Senast publicerat

Senast publicerat:

Stora förändringar när Försvarsmakten integreras i Nato

Som nybliven medlem i Nato står Försvarsmakten inför omfattande förändringar, däribland revidering av den nationella och gemensamma försvarsplaneringen, beslut om deltagande i Natos styrkor för avskräckning och försvar samt utveckling av system för tillsättning av tjänster i alliansens staber. Även uttaget av sommarsemestrar kommer att påverka delar av myndighetens anställda.

Linda Sundgren

2024-04-24

Torsdagen den 7 mars blev Sverige medlem i försvarsalliansen Nato efter drygt 200 år av alliansfrihet. För Försvarsmakten innebär medlemskapet ett lappkast i försvarsplaneringen som från och med nu ska utgå från ett kollektivt försvar tillsammans med 31 andra nationer istället för enbart ett nationellt, territoriellt försvar. Den nästan två år långa anslutningsprocessen gav gott om tid till förberedelser, men vissa förändringar har inte kunnat genomföras utan ett fullvärdigt medlemskap och de uppgifterna behöver nu omhändertas.

– Vi har gjort allt som varit möjligt att göra utan att vara medlemmar. Men med det sagt är jag övertygad om att det kommer att guppa till nu när vi blivit medlemmar. Vissa saker har vi inte kunnat förbereda eftersom det kräver medlemskap, säger generalmajor Johan Pekkari, chef för Strategienheten vid Försvarsstaben på Högkvarteret.

En sådan uppgift är att anpassa den nationella försvarsplaneringen utifrån de nya förutsättningar som medlemskapet i försvarsalliansen innebär. Åtgärder måste vidtas både för att kunna ta emot stöd från allierade och för att ha beredskap att bistå andra medlemsstater. Johan Pekkari säger att den nuvarande försvarsplaneringen visserligen fungerar även i ett Natosammanhang, men att justeringar kommer behöva göras successivt.

– Nu vet vi att vi inte kommer vara ensamma om något händer och det påverkar förstås vår försvarsplanering och det vi gör här hemma. Vi har krav på oss att alltid ha en aktuell försvarsplanering och vi gör regelbundna revideringar av den men den här gången blir det en större översyn, från militärstragisk nivå ner till taktisk nivå.

Liknande läsning:

De första att bemanna Natobefattningar är de individer och befattningshavare som har bemannat partnerskapsbefattningar och redan är på plats.

Även inom Nato pågår anpassningar av den gemensamma försvarsplaneringen med anledning av det svenska medlemskapet. Johan Pekkari säger att det arbetet sköts av dem som redan jobbar med försvarsplanering vid Natos militärstrategiska högkvarter, Shape (Supreme headquarters allied powers Europe), utanför Mons i Belgien, men att Sverige kommer att bistå vid behov.

– Vi kommer inte att skicka någon delegation från Sverige för att delta i det här arbetet, även om vi förstås kommer bidra med underlag. Natos försvarsplanering genomförs inom Aco (Allied command operations reds. anm.) från Shape och ner i strukturerna. Inledningsvis kommer vi att tillhöra det operativa högkvarteret i Brunssum, men vi kan i framtiden komma att flyttas över till Norfolk tillsammans med övriga nordiska länder.

Försvarsmakten ska också tillsammans med Nato besluta om vilka av alliansens militära styrkor som Sverige ska delta i. Nato har nästan inga egna permanenta styrkor, utöver de Awacs-flygplan som ägs gemensamt inom Nato. Awacs står för airborne warning and control system och är Natos avancerade radar- och spaningsflyg. I övrigt består de styrkor som verkar inom alliansen av förband som sätts samman av medlemsländernas nationella styrkor. Sveriges inriktning har varit att i ett tidigt skede delta i Natos framskjutna försvar (Nato forward land forces) av multinationella styrkor och den 8 januari meddelade statsminister Ulf Kristersson att Sverige som Natomedlem kommer att skicka en styrka till Lettland. Södra skånska regementet, P 7, blir första förband på plats med en mekaniserad bataljon på mellan 500 och 600 individer. De ska ingå i en brigad under ledning av Kanada.

– Vi tittar på att göra det här tillsammans med Danmark där vi turas om att ha ansvaret halvårsvis. Första vändan planerar vi att skicka anställda soldater, men hur det blir framöver vet vi inte. Det finns ännu inget regeringsbeslut och därmed är det formellt sett ännu inte beslutat när i tiden de ska åka, men det blir tidigast till årsskiftet.

Sverige förväntas också spela en viktig roll för säkerheten i Östersjön. Johan Pekkari berättar att Försvarsmakten planerar att först delta med minröjningsfartyg och sedan ytstridsfartyg i de stående gemensamma marina styrkorna.

– Det här skulle mycket väl kunna ske vid samma tid som vi skickar en bataljon till Lettland eller strax därefter. Vi kommer också att delta i den gemensamma luftrumsövervakningen.

Hur Sverige deltar i dessa gemensamma aktiviteter inom Nato utgår från alliansens behov. Johan Pekkari beskriver det som att Nato har ett schema där det framgår när i tiden det finns behov av militära styrkor och vilka förmågor som efterfrågas. Därefter är det upp till varje medlemsland att identifiera vad de kan delta med.

– Vi är Nato och det vi gör inom alliansen ingår i vårt ordinarie uppdrag. Det är en del av vår roll och ett sätt för oss att ta ansvar för både vårt eget och det gemensamma försvaret, säger han.

Det kommer såklart att ta tid att bygga ut systemet och det krävs nog en del handpåläggning innan allt är på plats.

När det gäller bemanningen av Natos staber finns redan en färdig planering för den närmaste tiden, säger Johan Pekkari.

– De första att bemanna Natobefattningar är de individer och befattningshavare som har bemannat partnerskapsbefattningar och redan är på plats. I och med medlemskapet övergår de till Nato. Det handlar om ett 20-tal personer från Försvarsmakten. Sedan kommer vi att göra en utvärdering om det är rätt bemanning eller inte. Vi har ingen erfarenhet av att vara allierad och behöver lära oss efterhand.

Bemanningen av staber rör inte bara tjänster i Bryssel. Det omfattar även befattningar vid Shape och på operativa kommandon som exempelvis Brunssum i Nederländerna och Norfolk i USA. Därtill kommer tjänster vid de domänspecifika högkvarteren i Ramstein/Tyskland (Aircom), Northwood/Storbritannien (Marcom) och Izmir/Turkiet (Landcom) samt vid Allied command transformation i Norfolk. När Försvarsmakten är fullt ut integrerad i Nato kommer det att finnas cirka 250 svenska medarbetare i organisationen, majoriteten officerare. Tillväxten kommer att ske succesivt, men redan om tre år ska ett 70-tal av befattningarna vara bemannade, säger Johan Pekkari.

– Vi börjar tillväxa direkt och vi har en plan för hur det ska gå till. För de befattningar som ska tillsättas i närtid finns utsedd personal. Vi har tittat på vart det är viktigt för oss att ha bemanning, det handlar både om delaktighet och att bygga kunskap. Men utgångspunkten är vilka kompetenser som Nato har behov av. I en allians där alla befattningar ska bemannas måste vi ta vår del av bemanningen och vi har ett antal så kallade kvotbefattningar som vi ska fylla.

Natos ledningsstruktur

Nac: North Atlantic Council

Shape: Supreme Headquarters Allied
Powers Europe

ACT: Allied Command Transformation

ACO: Allied Command Operations

Marcom: Allied Maritime Command

Landcom: Land Command

Aircom: Allied Air Command

JFC: Joint Forces Command (regionala staber)

JWC: Joint Warfare Centre

JALLC: Joint Analysis and Lessons Learned Centre

JFTC: Joint Force Training Centre

Bland de första som kommer att åka ut ingår personal från Johan Pekkaris egen enhet.

– Men även personal från till exempel staberna i armén, flygvapnet och marinen behövs, säger han. Just i den stund som någon går från en befattning kan det uppstå ett hål, så blir det ju när någon lämnar. Men vi måste ta höjd för att Nato är en del av vår bemanning nu.

I dag har Försvarsmakten inget system för hur befattningar inom Nato ska tillsättas, men enligt Johan Pekkari kommer det att skapas en struktur för framtida rekrytering.

– Hur vi ska jobba med personalförsörjningen är ett arbete vi har framför oss. Men vi ska försöka göra det mer förutsägbart och med framförhållning, både för den enskilde och för organisationen, säger han.

Hur upplever du intresset bland anställda i Försvarsmakten för att tjänstgöra i Nato?

– Det svaret blir lite spekulativt eftersom vi mig veterligen inte gjort några sådana mätningar. Men vi får ganska många frågor om att tjänstgöra i Nato och vi har också fått en del intresseanmälningar från enskilda medarbetare, säger Johan Pekkari.

Det pratas om att Natomedlemskapet kommer att påverka försvarsmaktsanställdas möjlighet att ta ut sommarsemester. Stämmer det?

– Generellt i både EU och i Nato är det vanligare med semester i augusti och det är något vi kommer behöva anpassa oss till. Vi måste fungera även i juli när Nato är igång. Natos toppmöte äger rum i mitten av juli och då måste exempelvis vi på Strategienheten ha ordinarie funktionalitet, säger Johan Pekkari och fortsätter:

– På min enhet har vi redan anpassat oss. Förr var alla tillbaka från semestern vecka 32 men nu fördelar vi semestern över hela juni, juli och augusti. Men jag upplever inte att det är ett problem och alla kommer att få en sammanhängande semester. Jag behövde inte göra några justeringar i semesterplaneringen eftersom personalen redan hade lagt sina ledigheter på ett sätt som fungerade.

Sedan 1 november finns en Natoavdelning på Strategienheten – FST Stra Nato. Den leds av en överste och består utöver denne i dagsläget av två stabsofficerare. Ytterligare två individer, civila tjänster, ska rekryteras till avdelningen.

– Natoavdelningen är växeln mot vår delegation i Bryssel. De som företräder oss i Bryssel behöver underlag och ibland instruktioner, till exempel instruktioner från regeringen om vad vi ska tycka i en viss fråga. Natoavdelningen ska också hålla koll på vad som kommer på agendan de närmaste månaderna så att vi kan jobba proaktivt med dessa frågor, säger Johan Pekkari.

Sedan något halvår tillbaka finns också en expedition på Högkvarteret som ska ta hand om den stora mängden information som kommer från Nato och se till att den lottas rätt i organisationen.

– Det kommer såklart att ta tid att bygga ut systemet och det krävs nog en del handpåläggning innan allt är på plats. Men jag vill passa på att vädja till alla att tänka på vem mer än jag själv som kan ha användning av den information jag får och sprida den vidare. Inledningsvis kommer vi att behöva hjälpas åt för att det här ska fungera.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Nato

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz

2026-07-09

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personalområdet i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra.

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.