Senast publicerat
Senast publicerat:

Beslut om stridspiloternas pensioner

Arbetsgivarverkets förhandlingschef har i dag fattat beslut om nya pensionsvillkor för en avgränsad grupp stridspiloter. De som berörs av övergångslösning är piloter som under sin anställning fått höjd pensionsålder.

Josefine Owetz
Missnöjet bland stridspiloterna beror främst på pensionsavtalet, men också på en frustration över rådande lönestruktur och bristande karriärutveckling.

– Jag är glad att vi i dialog med Försvarsmakten i en akut situation för en avgränsad grupp, snabbt kunnat finna en lösning som omhändertar frågan och stärker Försvarsmaktens personalförsörjning av piloter på kort och lång sikt, säger Anna Falck, Arbetsgivarverkets förhandlingschef, i ett pressmeddelande.

Det var på torsdagseftermiddagen som Arbetsgivarverkets förhandlingschef meddelade att hon fattat beslut om ändrade pensionsvillkor för en avgränsad grupp av piloter. 

Den grupp som beslutet avser är Försvarsmaktens piloter födda 1988 och senare, och som var antagna till pilotutbildningen när det statliga pensionsavtalet PA 16 trädde i kraft. Totalt handlar det om runt 90 piloter som fick höjd pensionsålder efter att de blivit anställda, från 55 år till 67 år.

» Jag hoppas och tror att våra tjänstlediga piloter kommer tillbaka «

– Jag är glad och tacksam över att Arbetsgivarverket tog sig an frågan och fann en lösning inom avtalet. Jag hoppas och tror att våra tjänstlediga piloter kommer tillbaka och att övriga väljer att stanna, säger flygvapenchef Carl-Johan Edström i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

Officersförbundets ordförande Lars Fresker kommenterar Arbetsgivarverkets beslut så här:

– På sitt sätt är detta bra, så klart, men oklarheterna är många. Allt för många för att det ska kännas helt bra i magen. Det här är gjort på ett sätt som ligger synnerligen långt från praxis på arbetsmarknaden. Arbetsgivarverket har gått in och agerat arbetsgivare och ska nu fatta beslut ner på enskild nivå, dessutom utan att ha genomfört någon som helst samverkan eller förhandling, säger han och tillägger:

– Pensionsvillkor måste ses i en helhet. Det är många faktorer som samverkar. Till exempel är det här beslutet ensidigt och kan ändras av arbetsgivaren när som helst. Vi har redan nu genom vår förhandlingsledare inom OFR/S,P,O kontaktat Arbetsgivarverket och meddelat att vi vill kvalitetssäkra innehållet i beslutet så att våra medlemmar kan känna trygghet inför framtiden eftersom Arbetsgivarverket inte valt att följa medbestämmandelagen.

» Det här är gjort på ett sätt som ligger synnerligen långt från praxis på arbetsmarknaden. «

Lars Fresker poängterar att missnöjet i pilotkollektivet inte bara handlar om pensionsvillkor.

– Det handlar också om lön och karriärmöjligheter, som man inte löser med det här beslutet.

På ett extrainkallat styrelsemöte den 12 augusti beslutade Arbetsgivarverket att ge sin förhandlingschef Anna Falck mandat att tillsammans med Försvarsmakten skyndsamt agera i frågan som gäller flygvapenpiloternas pensioner. 

En betydande andel av flygvapnets stridspiloter sökte i vintras tjänstledigt för studier i höst, för att kunna byta till civila yrken. Även en del uppsägningar har inkommit. Missnöjet i pilotkollektivet, som Officerstidningen tidigare rapporterat om, beror på en frustration över löner och arbetsvillkor, men framför allt ett missnöje över PA 16. 

På torsdagskvällen begärde Officersförbundet överläggning med Arbetsgivarverket, som genomförs under fredagsmorgonen. 

– Vi vill kvalitetssäkra gårdagens pensionsbeslut som fattats utan vare sig samverkan eller förhandling, säger Jesper Tengroth, Officersförbundets kommunikationschef. 

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Norrbottensbrigaden tar i början av sommaren över ledningen av det svenska bidraget till Natos framskjutna närvaro i Finland. Chef för styrkan blir brigadchef överste Daniel Rydberg, meddelade Försvarsmakten nyligen.

    Josefine Owetz
    Daniel Rydberg
    ”Det här är ett viktigt uppdrag, både för Sverige och för Nato. Vi bidrar till stabilitet, avskräckning och försvar i ett område som har stor strategisk betydelse”, säger Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden, som nu ska lösa Sveriges uppgift inom FLF Finland.

    Foto: Försvarsmakten

    Försvaret av Natos nordöstra flank är under uppbyggnad och Sverige är utsedd att leda Natos Forward Land Forces, FLF, i Finland. Överste Daniel Rydberg är sedan 2024 chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente i Boden, som nu ska utgöra Sveriges bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland. Styrkan kommer att förstärka Natos närvaro på Nordkalotten.

    – Forward Land Forces i Finland är Natos främsta försvarslinje i norr. Där står vi tillsammans med Finland och våra allierade för att avskräcka från angrepp och försvara Norden, säger Daniel Rydberg i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

    Att Sverige är ramverksnation för Natos framskjutna närvaro i Finland innebär att Sverige ansvarar för etableringen och resurssättning, i nära samarbete med värdnationen Finland och övriga Natoallierade. Kärnan i FLF Finland kommer att vara ett svenskt förband med bidrag från flera andra länder, däribland övriga nordiska länder samt bland annat Frankrike och Storbritannien.

    Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö.

    Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att det svenska bidraget ska uppgå till omkring 600 anställda soldater och yrkesofficerare under 2026. Vid behov ska antalet kunna ökas till högst 1 200. Norrbottensbrigaden rekryterar nu anställda till styrkan.

    – Att inleda förberedelserna med rekrytering och uppsättande av enheten är en viktig motor i det fortsatta byggandet av Norrbottensbrigaden och vår samlade förmåga i norr, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Den svenska bataljonsstridsgruppen ska vara utgångsgrupperad i Boden för att ”säkra uthållighet och samtidigt möta de beredskapskrav som ställs”, skriver Försvarsmakten. Parallellt etableras en multinationell stab i Rovaniemi.

    – Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö – krav som formar vår utbildning i ett område som är vår hemmaplan. Vårt nära samarbete med Finland gör att vi snabbt kan gå från gruppering i Boden över gränsälven och lösa uppgift i norra Finland, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Fakta

    FLF Finland

    Vid Natos toppmöte i Washington 2024 beslutade alliansen att etablera en framskjuten närvaro i Finland. Senare samma år tillkännagavs att Sverige åtagit sig ansvaret som ramverksnation för Forward Land Forces, FLF, i Finland. I samband med Natos toppmöte i Haag 2025 meddelade Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien att de avser bidra till utvecklingen av FLF Finland.

    Nato har sedan 2016 beslutat om etablering av nio multinationella stridsgrupper längs dess östra flank. De nio stridsgrupperna (i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Ungern och Finland) benämns Forward Land Forces, Natos framskjutna närvaro, och kan vid behov utökas till en brigads storlek, cirka 5 000 soldater, i vart och ett av dessa länder

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: