Senast publicerat

Senast publicerat:

ÖB i Sälen: ”Omvärldsutvecklingen kräver mer av oss här och nu”

Försvarsmaktens roll i Nato, hur myndigheten ska lyckas skala upp i en orolig tid och vad ett Natomedlemskap kommer att innebära för Sverige. Det var några av de många ämnesområden som företrädare för Försvarsmakten tog upp på Folk och försvars rikskonferens.

Josefine Owetz

Ulf Palm

2024-01-12

ÖB Micael Bydén talade i Sälen under punkten "Försvarsmaktens roll i Nato".

Den 7–9 januari var det dags för Folk och försvars rikskonferens i Sälen, som brukar beskrivas som Sveriges viktigaste forum för försvars- och säkerhetspolitik. Årets övergripande tema var svensk försvars- och säkerhetspolitisk identitet och vision.

På måndagen höll överbefälhavare Micael Bydén sitt anförande på rikskonferensen. Under rubriken ”Försvarsmaktens roll i Nato” talade han om det allvarliga säkerhetsläget och att Rysslands illegala annektering av Krim 2014 och det pågående kriget i Ukraina innebär att den europeiska säkerhetsordningen är satt i gungning.

– Det är slut på bekvämligheten så som vi känner den. Omvärldsutvecklingen kräver mer av oss här och nu, sa ÖB Micael Bydén.

Han inledde med att visa bilder från krigets Ukraina på storskärm och sa:

– Jag frågar var och en av er: Tror ni att detta skulle kunna vara Sverige? Allt avgörs nämligen med svaret på den frågan: Tempo. Pengar. Inställning. Beslut. Och vilken leverans Sverige och Försvarsmakten gör inom Nato.

Han konstaterade att ett Natomedlemskap förvisso gör Sverige säkrare, men att det inte kommer gratis. Det är tillsammans i försvarsalliansen som vi ska försvara oss och att Försvarsmakten som allierad ska leverera avskräckning och kollektivt försvar.

– Försvarsmaktens huvuduppgift är och förblir att försvara svenskt territorium och svenska intressen. Huvudmetoden för detta kommer vara Natosamarbetet, där Sverige deltar som allierad i att uppnå de gemensamma säkerhetspolitiska målsättningarna.

Liknande läsning:

» Att växa i volym på ett sätt som genererar reell militär förmåga kräver att vi får ihop personal, infrastruktur och materiel. I detta är vi också beroende av andra. «

Sedan den ryska storskaliga invasionen av Ukraina har Försvarsmakten arbetat intensivt med beredskapsanpassningar, övningsverksamhet och nationella och internationella operationer.

Därtill har ett omfattande militärt stöd till Ukraina lämnats, både vad gäller materiel och utbildning. Detta är något som har präglat myndigheten under förra året och något som kommer att prägla även 2024, sa ÖB och fortsatte:

– Denna verksamhet har å ena sidan gjort att de mål som sattes upp i försvarsbeslutet 2020 i några avseenden skjutits framåt i tid, men å andra sidan har det också bidragit till en ökad förmåga inom flera andra områden.

Micael Bydén poängterade att krigsförbandens förmåga och fortsatta utveckling är det centrala för Försvarsmaktens verksamhet, men att det innebär en del utmaningar att göra alla uppgifter samtidigt.

– Att växa i volym på ett sätt som genererar reell militär förmåga kräver att vi får ihop personal, infrastruktur och materiel. I detta är vi också beroende av andra.

I avslutningen på sitt tal återvände ÖB till bilderna från krigets Ukraina. Han berättade att han besökte landet för några veckor sedan och att han där såg hur den ryska krigföringen gestaltar sig.

– Ett totalt krig med hög riskbenägenhet och ignorans vad gäller människoliv, civil infrastruktur och krigets lagar. Om utvecklingen möts med passivitet är den ödesbestämd. Annars inte. Det är under vår gemensamma vakt som vår framtid står på spel.

Generallöjtnant, Michael Claesson, chef för Försvarsstaben. Foto: Ulf Palm.

Generallöjtnant Michael Claesson, chef för Försvarsstaben, talade i sitt anförande om hur Försvarsmakten tar sig an utmaningen att skala upp verksamheten i en orolig tid. Han inledde med att konstatera att ett kvarts sekel av nedskärningar och ett stort fokus på internationella insatser har skapat ett slags ”bonsaiförsvar”.

– När vi började bryta sönder bonsaiburken 2015 kommer ett antal utmaningar upp till ytan. De har delvis arbetats bort, men en del finns kvar och de kämpar vi med alltjämt. Förmågeutvecklingen påverkas naturligtvis av detta, sa Michael Claesson.

Han förklarade att försvarsbeslutet 2020 innebär att regering och riksdag har tydliggjort för myndigheten var de ska nå rent operativt, det vill säga vilka förmågor som Försvarsmakten ska ha. Claesson påpekade, i likhet med ÖB, att verkligheten, inklusive stödet till Ukraina, har skapat andra förutsättningar för att nå de uppsatta målen.

» Den långa tiden av nedskärningar och begräsningar på olika sätt skapar en intern byråkrati som man sedan måste dissekera. Det tar tid och den tiden har vi inte, därför måste vi hjälpas åt. «

Han konstaterade att en snabb förmågeutveckling kräver en nära dialog mellan politiken, myndigheter och näringslivet. Han talade även om betydelsen att chefer i Försvarsmakten är förutsättningsskapande och arbetar bort hinder för de anställda.

– Den långa tiden av nedskärningar och begräsningar på olika sätt skapar en intern byråkrati som man sedan måste dissekera. Det tar tid och den tiden har vi inte, därför måste vi hjälpas åt, sa han.

Han lyfte också vikten av ansvarskultur och ansvarsglädje, där chefer tar ansvar och styr verksamheten.

– Vi behöver bli bättre på att ge tydliga och uppföljningsbara uppdrag. Vi måste maximera och förbättra handlingsfriheten till försvarsgrenscheferna, sa han och betonade också hur viktigt det är att det finns en förlåtande kultur i myndigheten.

– Vi måste arbeta i en förlåtande miljö. Man måste kunna göra fel och lära sig av detta. Det innebär inte att man ska slarva med säkerheten, men man måste våga pröva och testa.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Folk och försvar

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz

2026-07-09

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personalområdet i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra.

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.