Allt för många stridspiloter i 30- och 40-årsåldern söker sig till en annan karriär, skriver flygvapnet. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Förra året hade flygvapnet drygt tusen färre flygtimmar än under 2023 och 2024. Förändringen beror bland annat på brist på flygtekniker. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att behålla befintlig personal, däribland vissa löneförstärkningar för tekniker.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Den första stridsflygdivisionen har påbörjat ombeväpning till Jas 39 Gripen E och under året mottog flygvapnet även ytterligare tre skolflygplan samt flygunderhållsbilar.

    Flygvapnet betonar dock det ansträngda personalläget inom exempelvis flygteknisk tjänst. Under 2025 producerades drygt tusen färre flygtimmar än under 2023 och 2024. ”Förändringar i flygtid jämfört med tidigare år beror till stor del på brist på flygtekniker, pågående utveckling av flygplanstyper samt att utbildning av piloter i större utsträckning än tidigare har genomförts i extern regi” går att läsa i årsredovisningen. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att behålla befintlig personal, däribland vissa löneförstärkningar för tekniker.

    I en bilaga till årsredovisningen fördjupas läget för etableringen av de nya organisationsenheterna. Där framgår bland annat att det på Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, behövs åtgärdas brister avseende teknisk infrastruktur för att möjliggöra planerad tillväxt.

    På Upplands flygflottilj, F 16, har förseningar i etableringen föranlett att flera moduletableringar har genomförts på garnisonen samt att införhyrningar av lokaler har gjorts på stan. På Dalregementet, I 13, uppger man att det kvarstår stora utmaningar med arméns etablering i Falun. Verksamheten och infrastrukturutvecklingen vid Fortifikationsverket kan inte göra en tidsmässig bedömning på grund av osäker detaljplaneprocess.

    Efter att Försvarsmakten i det initiala skedet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fokuserade på donation av befintlig krigsmateriel har myndighetens stöd övergått till att under 2025 framförallt avse utbildnings- och logistikstöd, direktanskaffning och ekonomiska bidrag.

    Finansiellt handlar det om över 11 miljoner kronor i ekonomiska bidrag till Ukraina, att jämföra med strax över 1,5 miljoner kronor under 2024. Sverige har även bidragit med 350 instruktörer i sex olika utbildningsomgångar till militär grundutbildning samt utbildning av militära chefer i markdomänen för Ukrainas väpnade styrkor.

    Överbefälhavarens fokus på interna processer och att göra upp med flaskhalsbyråkrati under 2025 uppges i årsredovisningen ha gett resultat. Det handlar bland annat om de förenklingar av säkerhetsprövning och säkerhetsskydd som under året har beslutats för att korta ledtider: ”Genom besluten har ett stort antal äldre handlingar kunnat upphävas”.

    Mot slutet av året beslutade Försvarsmakten om en regelförändring kring lagring av ammunition vilket bidrog till att frigöra en relativt stor yta för lagring, något som i förlängningen har avhjälpt delar av tidigare kapacitetsbrister, uppges i årsredovisningen.

    Ur arkivet: