I flera år har det varit brist på flygtekniker i Försvarsmakten och situationen är fortsatt ansträngd. Det är svårt att rekrytera till de flygtekniska utbildningarna samtidigt som nya arbetsuppgifter ålagts de tekniska enheterna.
– Konsekvensen blir att vi inte kan producera den flygtid som piloterna behöver för sin träning. Vi kan helt enkelt inte få fram tillräckligt många flygplan när det behövs, säger major Torbjörn Johansson, chef för flygunderhållsektionen och central flygunderhållschef på Flygstaben i Uppsala.
Fanjunkare Andreas Ek är flygtekniker och TIF (tekniker i flygtjänst) på helikopter 14-systemet på 3:e helikopterskvadron vid Blekinge flygflottilj, F 17, i Ronneby. Enligt honom har bristen på tekniker förvärrats under senare år.
– Teknikerbristen är mer påtaglig i dag än den någonsin varit under mina år i Försvarsmakten. Många går tungt och det prioriteras hårt mellan uppgifterna. Teknikerkåren upplevs alltid ha varit åsidosatt, men nu finns en känsla av att gränsen är nådd, säger Andreas Ek som också är aktiv i Officersförbundets nationella intresseförening för flygtekniker, Kofot.
Andreas Ek
Flygtekniker, helikopter 14
Situationen beror i grunden på att utflödet av tekniker länge varit större än inflödet, menar Andreas Ek. Det, säger han, kan i sin tur härledas till i huvudsak tre faktorer: förhållandevis låga löner, mycket begränsad löneutveckling och mycket begränsade karriärs- och utvecklingsmöjligheter.
– Löneläget är kraftigt eftersatt och möjligheterna till karriärutveckling är väldigt begränsade. Efter en viss tid stagnerar individen i den personliga utvecklingen och flera av mina kollegor har lämnat för civila jobb. Ofta är det en kombination av arbetsuppgifter och lön som lockar dem som slutar, säger Andreas Ek.
Teknikerbristen är mer påtaglig i dag än den någonsin varit under mina år i Försvarsmakten
Även Torbjörn Johansson är medveten om att flygtekniker är eftertraktade på den civila arbetsmarknaden, vilket leder till konkurrens om kompetensen.
– Vi har tidigare tappat en del människor till civila företag och industrier. Då konkurrerar vi ganska hårt med civila löner och våra teknikerlöner har kanske inte riktigt hängt med i utvecklingen, säger han och fortsätter:
– Det finns också en viss irritation hos många tekniker över att piloterna fick sin del av kakan, samtidigt som man tycker att det ju är lika viktigt att det finns någon som tar hand om maskinerna när de står på marken för att kunna producera flygtid och i slutändan ge krigsförbandsutveckling.
Något annat som bidragit till rådande teknikerbrist är, enligt Torbjörn Johansson, att mängden arbetsuppgifter ökat utan att personalstyrkan anpassats därefter. Det leder ibland till att alla uppgifter inte hinns med, även om raderna är fyllda.
– Det har främst det förändrade omvärldsläget bidragit till och det är något vi inte styr över. Hur vi kommer omhänderta detta ingår i det arbete som påbörjats, säger han.
Torbjörn Johansson
Chef för flygunderhållsektionen och central flygunderhållschef på Flygstaben i Uppsala
När det handlar om att rekrytera till de flygtekniska utbildningarna har situationen förbättrats något med de ökande värnpliktskullarna, enligt Torbjörn Johansson. Men få officerskadetter väljer militärteknisk inriktning. Därmed behöver specialistofficerare besätta officersbefattningar i allt större omfattning, men inte heller specialistofficersklasserna fylls enligt plan. Att utbilda sig till flygtekniker tar mellan fem och sju år och det tror han kan få ungdomar att tveka.
Långa utbildningar som inte leder till de lönenivåer som man kunnat förvänta sig tror jag inte lockar ungdomarna
– Långa utbildningar som inte leder till de lönenivåer som man kunnat förvänta sig tror jag inte lockar ungdomarna. Ungdomar i dag är ganska ombytliga på arbetsmarknaden och det är nog inte så många som har en plan för fem till sju år framöver.
Nu pågår ett omfattande utredningsarbete inom flygvapnet där hela området flygteknisk tjänst ses över, däribland utbildning, organisation och lönenivåer. Även de regelverk som är kopplade till flygunderhållet ingår i utredningen.
– Till viss del har vi skrivit fast oss i ganska svåra egna styrningar, vi vill vara lite extra säkerhetsmässiga. Men nu tittar vi på om det går att förenkla processerna utan att göra verksamheten mer osäker, säger Torbjörn Johansson.
Andreas Ek välkomnar det förbättringsarbete som nu pågår. Samtidigt säger han att det är viktigt att det blir en tydlig förändring för att inte spä på det missnöje som redan finns bland flygteknikerna.
– Jag är försiktigt optimistisk inför att arbetsgivaren verkar ha förstått vidden av problemet, och att man tittar på olika lösningar för att hitta en långsiktig lösning. Därtill hoppas jag att arbetsgivaren inser vikten av att göra rätt satsningar i rätt omfattning. Om det skulle bli en halvhjärtad åtgärd nu är risken att man skapar ännu mer irritation inom yrkeskåren, säger Andreas Ek.
En första delrapport om bristen på personal inom flygteknisk tjänst är planerad att publiceras innan jul.