Beslut om stridspiloternas pensioner

Arbetsgivarverkets förhandlingschef har i dag fattat beslut om nya pensionsvillkor för en avgränsad grupp stridspiloter. De som berörs av övergångslösning är piloter som under sin anställning fått höjd pensionsålder.

Missnöjet bland stridspiloterna beror främst på pensionsavtalet, men också på en frustration över rådande lönestruktur och bristande karriärutveckling.

– Jag är glad att vi i dialog med Försvarsmakten i en akut situation för en avgränsad grupp, snabbt kunnat finna en lösning som omhändertar frågan och stärker Försvarsmaktens personalförsörjning av piloter på kort och lång sikt, säger Anna Falck, Arbetsgivarverkets förhandlingschef, i ett pressmeddelande.

Det var på torsdagseftermiddagen som Arbetsgivarverkets förhandlingschef meddelade att hon fattat beslut om ändrade pensionsvillkor för en avgränsad grupp av piloter. 

Den grupp som beslutet avser är Försvarsmaktens piloter födda 1988 och senare, och som var antagna till pilotutbildningen när det statliga pensionsavtalet PA 16 trädde i kraft. Totalt handlar det om runt 90 piloter som fick höjd pensionsålder efter att de blivit anställda, från 55 år till 67 år.

» Jag hoppas och tror att våra tjänstlediga piloter kommer tillbaka «

– Jag är glad och tacksam över att Arbetsgivarverket tog sig an frågan och fann en lösning inom avtalet. Jag hoppas och tror att våra tjänstlediga piloter kommer tillbaka och att övriga väljer att stanna, säger flygvapenchef Carl-Johan Edström i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

Officersförbundets ordförande Lars Fresker kommenterar Arbetsgivarverkets beslut så här:

– På sitt sätt är detta bra, så klart, men oklarheterna är många. Allt för många för att det ska kännas helt bra i magen. Det här är gjort på ett sätt som ligger synnerligen långt från praxis på arbetsmarknaden. Arbetsgivarverket har gått in och agerat arbetsgivare och ska nu fatta beslut ner på enskild nivå, dessutom utan att ha genomfört någon som helst samverkan eller förhandling, säger han och tillägger:

– Pensionsvillkor måste ses i en helhet. Det är många faktorer som samverkar. Till exempel är det här beslutet ensidigt och kan ändras av arbetsgivaren när som helst. Vi har redan nu genom vår förhandlingsledare inom OFR/S,P,O kontaktat Arbetsgivarverket och meddelat att vi vill kvalitetssäkra innehållet i beslutet så att våra medlemmar kan känna trygghet inför framtiden eftersom Arbetsgivarverket inte valt att följa medbestämmandelagen.

» Det här är gjort på ett sätt som ligger synnerligen långt från praxis på arbetsmarknaden. «

Lars Fresker poängterar att missnöjet i pilotkollektivet inte bara handlar om pensionsvillkor.

– Det handlar också om lön och karriärmöjligheter, som man inte löser med det här beslutet.

På ett extrainkallat styrelsemöte den 12 augusti beslutade Arbetsgivarverket att ge sin förhandlingschef Anna Falck mandat att tillsammans med Försvarsmakten skyndsamt agera i frågan som gäller flygvapenpiloternas pensioner. 

En betydande andel av flygvapnets stridspiloter sökte i vintras tjänstledigt för studier i höst, för att kunna byta till civila yrken. Även en del uppsägningar har inkommit. Missnöjet i pilotkollektivet, som Officerstidningen tidigare rapporterat om, beror på en frustration över löner och arbetsvillkor, men framför allt ett missnöje över PA 16. 

På torsdagskvällen begärde Officersförbundet överläggning med Arbetsgivarverket, som genomförs under fredagsmorgonen. 

– Vi vill kvalitetssäkra gårdagens pensionsbeslut som fattats utan vare sig samverkan eller förhandling, säger Jesper Tengroth, Officersförbundets kommunikationschef. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten ordinerar acetylcystein vid akuta bullertrauman, men enligt en utredning saknas påvisbar effekt. Från den 1 december ska brustabletten därför inte längre ges i samband med bullerskador.

Försvarsmakten har sedan 2011 använt acetylcystein vid akuta bullerskador.

Sedan 2011 har Försvarsmakten rutinmässigt delat ut acetylcystein 200 milligram vid akuta bullerskador. Det trots att preparatet inte varit godkänt av Läkemedelsverket för sådan behandling. Nu visar en utredning i Försvarsmakten att det saknas vetenskapligt stöd för positiva effekter av acetylcystein vid bullerskador och den 1 december upphörde därför rutinen att gälla. Beslutet är fattat av Försvarsmaktens chefsläkare Markus Karumo. 

– För drygt tio år sedan kom rapporter som tydde på att acetylcystein kunde ha positiv effekt på bullerskador. Jag tror att Försvarsmakten ville ligga i framkant när de införde den rutinen. Men en genomgång av forskningsstudierna visar att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt stöd för att fortsätta ordinationen, säger han. 

» Man kan få en kraftig allergisk reaktion som i värsta fall kan orsaka hjärtstopp. «

Utredningen påtalar också att det finns en liten risk för negativa effekter av acetylcystein.

– Man kan få en kraftig allergisk reaktion som i värsta fall kan orsaka hjärtstopp. Men det är ytterst ovanligt och vi känner inte till något fall av allvarlig reaktion av acetylcystein i Försvarsmakten, säger Markus Karumo.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Stödfunktionen för ovälkommet beteende på HR-centrum har saknat full bemanning. Enligt uppgift har vissa förband som sökt stöd från utredningsgruppen inte fått något svar.

Skyddsombud i Försvarsmakten har upplevt att det i perioder har varit svårt att nå stödfunktionen för ovälkommet beteende på HR-centrum.

Utredningsstöd ovälkommet beteende, UOB, är en funktion på Försvarsmaktens HR-centrum med utredare som har i uppdrag att ge vägledning, utredningsstöd och uppföljning. Funktionen ska alltid vara bemannad och marknadsförs på Försvarsmaktens intranät Emilia. Men under sommaren har det varit hög personalomsättning inom utredningsgruppen och enligt uppgifter till Officerstidningen har det sedan dess varit svårt att komma i kontakt med gruppen.

Kapten Stefan Nilsson är skyddsombud på stabsenheten på Militärhögskolan Halmstad och sökte utredningsgruppen upprepade gånger för några veckor sedan.

– Vi hade ett angeläget problem och sökte funktionen både via mejl och telefon, men fick inget svar. Till slut sökte vi kontakt med ett annat förband som hade en utredare som kunde ge oss stöd, säger han.

Enligt källor till Officerstidningen har nyanställda inte fått tillräckligt bra överlämningar från tidigare anställda och inte heller fått nödvändigt stöd eller utrustning för att kunna hålla samma servicegrad som den tidigare upparbetade personalen hade tillgång till. Skyddsombud inom myndigheten beskriver situationen som ohållbar och att det utifrån framstått som att UOB verkar ha varit helt obemannad i perioder.

» Vi jobbar för att bli fullt bemannade och rekryterar nu för att bemanna upp. «

Den bilden tillbakavisas av Åsa Sager, chef för arbetsgivarenheten, Försvarsmaktens HR-Centrum. Sager säger först att UOB svarat på samtliga ärenden som inkommit. En dag senare medger hon dock att UOB haft problem under hösten och att en del ärenden har tagit tid, i vissa fall upp till några veckor, samt att det är ett högt tryck på funktionen.

– Det stämmer att några har slutat och några har börjat, så ärenden kan ha fallit mellan stolarna, men det har aldrig saknats bemanning. Nyanställda har fått utbildning och introduktion, säger hon.

På frågan om personalomsättningen inom UOB svarar Åsa Sager att den inte varit högre än någon annanstans inom enheten samt att det generellt är stor rörlighet på HR-funktionen på myndigheten och att den största utmaningen är att hitta rätt kompetens.

– Det är alltid personal som slutar, det är inget konstigt. Om någon kompetens saknas någonstans så får någon annan på enheten gå in och stötta upp. Det har inte varit mer speciellt än så, säger hon och fortsätter:

– Vi behöver alltid bli snabbare och bättre på att ge stöd. Vi jobbar för att bli fullt bemannade och rekryterar nu för att bemanna upp.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Europeiska försvarsfonden, EDF, ska stärka Europas samlade försvarsförmåga och minska beroendet av andra stater.

Foto: SAAB

Enligt rapporten Defence Industrial Outlook från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, är Europas försvarsindustrier tekniskt avancerade och sofistikerade. Samtidigt är de industrierna spridda över flera länder och har relativt små inhemska marknader. EU har genom åren gjort upprepade försök att öka samordningen av medlemsländernas försvarsproduktion. Det senaste initiativet inom EU är den europeiska försvarsfonden, EDF. Fonden ska verka genom att ekonomiskt stödja forskning och utveckling på området. Det svenska EDF-kontoret är placerad inom Försvarets materielverk, FMV, och öppnade den 1 januari 2020. 

– Forskningsprojekt kan finansieras till 100 procent av EDF medan utvecklingsprojekt finansieras från 20 till 100 procent. Vi på FMV bedömer de ansökningar som kommer in mot Försvarsmaktens förmågeplan och tar fram rekommendationer till Försvarsmakten för vad vi anser bör få statlig medfinansiering, säger Sofi Nilsson, en av EDF-kontorets fyra medarbetare.

» Fonden innebär ökade resurser och utvecklingssamarbeten, vilket har en stor potential att gynna svensk försvarsindustri. «

Genom EDF ska försvarsresurserna inom EU både samordnas och effektiviseras. Den industri med bäst förutsättningar att utveckla en viss förmåga, delkomponent eller teknologi ska få ekonomiskt stöd att göra det.

– Fonden innebär ökade resurser och utvecklingssamarbeten, vilket har en stor potential att gynna svensk försvarsindustri. Samtidigt innebär en konsolidering av marknaden att någon behöver stryka på foten och där riskerar mindre länder att befinna sig i en ofördelaktig position. Samtidigt skulle EDF kunna skapa marknadstillträde där en liten del av en mycket större europeisk marknad kan ge mer än att vara ensam leverantör till Sverige, säger Per Olsson, forskare på FOI.

EDF finansieras genom ländernas årliga medlemsavgifter till EU. Budgeten ligger åtta miljarder euro, varav 2,7 miljarder är avsedda för forskning och 5,3 miljarder till utvecklingsprojekt.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post