Senast publicerat
Senast publicerat:

»Jag är otroligt tacksam för förtroendet«

Michael Lundström har i princip alltid varit fackligt engagerad när han arbetat – förutom när han varit på arbetsgivarsidan. Nu är han sedan tre år huvudskyddsombud för marinen och arbetar med att bygga upp skyddsorganisationen.

Cecilia Gustafsson
Andreas Blomlöf
”Jag har alltid tyckt att teknik ger mig mening till livet. Det är ofantligt roligt", säger Michael Lundström.
Artikel från Officersförbundet.

 Michael Lundström var bara 16 år när han 1978 blev befälselev, så kallad ”kanin”, i ÄBO, äldre befälsordningen. 

– Jag hade två morbröder som arbetade i flottan och jag hade väl blivit påverkad av dem, men framför allt tyckte jag att det var en bra utbildning och ett bra jobb. På den tiden fanns också en mentalitet att ”statens kaka är liten, men säker”, säger han. 

Utbildningen och arbetet var ungefär som han väntat sig och han vande sig snabbt då det alltid har funnits en god kamratskap på de fartyg och flottiljer han arbetat på – och så älskar han att åka båt. Michael har också alltid haft en passion för teknik och mekanik.

– Jag byggde min egen första moped när jag var 14 år och jag drev tidigt mina föräldrar till vansinne för att jag ville titta inuti och mecka med alla leksaksbilar jag kunde. Jag har alltid tyckt att teknik ger mening till livet. Det är ofantligt roligt, säger han och skrattar. 

»Mitt fackliga engagemang började för att det var brist på information och jag ville veta mer om vad för rättigheter och skyldigheter jag och kollegerna hade.«

Passionen för teknik och maskiner har han med andra ord kunnat utöva både hemma och på jobbet. Han har varvat utbildning med jobb som maskinist, maskinchef och elektroofficer på olika fartyg. Han har också varit plutonchef och produktionsledare och även gjort utlandstjänstgöring som maskinchef på HMS Trossö under ME 01 i Adenviken.

– Jag har alltid tyckt om att arbeta praktiskt och när jag har varit på båtarna har det varit vi i maskin som varit fastighetsskötare och sett till att alla olika tekniska system fungerat, säger han. 

Det fackliga engagemanget har alltid funnits på olika vis sedan han började arbeta, förutom när han studerat eller varit på arbetsgivarsidan. 

– Mitt fackliga engagemang började för att det var brist på information och jag ville veta mer om vad för rättigheter och skyldigheter jag och kollegerna hade. Sedan har jag med tiden blivit mer intresserad av arbetsmiljöfrågor, säger Michael.

I slutet av 90-talet sökte han en ny tjänst som andre flottiljingenjör – trodde han i alla fall – för det visade sig att tjänsten var som arbetsmiljöhandläggare på Minkrigsflottiljen för att de saknade och behövde en. 

– Så jag började arbeta på arbetsgivarsidan, och fick gå alla utbildningar och kurser som fanns om arbetsmiljö. Det var spännande för jag fick vara med och ta fram och utveckla det verksamhetssäkerhetssystem som finns idag, säger Michael. 

Han har genom åren haft uppdrag bland annat som fartygsombud, skyddsombud och huvudskyddsombud. Han har också varit ledamot, sekreterare och arbetsmiljöansvarig i sin lokala officersförening i många år och suttit som suppleant Officersförbundets styrelse och valberedning. Sedan 2017 arbetar Michael som logistikofficer på Tredje sjöstridsflottiljen och sedan 2019 har han också uppdraget som huvudskyddsombud för marinen. Försvarsmakten har sedan tre år ett centralt huvudskyddsombud och ett huvudskyddsombud för varje försvarsgren som samordnar skyddsorganisationen på uppdrag av de fyra fackförbunden som är verksamma inom Försvarsmakten. Michael har ett år kvar till pensionen och den stora utmaningen som marinens huvudskyddsombud nu är att bygga upp skyddsorganisationen.

– Jag är otroligt tacksam för förtroendet. Skyddsorganisationen finns på alla enheter och nivåer. Vi vill ha engagerade och aktiva skyddsombud som ger både kollegor och chefer stöd. Min plan är åka runt och besöka alla ”mina” OrgE och träffa människor för att se deras vardag, men covid-19 har stökat till det, säger Michael. 

Han upplever att han i alla år har haft ett bra samarbete med sina chefer och att de har haft förtroende för honom.

– Jag har nog alltid fått gehör när jag kommit med synpunkter, men jag har också alltid grundat det i de föreskrifter som finns till exempel föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Sedan har jag inte arbetat fackligt på heltid och jag har emellanåt slitits mellan min befattning och mitt förtroendeuppdrag. Det kan vara tufft, säger han.

När han började arbeta med arbetsmiljöfrågor i slutet av 90-talet handlade arbetet främst om den fysiska miljön, men i dag handlar det mycket mer om den psykosociala miljön.

– Det är enkelt att lösa frågor kring den fysiska arbetsmiljön till exempel ombord på ett fartyg, men den psykosociala arbetsmiljön är svårare. Ta till exempel ÖB:s beslut om trebefälssystemet – det berör också skyddsorganisationen på så vis att det är många som är påverkade och som inte mår bra. Beslutet är fattat, men jag hoppas att vi på något vis kan hjälpa till och mildra det för de som är påverkade, säger Michael.

Han tycker att det borde vara karriärsfrämjande att värna arbetsmiljön och att faktiskt våga säga nej till högre chef när det behövs för att arbetsbelastningen blivit för hög för personalen. Nu under pandemin när smittspridningen är hög igen arbetar han hemma i garaget eller det så kallade ”pojkrummet” i det hus som han har byggt på ön Senoren utanför Karlskrona. 

– Både jag och min fru Mona jobbar hemifrån så jag har en jobbarkompis som jag äter lunch tillsammans med. Hon har sitt kontor i huset och jag har mitt – med alla bekvämligheter – i pojkrummet. Så jag stormtrivs, säger Michael och skrattar. 

FAKTA

Michael Lundström

Ålder: 60 år.
Fackliga uppdrag: Fartygsombud, skyddsombud, huvudskyddsombud, ledamot i lokala officersföreningar, suppleant i förbundsstyrelsen, suppleant i valberedningen, vice ordförande i fartygsnämnden och huvudskyddsombud marinen.
Bakgrund i korthet: Maskinist och maskinchef på olika fartygstyper. Plutonchef och instruktör för värnpliktiga, produktionsledare på basbataljonsstab, arbetsmiljöhandläggare. Maskinchef  ME01. Logistikofficer.
Bor: Karlskrona. 
Familj: Fru Mona, två barn, tre barnbarn.
På fritiden: Umgås med familjen och kompisar, snickrar och är intresserad av allt som involverar äldre amerikanska bilar.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under årets två första månader har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. De allra flesta som drabbats är värnpliktiga och elever. Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning, uppger att oerfarna befäl och det pressade läge som organisationen befinner sig i kan ha bidragit till skadeutfallet. En granskning har nu inletts för att utreda vinterns köldskador.

    Linda Sundgren
    _FMB0163
    Det har varit en kall vinter med kraftig ökning av köldskador i Försvarsmakten: 134 rapporterade fall hittills 2026 jämfört med 47 under hela 2025 – däribland 13 värnpliktiga vid P 4 i Skövde under övningen Vintersol.

    Foto: Försvarsmakten

    Den gångna vintern har varit ovanligt kall och från den 1 januari till den 1 mars 2026 har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Det kan jämföras med 47 rapporterade köldskador under hela 2025. Den händelse som fått mest uppmärksamhet i medierna inträffade i samband med övningen Vintersol 2026, där 13 värnpliktiga vid Skaraborgs regemente, P 4, i Skövde, drabbades av olika typer av köldskador sedan värmaren i deras tält slutat att fungera. En händelse som Sveriges Radio P 4 Skaraborg var först att rapportera om.

    Bland det totala antalet köldskadade finns enstaka soldater vid Natos multinationella brigad i Lettland (LNLV 26), men de allra flesta är värnpliktiga eller elever på Försvarsmaktens olika skolor. Det berättar förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben och ordförande i den centrala utredning som granskar vinterns köldskador.

    – Skadorna som rapporterats handlar om allt från en vit prick på kinden till djupare förfrysningsskador och allt däremellan. Det som lyfts fram som allvarligt är att de drabbade är värnpliktiga. Den här mängden köldskador och risken för men hos vissa individer är allvarligt, säger han.

    I avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder

    Även om vintern har varit ovanligt kall med temperaturer under 40 minusgrader, finns kunskap i organisationen om hur man uppträder i låga temperaturer. Enligt Joakim Giöbel tillhör också majoriteten av de skadade soldaterna Norrlandsföreband som är vana vid kyla. Joakim Giöbel säger att han i avvikelserapporterna noterat faktorer som kan ha bidragit till det stora antalet skadade.

    – Vi har många unga befäl där ute, och som jag tolkar det har de genomfört de övningar som ålagts dem utan hänsyn till väder och vind. De har inte riskhanterat som de borde, helt enkelt. Jag är jättetacksam för alla yngre kollegor, men det går kanske lite fort ibland.

    En annan brist han registrerat är avsaknad av adekvat utbildning.

    – Det finns en utbildning som heter kallt väder som alla som åker norrut för att öva ska genomföra, annars får man inte vara med. Men i avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder, säger Joakim Giöbel.

    Att Försvarsmakten befinner sig i en situation med kraftig tillväxt samtidigt som befattningar inom Nato ska bemannas och stödet till Ukraina fortgår, kan också ha bidragit till de uppkomna skadorna, menar Joakim Giöbel.

    – Det är samma personal som genomför utbildningar, som förkovrar sig i nya grejer och själva går i skola samtidigt som fler värnpliktiga tas emot. Detta innebär en hög belastning i verksamheten.

    Den centrala utredningen om köldskadorna som pågår vid Arméstaben väntas bli klar i maj.

    Fakta

    Köldskador

    En köldskada uppstår när en kroppsdel blir så kraftigt nerkyld att blodet inte längre cirkulerar genom den, det som kallas att förfrysa sig.

    Köldskador kommer stegvis och förvärras så länge exponering för kyla fortgår, och vind och fukt ökar risken för köldskador. Vanligast är köldskador på händer, fötter, öron, näsa och kinder.

    De flesta köldskador är ytliga och läker av sig själva, men de kan också gå djupare in i huden och leda till bestående skador.

    Vanliga symptom vid ytligare köldskador är exempelvis hud som vitnar, förlorad känsel, smärta och svullnad. Ibland kan även blåsor bildas.

    Symptom vid djupare köldskador är bland annat hård och vitgul hud, blåfärgade mönster på huden, mörka blodfyllda blåsor, svullnad, kraftig smärta eller att huden inte får tillbaka sin normala färg och känsel efter 60 minuters uppvärmning.

    Källa: 1177.se

    Ur arkivet: