Senast publicerat
Senast publicerat:

Korten tätt in på kroppen – en oskön trend

Lars Fresker, Förbundsordförande
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

Parallellt med att Försvarsmakten vidtar beredskapsanpassningar i spåren av vad som i skrivande stund beskrivs som ”ett troligt sabotage” mot Nord Stream 1 och 2 pågår arbetet med att ta fram ÖB militära råd till regeringen inför kommande Nato-medlemskap. ÖB själv har flaggat för att en stor del ska komma att handla om åtgärder inom personalområdet. Frågorna, farhågorna och förväntningarna är många från våra medlemmar. Men så här långt har det inte kommit särskilt många svar. Inte heller vi i Officersförbundet sitter på någon information – myndigheten håller, av någon outgrundlig anledning, korten tätt mot kroppen.

Det börjar likna en oskön trend det där med att Försvarsmakten inte verkar vilja att arbetstagarorganisationerna (ATO) ska vara delaktiga i processen förrän i ett sent skede – två andra exempel är det slutliga införandet av trebefälssystemet (3BS) och pilotfrågan.

Vad gäller 3BS stundar nu förhandlingar runt om på förbanden för de som inte frivilligt vill byta personalkategori. Det är bra att det görs – då följer man arbetsrätten. Men samtidigt är det bara en i raden av tidskrävande åtgärder i spåren av beslutet. Bland annat har en ny tjänsteställningsordning varit tvungen att tas fram liksom en ny grad (överfanjunkare). Tänk om arbetsgivaren och ATO i stället haft en dialog innan ÖB gav sin inriktning och sedan fattade sitt beslut? Det hade sannolikt sparat en hel del tid, kraft och förtroendekapital.

»Från arbetsgivarhåll har det hittills muttrats om att vi i Officersförbundet bara fokuserar på det negativa.«

Detsamma gäller pilotfrågan. Visst är det oerhört positivt att Arbetsgivarverket återställde pensionsåldern för de flygförare som över en natt fick den höjd med över tio år utan någon som helst kompensation. Men om arbetsgivaren hade tagit våra (tidiga) signaler på allvar kanske vi kunnat undvika att hamna där vi hamnade nu: i ett ensidigt arbetsgivarbeslut som när som helst kan rivas upp. Så här långt har det dessutom inte gett något som helst resultat – ingen av de flygförare som gått på tjänstledigt har till dags datum kommit tillbaka. Tvärtom så har ytterligare piloter sökt tjänstledigt, inte bara inom stridsflyget utan också på transportsidan.

Från arbetsgivarhåll har det muttrats om att vi i Officersförbundet bara fokuserar på det negativa och inte visar tillräcklig tacksamhet för allt som Försvarsmakten gör för personalen.

Möjligen går vi nu mot en vändning. I de första kontakterna som jag haft med Försvarsmaktens nye, tillförordnade personaldirektör Fredrik Ståhlberg tycker jag mig skönja en inställning som visar på förståelse och vilja till samarbete. Samma dag som den här tidningen trycks ska exempelvis ATO ges information om om vilka åtgärder myndigheten avser vidta inom personalområdet. Det är mycket välkommet.

Officersförbundets medlemmar är garanten för att Sverige ska fortsätta vara ett fritt och demokratiskt land. Även om den avgående statsministern Magdalena Andersson noga betonat att det troliga sabotaget av gasledningarna inte är ett angrepp mot Sverige så vet vi att alla nu gör sitt yttersta för att lösa de uppgifter som behöver vidtas i kölvattnet av händelserna i Östersjön. För det förtjänar våra medlemmar allas vår tacksamhet. Den förkroppsligas genom bra löner och villkor och genom respekt för den svenska modellen.  

Alla vill ha en bra arbetsmiljö, men det kräver arbete och engagemang – och det saknas inte utmaningar konstaterade deltagarna som gick utbildningen för alla huvudskyddsombud i Försvarsmakten.

Cecilia Gustafsson
Förbundsnytt bild till reportage 1
I november förra året valdes Anders Salenbo och de andra centralt skydds­ombuden. Förtroendeuppdraget gäller i tre år.

Foto: Andreas Blomlöf

Det är soliga dagar i slutet av maj när utbildningen hålls i Karlskrona. Det är några av de centrala skyddsombuden i Försvarsmakten som organiserar den. Av cirka 40 deltagarna som rest hit från olika förband är hälften kvinnor och hälften män. Den äldsta deltagaren är 67 år och den yngsta 27 år. Den första eftermiddagen delas deltagarna in i grupper utifrån försvarsgren och stridskraft för att lära känna varandra. Efter en lång eftermiddag säger Helena Strid, huvudskyddsombud FMLOG: 

– Det känns betryggande att träffa kollegor ansikte mot ansikte, att mer konkret se vem man kan vända sig till som ny. Det gör det lätt att lyfta luren och prata om eventuella funderingar jag har. 

Den andra dagen är schemat fyllt med föreläsningar och grupparbeten. Första föreläsningen hålls av överste Stefan Jansson chef för arméstaben och Jens Zetterberg centrala huvudskyddsombudet för armén. De berättar om hur de arbetar med arbetsmiljöfrågor och hur samma arbetsmiljöproblem oftast finns på flera av förbanden och därför lyfts från arbetsgivare och huvudskyddsombud på förbanden vidare till arméns arbetsmiljökommitté. I den sitter utöver Stefan Jansson och Jens Zetterberg också arbetsmiljöhandläggare och verksamhetssäkerhetsofficer och tillsammans försöker de hitta lösningar på problemen.

– Jag tycker att vi har ett bra samarbete. Det finns en lyhördhet och vi har ofta samsyn, säger Jens Zetterberg.

Vi lever i ett regelverk som är anpassat efter en annan tid. Vi behöver ändra de regelverk som är dysfunktionella.

En av de stora utmaningarna oavsett försvarsgren är bristen på personlig utrustning. Det utbryter diskussion bland deltagarna som berättar om sina erfarenheter av att försöka att köpa in personlig utrustning för att få en bra arbetsmiljö och följa arbetsmiljölagen. Flera deltagare upplever att lagen om offentlig upphandling ställs emot arbetsmiljölagen. 

– Vi lever i ett regelverk som är anpassat efter en annan tid. Vi behöver ändra de regelverk som är dysfunktionella, säger Stefan Jansson. 

Den andra föreläsningen hålls av Anders Salenbo, centralt skyddsombud för Försvarsstaben. De deltagare som är centrala skyddsombud får resa sig upp och presentera sig innan Anders Salenbo börjar berätta om skyddsombudet och huvudskyddsombudets roll. 

Att vara skyddsombud och huvudskyddsombud är ett förtroendeuppdrag som innebär både skyldigheter och rättigheter. Skyldigheterna är exempelvis att vaka på arbetsplatsen, att företräda alla medarbetare och ge stöd till både arbetsgivaren och fackförbunden. Ett skyddsombud har också tystnadsplikt. Rättigheterna är exempelvis att ett skyddsombud ska ha tid att utföra sitt uppdrag och att utbilda sig för det, samt att få tillträde och ta del av information så att uppdraget kan utföras. Ett skyddsombud har också rätt att stoppa verksamhet.

– Alla de här rättigheterna finns i arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen. Kom ihåg att samverkan också gäller skyddsorganisationen och desto tidigare vi är med i processen desto bättre, säger Anders Salenbo.

Förbundsnytt bild till reportage 2

Helena Strid är huvudskyddsombud på FMLOG och en av deltagarna på utbildningen.

Foto: Andreas Blomlöf

Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att arbetsgivaren tillsammans med skyddsombuden undersöker arbetsmiljön, vidtar åtgärder och sedan följer upp de åtgärderna. I det arbetet ska skyddsombuden delta i arbetsplatsträffar, skyddsronder samt vid framtagning av riskanalyser exempelvis vid övningar. Skyddsombudet ska också få information om olyckor och tillbudsrapporter. Huvudskyddsombudet ska delta vid förbandets arbetsmiljökommitté, medverka vid analys av medarbetarundersökning, samt ta del av förbandets sjukskrivningstal.

– Det är minst sagt ett omfattande och oerhört viktigt arbete som är både utmanande och roligt, säger Anders Salenbo.

Dagen fortsätter och varvas med grupparbete, pauser och föreläsningar av bland annat Carl Lundvall, sektionschef för arbetsmiljösektionen på Försvarsstaben, om sektionens arbete samt hur verksamhetssäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop. Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, håller också en föreläsning om arbetsbelastning. 

Efter en lång dag bryter deltagarna upp och får en paus innan middagen som hålls på officersmässen på kvällen. 

– Det känns som att utbildningen hjälper mig att bli bättre på att stödja ”mina” skyddsombud. Jag har fått idéer om hur jag kan lägga upp arbetet framöver samt fått kontakter där jag själv kan söka hjälp och svar på frågor, säger Helena Stridh. 

Det är minst sagt ett omfattande och oerhört viktigt arbete som är både utmanande och roligt.

Dagen efter fortsätter föreläsningarna bland annat om utredningsstöd ovälkommet beteende. Grupparbetet fortsätter också och huvudskyddsombuden samtalar om hur de samverkar, vad som fungerar bra och dåligt och vad de gör om arbetsgivaren inte följer arbetsmiljölagen. Erfarenheterna skiljer sig åt. Somliga upplever att de har en bra samverkan medan andra upplever att samverkan inte riktigt fungerar. De kan exempelvis bli inbjudna till möten, medan beslut fattas utan samverkan, det vill säga utan att det tas hänsyn till de arbetsmiljöfrågor som huvudskyddsombuden lyfter. Det finns också en utmaning för huvudskyddsombuden att veta vilka som är skyddsombud på förbanden. Arbetsgivaren ska ha en lista, men den är inte alltid uppdaterad.  

När det blir dags för utvärdering är deltagarna eniga om att det varit några givande dagar. Flera lyfter fram hur värdefullt det är att träffas, få tips och tricks och att bygga nätverk.

– Det är roligt att vara med och organisera en så viktig träff där huvudskyddsombuden kan utbyta erfarenheter och lyfta goda exemplen på samverkan. Det är viktigt att se skyddsombuden som ett stöd för chefer när olika arbetsmiljöfenomen dyker upp i vardagen. Det finns många parametrar att ta hänsyn till när man arbetar för att få en bättre arbetsmiljö, säger Mia Penttinen, centralt skyddsombud för Operationsledningen/Hemvärnet som är en av de som organiserat utbildningen.

Om du är intresserad av att bli skyddsombud prata med din chef eller dina förtroendevalda.

Fakta

Skydds-organisationen

Enligt svensk lagstiftning har arbetsgivaren ett ansvar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att skapa en bra arbetsmiljö samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Därför ska varje arbetsplats med fler än fem anställda ha ett eller flera skyddsombud. Om det finns flera skyddsombud samordnas dessa av ett huvudskyddsombud. I Försvarsmakten finns fem så kallade centrala skyddsombud samt fem ersättare som samordnar huvudskyddsombuden.

Centralt skyddsombud för Försvarsstaben:
Anders Salenbo (ersättare Helena Bergli).

För Operations-ledning/Hemvärnet:
Mia Penttinen och Johanna Bjärving.

För armén:
Jens Zetterberg (ersättare Alexander Westberg).

För marinen:
Peter Hammarberg (ersättare Åke Bergvik).

För flygvapnet:
Leif Ljungkvist (ersättare Mikael Westlin).

Ur arkivet: