Senast publicerat
Senast publicerat:

Simulerad robotattack mot Helikopterflottiljen

Den 2 maj övade Försvarsmakten och civila myndigheter ett så kallat masskademoment inom ramen för Aurora 23. Scenariot: en robotattack mot Helikopterflottiljen i Linköping.

Anna-Maria Stawreberg
Margareta Bloom Sandebäck
Den 2 maj övade Försvarsmakten och civila myndigheter ett så kallat masskademoment inom ramen för Aurora 23. Scenariot: en robotattack mot Helikopterflottiljen i Linköping.

Helikopterflottiljen, Linköping. Scenario: En robotattack har utförts mot Helikopterflottiljen och på platsen finns ett hundratal skadade och döda.

Momentet vid Malmens flygplats utspelar sig under övningen Aurora 23. Flottiljen har utsatts för en simulerad attack och räddningsarbetet sker i samverkan med civila myndigheter.

– Vi behöver kunna möta en sådan hotbild. För att kunna lösa det, då gör vi det tillsammans med andra. Det är en viktig del i totalförsvaret, sa Mats Antonson, chef för Helikopterflottiljen i en intervju med SVT Nyheter Öst inför övningen.

I scenariot som övades har attacken har orsakat stor skadegörelse och det finns stor risk för ett andra anfall särskilt riktat mot sjukvårdarna som arbetar för att rädda liv och frakta bort skadade från området.

Först på platsen är hemvärnets sjukvårdare, och de arbetar mot klockan där de gör en första bedömning av de skadade, utför direkt livräddande åtgärder som att stoppa blödningar och fria andningsvägar.

Redan på plats gör hemvärnets sjukvårdare en triagering, prioriteringar efter behovet av sjukvård bland patienterna, för att så många soldater som möjligt ska räddas.

Snart kommer även sjukvårdare från Helikopterflottiljen och regionen och allt eftersom anländer de civila myndigheterna. Personal från räddningstjänsten skär loss skadade som fastnat i bilvrak och mellan betongblock, polisen dirigerar trafiken så att Försvarsmaktens transporter som snart är på plats kan frakta bort de skadade till uppsamlingsplatsen en bit ifrån området.

Liknande läsning:

 

» Vi behöver öva mer för att förstå varandra, Försvarsmakten och de civila instanserna behöver helt enkelt lära sig att prata varandras språk. «

Det går fort och övningen flyter på bra. Nästan för bra, menar läkaren Fredrik Bäckström, som konstaterar att de skadade har fraktats bort innan ens Försvarsmakten hunnit fram.

Inne i sjukvårdstälten är det 25 grader varmt. Här jobbar Försvarsmaktens sjukvårdare och läkare för högtryck för att fortsätta rädda liv. Också här genomförs triagering där de skadade som kan sitta och de som ligger på bårar förses med triageringskort innan de fraktas vidare till nästa instans: Regionens sjukhus.

Efter övningen kunde övningsledaren fanjunkare Mattias Magnusson, Luftstridsskolan, konstatera att det gick bra, även om det finns vissa utmaningar att hantera, och att liknande övningar behöver genomföras också i framtiden. 

– Vi behöver öva mer för att förstå varandra, Försvarsmakten och de civila instanserna behöver helt enkelt lära sig att prata varandras språk. Så det finns utmaningar kvar att hantera, säger Mattias Magnusson.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Norrbottensbrigaden tar i början av sommaren över ledningen av det svenska bidraget till Natos framskjutna närvaro i Finland. Chef för styrkan blir brigadchef överste Daniel Rydberg, meddelade Försvarsmakten nyligen.

    Josefine Owetz
    Daniel Rydberg
    ”Det här är ett viktigt uppdrag, både för Sverige och för Nato. Vi bidrar till stabilitet, avskräckning och försvar i ett område som har stor strategisk betydelse”, säger Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden, som nu ska lösa Sveriges uppgift inom FLF Finland.

    Foto: Försvarsmakten

    Försvaret av Natos nordöstra flank är under uppbyggnad och Sverige är utsedd att leda Natos Forward Land Forces, FLF, i Finland. Överste Daniel Rydberg är sedan 2024 chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente i Boden, som nu ska utgöra Sveriges bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland. Styrkan kommer att förstärka Natos närvaro på Nordkalotten.

    – Forward Land Forces i Finland är Natos främsta försvarslinje i norr. Där står vi tillsammans med Finland och våra allierade för att avskräcka från angrepp och försvara Norden, säger Daniel Rydberg i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

    Att Sverige är ramverksnation för Natos framskjutna närvaro i Finland innebär att Sverige ansvarar för etableringen och resurssättning, i nära samarbete med värdnationen Finland och övriga Natoallierade. Kärnan i FLF Finland kommer att vara ett svenskt förband med bidrag från flera andra länder, däribland övriga nordiska länder samt bland annat Frankrike och Storbritannien.

    Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö.

    Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att det svenska bidraget ska uppgå till omkring 600 anställda soldater och yrkesofficerare under 2026. Vid behov ska antalet kunna ökas till högst 1 200. Norrbottensbrigaden rekryterar nu anställda till styrkan.

    – Att inleda förberedelserna med rekrytering och uppsättande av enheten är en viktig motor i det fortsatta byggandet av Norrbottensbrigaden och vår samlade förmåga i norr, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Den svenska bataljonsstridsgruppen ska vara utgångsgrupperad i Boden för att ”säkra uthållighet och samtidigt möta de beredskapskrav som ställs”, skriver Försvarsmakten. Parallellt etableras en multinationell stab i Rovaniemi.

    – Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö – krav som formar vår utbildning i ett område som är vår hemmaplan. Vårt nära samarbete med Finland gör att vi snabbt kan gå från gruppering i Boden över gränsälven och lösa uppgift i norra Finland, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Fakta

    FLF Finland

    Vid Natos toppmöte i Washington 2024 beslutade alliansen att etablera en framskjuten närvaro i Finland. Senare samma år tillkännagavs att Sverige åtagit sig ansvaret som ramverksnation för Forward Land Forces, FLF, i Finland. I samband med Natos toppmöte i Haag 2025 meddelade Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien att de avser bidra till utvecklingen av FLF Finland.

    Nato har sedan 2016 beslutat om etablering av nio multinationella stridsgrupper längs dess östra flank. De nio stridsgrupperna (i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Ungern och Finland) benämns Forward Land Forces, Natos framskjutna närvaro, och kan vid behov utökas till en brigads storlek, cirka 5 000 soldater, i vart och ett av dessa länder

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: