Senast publicerat
Senast publicerat:

Kadetter om Försvarsmaktens yttrande: ”Förtroendet är försämrat”

Tre kadetter anmälde militärpolisens kontroll av boendeutrymmen på Militärhögskolan Karlberg till Justitieombudsmannen, JO. De är kritiska till flera delar av Försvarsmaktens yttrande i ärendet. "Ska man genomföra en kontroll ska man göra det på ett genomtänkt sätt som känns rättssäkert", säger en kadett.

Maria Widehed
I november 2024 genomförde militärpolisen en rutinkontroll av kadettbostäder på Militärhögskolan Karlberg. I februari inledde JO en granskning av händelsen.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Justitieombudsmannen, JO, granskar Försvarsmaktens kontroll av kadettbostäder på Militärhögskolan Karlberg i höstas, något som Officerstidningen tidigare har rapporterat om. Av Försvarsmaktens yttrande i ärendet, som inkom till JO i april, framgår att myndigheten anser sig ha haft stöd i lagen, men menar att informationshanteringen på flera punkter har brustit.

Officersförbundets studentråd instämmer i att kommunikationen till kadetterna har varit bristfällig.

Liknande läsning:

– Precis som myndigheten själv har identifierat så är kommunikation nyckeln till framgång. De hade rimliga bakomliggande skäl till varför de genomförde genomsökningen, men dessa kommunicerades aldrig till oss. Om kadetterna hade informerats om syftet med åtgärden, samt dess omfattning, hade den sannolikt bemötts med förståelse, säger ordförande Adam Nilsson och fortsätter:

– Bristen på transparens och kommunikationen av osanningar som sedan uppdagats eroderar förtroendet för förbandet. Att förbandet sedan inte har kunnat utesluta repressalier mot anmälarna är bara ytterligare ett exempel som göder misstron.

Huruvida det fanns rimliga skäl för omfattningen av kontrollen råder det dock delade meningar om. I Försvarsmaktens yttrande till JO den 11 april anger Försvarsmakten som bakgrund att Militärhögskolan Karlberg över tid har fått in uppgifter om att narkotika brukats och förvarats inom skyddsobjektet, men en av de anmälande kadetterna har ifrågasatt huruvida det funnits tillräcklig grad av misstanke för undersökningen.

Det som Försvarsmakten lägger fram är för vagt för en så här stor åtgärd.

– Jag tvivlar starkt på att det skulle förekomma narkotika på området, man presenterar heller inga egentligen bevis för sitt påstående. ”Någon har sagt någonting till säkerhetschefen” är väldigt vagt, men passar väl in i det narrativ som man nu använder i sitt yttrande. ”Någon har känt en doft i parken”, men allmänheten har ju tillgång till parken 06 till 22 varje dag och det springer allt möjligt folk där, säger kadetten och tillägger:

– Området är dessutom kameraövervakat, vakterna har koll på vem som rör sig in och ut – det verkar mycket orimligt att inte kunna knyta misstankar till en plats eller person. Det som Försvarsmakten lägger fram är för vagt för en så här stor åtgärd. Lämpligt vore att i stället tillkalla militärpolis som gör slumpkontroller eller skaffa sig en utredare.

I sitt yttrande skriver Försvarsmakten att det finns möjlighet att avstå från boende på MHS Karlberg, även detta invänder kadetten mot.

– De är tydliga med att man inte är tvingad att bo där, men de flesta kadetter är inte folkbokförda i Stockholm och har ingen annanstans att ta vägen. Man måste bo på Karlberg om man ska kunna studera.

En annan av de anmälande kadetterna lyfter hur Försvarsmakten i sitt yttrande erkänner att informationen som kommunicerats till Officerstidningen samt till kadetterna vid kontrollen har varit bristfällig.

– Även efter uppställningen som inledde kontrollen försäkrades vi kadetter om att det var en rutinkontroll och att den inte skedde med anledning av några särskilda incidenter eller misstankar. Detta var bevisligen osant. Att vi inte fick veta sanningen om sakens natur i förväg var, som Försvarsmakten påtalar, nödvändigt för kontrollens genomförande, men att vi inte heller i efterhand fick reda på hur det verkligen låg till ser jag som olämpligt.

Vad upplever du att man kunde ha gjort annorlunda?

– Försvarsmakten menar i sitt yttrande att man har haft misstankar mot specifika platser och tillställningar, med flertalet vittnen som källor. Dessa specifika misstankar bör hanteras specifikt och inte med en allomfattande kontroll, säger kadetten och fortsätter:
– Förutsatt att misstankarna alls bedömts som skäliga anser jag också att de borde ha hanterats mer skyndsamt, antingen internt eller med hjälp av polis. Om det misstänkta problemet riskerade att påverka verksamhetssäkerheten, vilket Försvarsmakten i sitt yttrande menar att det gjorde, ifrågasätter jag beslutet att genomföra fältövningar och skarpskjutningar innan några åtgärder vidtagits.

Ska man genomföra en kontroll ska man göra det på ett genomtänkt sätt som känns rättssäkert.

Båda uppger till Officerstidningen att flertalet kadetter på Militärhögskolan Karlberg delar deras bild av att kontrollen var oproportionerlig i förhållande till misstankarna, samt att förtroendet för skolledningen är försämrat.

– Förtroendet är lågt. Det är ingen kadett som har något att dölja, men ska man genomföra en kontroll ska man göra det på ett genomtänkt sätt som känns rättssäkert. Det här upplevdes mer som en bestraffning, säger den ene kadetten och får medhåll från den andre:

– Kontrollen hade dessutom föranletts av en period av ömsesidigt missförtroende mellan många av kadetterna och chefen för Militärhögskolan Karlberg. Flertalet kadetter, jag inkluderad, är av den uppfattningen att kontrollen genomfördes för att påvisa förbandsledningens makt över kadetterna.

Adam Nilsson, Officersförbundets studentråd, beskriver dock hur stämningen på MHS Karlberg gradvis har förbättrats under våren.

– Efter att ha varit upprorsstämning i höstas så har relationen gått i en stadig positiv riktning, i stort sett helt tack vare att förbandet förbättrar sin kommunikation och att den stundande utflytten för marinen och flygvapnet verkar ske organiserat och i god ordning. Vår förhoppning är att det fortsätter på detta sätt så att vi alla tillsammans kan fokusera på att göra Karlberg till den prestigefyllda officershögskola det ska vara.

Officerstidningen har sökt chefen Militärhögskolan Karlberg för en kommentar, men skolan meddelar att man inte ytterligare kommenterar ärendet. Kommunikationschef Niklas Englund skriver i mejl till Officerstidningen att man ”hänvisar till yttrandet där myndighetens syn på detta är beskriven. Innan JO kommer med sitt svar är detta ett pågående ärende hos JO, och det måste få ha sin gång”.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Förmågan att möta ett väpnat angrepp har stärkts genom ökning av personal och materiel, sammanfattar Försvarsmakten i sin årsredovisning för 2025. Samtidigt finns det betydande utmaningar i kompetensförsörjning, infrastruktur och underhållsorganisation – och ett ansträngt personalläge inom bland annat flygteknisk tjänst.

    Maria Widehed
    I januari 2025 anlände den första styrkan från Södra skånska regementet, P 7, till Lettland för ingå i Natos multinationella brigad.

    Foto: Amanda Gahm/Försvarsmakten

    Försvarsmakten har presenterat sin årsredovisning för 2025. ”Det säkerhetspolitiska läget lämnar inget utrymme för tvekan. Som allierad i Nato är försvaret av Sverige oskiljaktigt från försvaret av alliansen”, säger överbefälhavare Michael Claesson i ett pressmeddelande.

    Året har präglats av anpassning till Natos förmågemål och utvärdering inom alliansens planeringsprocess. Deltagandet i operationer och övningar för avskräckning bedöms av Försvarsmakten särskilt ha bidragit med viktiga erfarenheter. Under året har svenskt stridsflyg genomfört luftrumsövervakning tillsammans med allierade inom ramen för Air Policing, arméförband har utgjort del av den multinationella brigaden i Lettland och Försvarsmakten har medverkat med örlogsfartyg i Natos stående marina styrkor.

    Överbefälhavare Michael Claesson betonar i årsredovisningens inledning att krigsorganisationen under året har ”tillförts betydande förstärkningar av personal och materiel”. Totalt ryckte 8  136 värnpliktiga in under året och 921 kadetter påbörjade officers- eller specialistofficersutbildning – fler än något tidigare år under 2000‑talet. Antalet krigsplacerade ökade med 24 procent.

    Det konstateras dock att internationella åtaganden fortsätter att påverka resurstillgången. Under 2025 tjänstgjorde 1  073 personer i internationella insatser, en tydlig ökning jämfört med året innan.

    Av årsredovisningen framgår även att det råder brist på nyckelkompetenser, vilket innebär en ökad arbetsbelastning för befintlig personal samtidigt som möjligheten att introducera och utbilda ny personal begränsas. Myndigheten lyfter hur brister kopplade till infrastruktur är en begränsande faktor för möjligheten till personalförstärkning och att det finns en risk att ”bristande tillgång på kvalificerad kompetens kan hämma förmågeutvecklingen på sikt”.

    Inom infrastrukturområdet utgör långa ledtider och prisutveckling  (…) stadigvarande risker

    Risken med haltande infrastrukturförsörjning lyfts som ett hot mot att kunna uppnå operativ effekt. ”Inom infrastrukturområdet utgör långa ledtider och prisutveckling på anläggningar och lokaler stadigvarande risker med påverkan både på Försvarsmakten här och nu men också framdrivning av den militära förmågan samt integrering i Nato avseende krigsförband, värdlandsstöd och anskaffning” går att läsa. Det lyfts bland annat att personalläget för infrastrukturförsörjning inom Försvarsmakten idag är begränsat, vilket leder till förseningar i kravställningsarbetet.

    En betydande del av anskaffning av materiel under året avser ersättningsanskaffning efter donationer till Ukraina. Lägre tillgång till materiel inom krigsorganisationen, främst inom arméförbanden, bedöms i årsredovisningen utgöra en operativ risk som är ”acceptabel under en begränsad övergångsperiod”.

    I årsredovisningen pekas på hur materielförsörjningen under 2025 präglats av ”en hög global efterfrågan på försvarsmateriel på en marknad som kännetecknats av snabb teknikutveckling”, men att beredskapstillgångarna trots långa ledtider, marknadsutmaningar och omfattande donationer har ökat betydligt i omfattning. Anskaffningen underskred tilldelningen med 423 miljoner kronor till följd av förseningar från industrin.

    Samtidigt som kraven på tillgänglig materiel är större så ökar slitaget på befintlig materiel när den används i större utsträckning. I årsredovisningen betonas att Försvarsmaktens underhållsorganisation fortsatt behöver växa för att kunna hantera både äldre materiel och tillförsel av ny sådan: ”Det ökande behovet av vidmakthållande och materielunderhåll har inneburit att betydande produktionsökningar skett i Försvarsmaktens egna verkstäder. Under 2025 uppgick kostnaden för vidmakthållande i egen regi till cirka 4 570 miljoner”.

    När det gäller införandet av eldhandvapensystem lyfts det i årsredovisningen att det under året har skett delleveranser av AK 24, men att investeringen dras med förseningar och tekniska fel, liksom att huvuddelen av de beställda granatgevären och delar av ammunitionssorterna har levererats – men att delar av ammunitionsleveranserna har försenats.

    ”Förändringar i flygtid jämfört med tidigare år beror till stor del på brist på flygtekniker”

    Försvarsmakten har under året levererat granatkastarpansarbandvagnar, splitterskyddade bandvagnar och renoverade pansarterrängbilar till armén. De första leveranserna av ett nytt buret luftvärnssystem har mottagits. Samtidigt uppger armén att brist på tillgänglig kvalificerad materiel samt infrastruktur utgör de mest avgörande utmaningarna de kommande åren.

    Marinen har förstärkts med röjdykfartyget HMS Sturkö och ubåten HMS Halland, efter modifieringar. Marinen lyfter att samband och ledning fortsatt är en utmaning och utgör en operativ begränsning för att fullt ut kunna verka tillsammans med övriga allierade.

    Allt för många stridspiloter i 30- och 40-årsåldern söker sig till en annan karriär, skriver flygvapnet. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Förra året hade flygvapnet drygt tusen färre flygtimmar än under 2023 och 2024. Förändringen beror bland annat på brist på flygtekniker. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att behålla befintlig personal, däribland vissa löneförstärkningar för tekniker.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Den första stridsflygdivisionen har påbörjat ombeväpning till Jas 39 Gripen E och under året mottog flygvapnet även ytterligare tre skolflygplan samt flygunderhållsbilar.

    Flygvapnet betonar dock det ansträngda personalläget inom exempelvis flygteknisk tjänst. Under 2025 producerades drygt tusen färre flygtimmar än under 2023 och 2024. ”Förändringar i flygtid jämfört med tidigare år beror till stor del på brist på flygtekniker, pågående utveckling av flygplanstyper samt att utbildning av piloter i större utsträckning än tidigare har genomförts i extern regi” går att läsa i årsredovisningen. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att behålla befintlig personal, däribland vissa löneförstärkningar för tekniker.

    I en bilaga till årsredovisningen fördjupas läget för etableringen av de nya organisationsenheterna. Där framgår bland annat att det på Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, behövs åtgärdas brister avseende teknisk infrastruktur för att möjliggöra planerad tillväxt.

    På Upplands flygflottilj, F 16, har förseningar i etableringen föranlett att flera moduletableringar har genomförts på garnisonen samt att införhyrningar av lokaler har gjorts på stan. På Dalregementet, I 13, uppger man att det kvarstår stora utmaningar med arméns etablering i Falun. Verksamheten och infrastrukturutvecklingen vid Fortifikationsverket kan inte göra en tidsmässig bedömning på grund av osäker detaljplaneprocess.

    Efter att Försvarsmakten i det initiala skedet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fokuserade på donation av befintlig krigsmateriel har myndighetens stöd övergått till att under 2025 framförallt avse utbildnings- och logistikstöd, direktanskaffning och ekonomiska bidrag.

    Finansiellt handlar det om över 11 miljoner kronor i ekonomiska bidrag till Ukraina, att jämföra med strax över 1,5 miljoner kronor under 2024. Sverige har även bidragit med 350 instruktörer i sex olika utbildningsomgångar till militär grundutbildning samt utbildning av militära chefer i markdomänen för Ukrainas väpnade styrkor.

    Överbefälhavarens fokus på interna processer och att göra upp med flaskhalsbyråkrati under 2025 uppges i årsredovisningen ha gett resultat. Det handlar bland annat om de förenklingar av säkerhetsprövning och säkerhetsskydd som under året har beslutats för att korta ledtider: ”Genom besluten har ett stort antal äldre handlingar kunnat upphävas”.

    Mot slutet av året beslutade Försvarsmakten om en regelförändring kring lagring av ammunition vilket bidrog till att frigöra en relativt stor yta för lagring, något som i förlängningen har avhjälpt delar av tidigare kapacitetsbrister, uppges i årsredovisningen.

    Ur arkivet: