Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmakten stödjer Danmark med antidrönarförmåga

Regeringen har beslutat att ge Försvarsmakten i uppdrag att stödja Danmark med militär antidrönarförmåga för att öka säkerheten under kommande EU-toppmöte i Köpenhamn.

Josefine Owetz
Försvarsmakten kommer att stödja Danmark med militär antidrönarförmåga för att öka säkerheten under det kommande EU-toppmötet i Köpenhamn då ett 40-tal europeiska ledare möts.

Foto: Försvarsmakten

Danmark har den senaste tiden haft flera drönarincidenter på flygplatser och skyddsvärda anläggningar i landet. Regeringen fattade idag beslut om att Försvarsmakten ska stödja Danmark med militär antidrönarförmåga i samband med veckans EU-toppmöte i Köpenhamn.

– Konkret handlar det om ett förbandsbidrag med antidrönarförmåga. Förbandet får ledas av dansk försvarsmakt och bidra i deras stöd till dansk polis i samband med toppmötet, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på X.

Liknande läsning:

Försvarsmakten kommer att bidra med ett förbandsbidrag med antidrönarförmåga, så kallad Counter UAS. Systemen kan upptäcka och störa drönare med hjälp av sensorer och störutrustning.

– Uppdraget kommer i grunden handla om att värna en allierads och grannes suveränitet och territoriella integritet, vilket också är kärnan i Natosamarbetet; att samarbeta och stärka varandra för den gemensamma säkerheten, säger viceamiral Ewa Skoog Haslum, chef för Operationsledningen, i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

Försvarsmakten har tidigare använt antidrönarförmåga bland annat under operationen Gotland Sentry och vid flygvapnets Natoinsats i Polen, skriver myndigheten.

Utöver beslutet att stödja med antidrönarförmåga ska Sverige också låna ut ett antal radarsystem till Danmark.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

    Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

    Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta viktiga kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt formad efter arméns stridande förband.

    Varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägstanivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

    För många som tidigare har arbetat med någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra vapengrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovannämnda problemen.

    I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Inrycksveckorna borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

    En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

    Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta tillvara på utbildningen till fullo.

    Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Utbildningen hade även gett kadetterna lika villkor inför utbildningens krav inom markstrid och tagit bort kadetternas behov av att jaga i kapp sina kollegor.

    Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

    Kadett R

    Ur arkivet: