Senast publicerat
Senast publicerat:

321 nya pansarfordon beställda: ”Endast gjort mindre anpassade unika svenska särkrav”

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat avtal med Patria Land Oy om beställning av pansarterrängbilar med tillhörande vapenstationer. Under de kommande åren kommer Försvarsmakten att ta emot 321 pansarterrängbilar. ”Vi har antagit en modell som redan finns och endast gjort mindre anpassade unika svenska särkrav”, säger Johan Lampinen, sektionschef pansarterrängbil på FMV.

Josefine Owetz
I beställningen ingår, förutom trupptransportfordon, även stridsledningsfordon och sjukvårdstransportfordon. Foto: Patria Land Oy.

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat avtal med det finska försvarsindustriföretaget Patria Land Oy om beställning av pansarterrängbilar, meddelade FMV den 20 mars. Fordonet kallas pansarterrängbil 300.

– Det här kommer att bli ett ansenligt tillskott till armén, som får en väldigt potent pansarterrängbil. Tack vara gott samarbete med leverantören och finska försvarsmakten kan vi lägga den här beställningen och få snabba leveranser säger Jonas Lotsne, chef FMV:s verksamhetsområde armémateriel, i en artikel på FMV:s webbplats.

Beställningen är ett resultat av forsknings- och utvecklingsavtalet Common Armored Vehicle System, CAVS, skriver FMV. Det är ett samarbete mellan Sverige, Finland, Lettland och Tyskland samt industriföretaget Patria. Det syftar till att utveckla ett pansarfordonssystem baserat på ländernas gemensamma krav. Sverige anslöt sig till samarbetet 2022.

– Det är rekordsnabbt att få fram ett serietillverkat fordon på så här kort tid. Att vi har lyckats med det är en kombination av att vi gått med i CAVS-samarbetet och att vi minimerat anpassningarna för svenska försvaret. Vi har antagit en modell som redan finns och endast gjort mindre anpassade unika svenska särkrav. Nu får Försvarsmakten ett fordon som väl uppfyller kraven och som levereras snabbt och i tid, säger Johan Lampinen, sektionschef pansarterrängbil på FMV, i artikeln.

» Vi har antagit en modell som redan finns och endast gjort mindre anpassade unika svenska särkrav. Nu får Försvarsmakten ett fordon som väl uppfyller kraven och som levereras snabbt och i tid. «

Enligt en artikel i Svenska Yle har Finland tidigare beställt 131 exemplar av Patrias pansarterrängbil och Lettland har lagt en beställning på 200 fordon.

– I dag har svenska Försvarsmakten runt 300 Patriafordon, med den här affären fördubblas antalet. Så som det nu ser ut blir Sverige den största användaren, men vi hoppas förstås att det kommer fler beställningar, säger säger Jukka Holkeri, chef för Patrias utlandsverksamhet, till Svenska Yle.

Den största svenskanpassning som genomförs är integrering av ledningsstödsystem mark i fordonen, skriver FMV. Fordonen kommer att utrustas med flera olika förmågor, som skyddsförmåga i form av rökkastarsystem, automatiskt brandsläckningssystem och verkansystem med överlagrad vapenstation. Vapenstationen kan bestyckas med bland annat tung kulspruta, granatspruta och pansarvärnsvapen.

Liknande läsning:

– Tätt och bra samarbete med Försvarsmakten, Patria, finska försvarsmakten och Finland, som är lead nation i CAVS-samarbetet, har varit en förutsättning för att få till den här beställningen på så kort tid. Transparens och bra kommunikation är förutsättningar när det kommer till forcerad anskaffning där allt sker mycket snabbt, vilket är otroligt viktigt med det omvärldsläge vi befinner oss i, säger Johan Lampinen.

En förserie om 20 fordon levererades till Försvarsmakten i höstas. I beställningen ingår, förutom trupptransportfordon, även stridsledningsfordon och sjukvårdstransportfordon.

Först ut för leverans till Försvarsmakten är trupptransportfordonen, där leveranserna börjar under första kvartalet nästa år. Leveranserna av de olika fordonsvarianterna kommer att pågå fram till och med 2030.

Avtalet är värt cirka 5,3 miljarder kronor, enligt FMV. 

FAKTA

Pansarterrängbil 300

Patgb 300, Patria 6×6, är ett allhjulsdrivet 24 ton tungt bepansrat fordon med min- och ballistiskt skydd. Det har två mans besättning och en skytt, samt nio medåkande soldater i trupputrymmet.

Fordonet är utrustat med bland annat luftkonditionering, justerbar lufttrycksnivå i däck, hydrostatiska stötdämpare, automatiskt brandsläckningssystem i motor samt i besättnings- och trupputrymme, kamerasystem för dag- och nattkörning och vinsch. Vapenstationen kan bestyckas med bland annat tung kulspruta, granatspruta och pansarvärnsvapen.

Källa: Försvarsmakten. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Svenska folkets förtroende för Försvarsmakten noterar rekord för sjätte året i rad, medan förtroendet för Nato varierar beroende på partitillhörighet. Viljan att försvara andra Natoländer militärt är generellt stor bland svenskar, men det finns tydliga skillnader beroende på vilket land det handlar om. Minst är viljan att hjälpa Turkiet, Ungern och USA.

    Karl Ydén
    SOM-undersökningen 2025
    Den turkiske presidentens agerande under Sveriges ansökningsprocess till Nato kan ha påverkat allmänhetens intresse av att försvara Turkiet militärt, skriver analysförfattaren Karl Ydén.

    Foto: Christine Olsson/TT

    Efter 2016 har svenskarnas förtroende för försvaret stärkts markant. I 2000-talets inledning var det fler som uppgav ett bristande förtroende för försvaret än tvärtom i SOM-institutets nationella undersökningar. Den så kallade förtroendebalansen (andelen med förtroende minus andelen med bristande förtroende) hamnade ofta under nollstrecket. En rimlig tolkning är att det negativa förtroendet under 2000-talets inledning berodde på dåvarande försvarspolitik, där flera regeringar ville skära i försvarsutgifterna respektive omforma försvaret för primärt småskalig internationell krishantering.

    Senast i 2016 års SOM-undersökning noterades ett negativt förtroende för försvaret, därefter inleddes en anmärkningsvärd förstärkning av försvarsförtroendet. I 2025 års undersökning, som presenterades under försommaren, noterades en förbättrad förtroendebalans för nionde året i rad: +56 (en uppgång från +51 i 2024 års undersökning). Det var dessutom sjätte året i rad som svenskarnas förtroende för försvaret noterade ”All time high”.

    Det stärkta förtroendet för försvaret har utvecklats under en period då svensk säkerhetspolitik radikalt förändrats i och med kursändringen från alliansfrihet till Natoansökan 2022 och inträdet i Nato 2024. Förtroendet för försvaret omfattar hela det svenska samhället. Oavsett om resultaten delas upp på partisympati, ålder eller kön så åtnjuter försvaret ett stort förtroende. Historiskt är sympatisörer till Sverigedemokraterna den grupp som förändrat sin inställning till försvaret mest. De var tydligt negativa under en rad år, men deras förtroende för försvaret har stärkts kraftigt sedan försvarspolitiken åter inriktades mot försvar av Sverige, upprustning och återupptagen värnpliktsutbildning. Alla riksdagspartiers sympatisörer uppvisar en positiv förtroendebalans för försvaret.

    Förtroendet för försvaret ­omfattar hela det svenska samhället. Oavsett om resultaten delas upp på parti­sympati, ålder eller kön så åtnjuter försvaret ett stort förtroende.

    Allra störst förtroende uppger sympatisörer till Centerpartiet: 78 procent av dessa uppger sig ha stort förtroende för försvaret, medan endast en procent uppger litet förtroende (+77 i förtroendebalans, upp från +67 i 2024 års undersökning). Nästan lika stort förtroende uppger sympatisörer till Liberalerna (förtroendebalans +76), följt av sympatisörer till Moderaterna (+70) respektive Kristdemokraterna (+64). Socialdemokratiska sympatisörer noterar +59 i förtroendebalans, följt av sympatisörer till Miljöpartiet (+52) respektive Sverigedemokraterna (+49). Vänsterpartiets sympatisörer noterar förtroendebalans +25, en uppgång från 2024 års resultat (+18), men klart under +42 i 2022 års undersökning. Förtroendetappet efter 2022 kan bero på Sveriges förändrade Natorelation, eftersom Vänsterpartiets sympatisörer är tydligt mer negativt inställda till Nato än övriga riksdagspartiers.

    Före Rysslands annekteringar i östra Ukraina 2014 var svenskarna överlag klart negativa till ett svenskt Natomedlemskap, i regel var motståndarna två till tre gånger fler än förespråkarna. Efter den ryska aggressionen 2014 ökade Natostödet så att opinionen vägde jämnt mellan för och emot. Rysslands militära angrepp på Ukraina i februari 2022 följdes snabbt av ett dubblerat stöd för att Sverige skulle söka medlemskap i Nato, samtidigt som Natomotståndet halverades. Sverige lämnade in ansökan i maj 2022. Efter ett drygt år av Natomedlemskap noterar svenskarnas förtroende för Nato förtroendebalans +37, ett stort förtroende men ändå inte i närheten av förtroendet för försvaret.

    Befolkningens förtroende för Nato är betydligt mer polariserat jämfört med det för försvaret. En ytterligare skillnad är att medan svenskarnas förtroende för försvaret blir stadigt större, så har förtroendet för Nato varierat.

    En förklaring kan möjligen vara att Nato de senaste åren kan uppfattas vara mindre stabilt än tidigare. Trumpadministrationen har uttryckt stor skepsis gentemot Nato, både för otillräckliga resurser i flertalet medlemsländer och för vad som uppfattas som otillräckligt stöd i USA:s pågående krig mot Iran. Trump har dessutom flera gånger uttryckt att USA ska tilltvinga sig Grönland från Natokollegan Danmark. Donald Trump har uttryckt att USA borde utträda ur Nato och hur alliansens framtid ser ut kan anses mer osäkert än på mycket länge.

    Statistik SOM-undersökningen 2025

    Natoländer vi bör avstå från att skicka soldater till. Frågan löd ”Är det några av Natos medlems­länder som Sverige inte bör sända svenska soldater till om det landet blir utsatt för ett väpnat angrepp? (Du kan kryssa i flera alternativ)”. Antalet svarande var 1 873 personer.

    Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2025

    Bland de traditionella borgerliga allianspartiernas sympatisörer uppgår förtroendebalansen för Nato till +54 (Centerpartiet), +62 (Moderaterna), +64 (Kristdemokraterna) och +71 (Liberalerna). Bland de rödgröna partiernas sympatisörer är förtroendet för Nato klart minst hos Vänsterpartiet (-27), följt av Miljöpartiet (+22) och Socialdemokraterna (+36). Förtroendebalansen för Nato bland Sverigedemokraternas sympatisörer uppgår till +35.

    Journalisten Tomas Ramberg gjorde i Dagens Nyheter (8 mars 2024) den poängfulla observationen att det bland svenska Natoförespråkare finns två olika förhållningssätt, ett ideologiskt respektive ett pragmatiskt.

    Den mer ideologiska positionen intas framför allt av borgerliga sympatisörer som länge uppfattat västvärlden som Sveriges självklara värdegemenskap. För dem är det naturligt att solidariskt tillhöra Nato för att försvara dessa värden och de ser att Sverige äntligen ”kom hem” i och med Natomedlemskapet.

    Det pragmatiska perspektivet omfattar främst socialdemokrater med en annan historisk syn på Sveriges roll i världen. Natomedlemskap ses av dessa pragmatiker mer som en försäkring mot ett aggressivt Ryssland. Stödet är mindre ideologiskt, mindre entusiastiskt och mer villkorat av rådande hotbild. Bland de pragmatiska Natoförespråkarna finns sannolikt många före detta motståndare som bytte åsikt efter Rysslands attack mot Ukraina 2022. Det är sannolikt att den pragmatiska hållningen även omfattar en del Sverigedemokratiska sympatisörer, som uttrycker ett tydligt mindre Natoförtroende än vad de borgerliga partiernas gör.

    Preciseras frågan till vilka länder Sverige bör hjälpa genom att sända svenska soldater i händelse av angrepp framträder dock ett mer fragmenterat landskap – svenskarnas vilja varierar stort beroende på vilket land som frågan gäller.

    Dynamiken framträder ännu tydligare om man börjar gräva djupare i innebörden av Natomedlemskap. I SOM-undersökningen syns intressanta variationer i viljan att försvara andra Natoländer.

    89 procent av svenskarna instämmer i påståendet ”Sverige borde försvara ett annat Natoland om det attackeras” och 94 procent håller med om att ”andra Natoländer bör försvara Sverige om vi attackeras”. Bland svenskarna finns således en god generell uppslutning kring Natos ömsesidiga försvarsförpliktelse i artikel 5.

    Preciseras frågan till vilka länder Sverige bör hjälpa genom att sända svenska soldater i händelse av angrepp framträder dock ett mer fragmenterat landskap – svenskarnas vilja varierar stort beroende på vilket land som frågan gäller.

    I fråga om de nordiska länderna är det mycket få svenskar, cirka tre procent, som svarar att Sverige inte bör hjälpa genom att sända svenska soldater. Motståndet är större, cirka sju procent, när frågan avser andra västeuropeiska länder eller Kanada. Ställs frågan angående EU-länder på Balkan eller i Östeuropa ökar andelen ovilliga ytterligare något, till mellan 8 och 19 procent.

    sdlETMKfs0iLWw-nh

    Stödet för att Sverige ska skaffa egna kärnvapen är lågt hos befolkningen. Bilden visar Svenska Freds manifestation mot kärnvapen med anledning av 80-årsdagen av atombomben över den japanska staden Hiroshima.

    Foto: Christine Olsson/TT

    Avslutningsvis ska kärnvapenfrågan kort beröras. I Natos doktrin har kärnvapenavskräckning länge utgjort en hörnsten, vilket har använts som argument mot ett svenskt Natomedlemskap.

    I Nato är det främst USA som har kärnvapen och utan dessa amerikanska resurser skulle Europa sakna tillräcklig vedergällningsförmåga i en militär konflikt med Ryssland, där kärnvapen skulle användas. Ryssland har upprepade gånger under Ukrainakriget hotat med kärnvapen (”militärtekniska åtgärder”).

    Sverige bedrev för övrigt efter andra världskriget ett eget kärnvapenprogram, för vilket undertecknandet av FN:s icke-spridningsavtal 1968 blev slutet.

    Den ökade osäkerheten om USA:s framtid i Nato har återfört kärnvapenfrågan till debatten och SOM-undersökningen ställde därför frågan ”Bör Sverige skaffa egna kärnvapen?” Resultatet visar på stort motstånd i opinionen. 67 procent av svenskarna uppger sig vara mycket eller ganska negativa till tanken på svenska kärnvapen och endast 13 procent är mycket eller ganska positiva (opinionsbalans -54). Minst är motståndet bland SD-sympatisörer, där 21 procent är positiva och 51 procent negativa. Störst motstånd finns bland Vänsterpartiets sympatisörer, varav 6 procent är positiva respektive 86 procent är negativa till svenska kärnvapen.

    Ur arkivet: