Senast publicerat
Senast publicerat:

Elektromagnetisk strålning stör kommunikation

Solceller och trådlös laddning av elbilar kan störa ut radioenheter och signalspaningssystem i Försvarsmakten med allvarliga konsekvenser som följd, visar en utredning. Men med noggrann planering och bra utrustning minskar problemen.

Linda Sundgren
Joel Thungren / Försvarsmakten
Elektromagnetiska signaler från solcellsanläggningar, trådlös laddning av elbilar och elektrifierade vägar kan störa den utrustning som Försvarsmakten använder för att kommunicera.

Genom att mäta den elektromagnetiska strålning som solcellsanläggningar avger har man kunnat konstatera att den typen av installationer kan störa militär elektronisk utrustning som exempelvis radiosamband, flygradio och signalspaning.

– Solcellsanläggningar har förmåga att störa ut alla typer av radiosändningar och mottagningar och att farliga situationer uppstår i samband med det kan inte uteslutas. Det kan handla om en pilot som inte når fram med sitt anrop eller skjutledare som inte kan sända varningsmeddelanden via sin radio, säger major Anders Broberg, stabsofficer och ansvarig utredare på Högkvarteret.

Liknande läsning:

Vilken total inverkan solcellsanläggningar har haft på Försvarsmaktens verksamhet fram tills i dag går inte att avgöra och vissa störningar kan inte offentliggöras, säger Anders Broberg. Men han konstaterar att det under åren inträffat ett antal fall med störningar på olika typer av utrustning. 

– Det är som när man har dålig täckning på mobilen, man vet sällan varför det inte fungerar bara att det inte gör det. Och hur löser man det? Jo, man flyttar på sig. Den som är skjutledare springer bort till nästa vägskäl för att testa om det fungerar bättre där. En pilot som inte når fram med sitt meddelande första gången prövar igen. Då har han förmodligen hunnit förflytta sig någon kilometer och kanske kommit ut ur störområdet. 

Användandet av solceller i samhället har ökat kraftigt de senaste åren. För tre år sedan fanns det cirka 15 000 solcellsanläggningar i Sverige. Året därpå runt 25 000 och i fjol omkring 44 000 anläggningar. Förtätningen av anläggningar gör det svårare att komma undan de områden som kan omfattas av störningarna och fortsätter ökningen kan man till slut hamna i en situation där störningarna blir svåra att undvika. 

– Vi kan komma till en punkt där det inte går att flytta på sig för att få kontakt därför att man då kommer in i nästa påverkade område. Men det handlar inte bara om antalet anläggningar. Hur stora problemen blir beror också på anläggningarnas kvalitet och hur de är placerade, säger Anders Broberg. 

I undersökningen, som genomfördes under ledning av Försvarsmakten och Elsäkerhetsverket, har mätningar genomförts vid två olika solcellsanläggningar; en på Gotland och en i Skövde. Resultaten visar på stora skillnader mellan de båda anläggningarna. 

– Anläggningen i Skövde emitterade betydligt mindre elektromagnetisk strålning än den på Gotland, och det var ingen slump. I Skövde hade Fortifikationsverket ställt hårda krav på att anläggningen inte skulle störa och det hade leverantören lyckats uppfylla. Med den typen av anläggningar kan problemen minimeras, säger Anders Broberg.  

Även placeringen av anläggningarna har betydelse. Solcellsanläggningar som etableras i områden där Försvarsmakten har verksamhet kan skapa problem, även om utrustningen håller hög kvalitet. 

– Vid exempelvis signalspaning på långt håll är placeringen helt avgörande. Om något ligger mittemellan den spanande enheten och den enhet de lyssnar efter blockeras signalen, säger Anders Broberg. 

Anders Broberg, FM, 2021-2
Anders Broberg

Att det finns en risk för den här typen av störningar är känt sedan länge och enligt regelverket ska Försvarsmakten tillfrågas innan solcellsinstallationer genomförs då de är bygglovspliktiga och inom områden av riksintresse för totalförsvaret. Men många anläggningar är inte bygglovspliktiga enligt dagens regelverk konstaterar Anders Broberg och säger att kunskapen om vilka regelverk som gäller varierar. 

– De stora bolagen kan vara jätteduktiga och konsulterar oss innan de påbörjar en installation, men om du köper din utrustning på nätet och anlitar din lokala elektriker fungerar det inte alltid på samma sätt. 

Utöver solcellsanläggningar kan även andra system som avger elektromagnetisk strålning påverka Försvarsmaktens utrustning. Däribland trådlösa laddningssystem för elbilar och elektrifierade vägsträckor. Än så länge är problem från den här typen av källor begränsade, men kan komma att växa med en ökande elektrifiering på våra vägar. Under våren har mätningar av elektrifierade vägar genomförts, berättar Anders Broberg. 

– Men elvägar kan inte bara störa vår verksamhet utan all kringliggande elektronisk utrustning och systemen i elbilar kan till och med störa ut varandra. Det här är snarast ett samhällsproblem än ett bekymmer specifikt för Försvarsmakten. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    100 mil och en miljon kronor till Unicef och Ukrainas krigsdrabbade barn. Det är målet och den sista gemensamma utmaningen för ett trettio­tal jägarsoldater på Norrlands dragonregemente, K 4, i samband med muck. Den 25 maj trampar de sträckan Arvidsjaur–Stockholm.

    Anna-Maria Stawreberg
    De 31 cyklisterna ska cykla från Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur – Stockholm via en rad regementen den 25 maj. Den 29 maj rullar de i mål i samband med Veterandagen. Planen är att cykla i ”belgisk klunga”, där man turas om att ligga i täten.

    Foto: Martin Flood

    Att cykla sträckan Arvidsjaur–Stockholm för att samla in pengar till Ukrainas krigsdrabbade barn blir ett storslaget avslut på en 15 månader lång värnpliktsutbildning för Isac Ahlgren, Adam Hedin och Jonna Kjellgren tillsammans med ett trettiotal andra jägarsoldater från K 4. 

    – Ride for Peace är en lång tradition är avgående värnpliktiga genomfört en långcykling i samband med muck, säger gruppledaren Isac Ahlgren, som är projektledare och initiativtagare till årets upplaga av cyklingen. 

    En lång tradition, och där förra årets avgående värnpliktskull beslöt sig för att samla in pengar till utsatta barn i krigets Ukraina i samband med cyklingen. 

    – Förra årets kull samlade in nära 500 000 kronor. Nu har vi höjt ribban till en miljon kronor, säger Adam Hedin, eldledare. 

    För oss handlar det till stor del om att genom Försvarsmakten bidra till samhällsnytta. Visa att vi tar ansvar och fortsätta att göra nytta.

    Visserligen är jägarsoldaterna både vältränade och har pannben. Det ligger i sakens natur. Men att avverka 20 mil per dag är ett tufft mål. Och för att hålla stridsvärdet loppet igenom krävs god planering och träning. 

    – Vi har ju en god grundnivå när det kommer till konditionen i och med att vi både marschar, åker skidor och springer. Cykelträningen däremot är lite mer begränsad, även om vi har en STRAVA-grupp där vi motiverar varandra att cykelträna i gymmet, säger prickskytten Jonna Kjellgren. 

    Intresset för att delta är stort. Förra året deltog tio personer. I år har 31 anmält sig. 

    – Från början planerade vi att cykla den 1 april, samma dag som vi muckar, men nu har vi skjutit fram startdatum till den 25 maj. Då minskar risken för snö, säger Jonna Kjellgren. 

    Målet med loppet är inte enbart att samla in pengar till Ukrainas krigsdrabbade barn.

    – För oss handlar det till stor del om att genom Försvarsmakten bidra till samhällsnytta. Visa att vi tar ansvar och fortsätta att göra nytta, säger Adam Hedin. 

    Vissa av de 31 cyklisterna har, som Jonna Kjellgren, kört Vätternrundan. Andra har mest använd cykeln som transportmedel till sommarens badutflykter. Några har jobbat extra på cykelverkstäder. Gemensamt för dem alla är, förutom det tjocka och hårda pannbenet, en vilja att utmana sig själva. 

    Dessutom, som Jonna Kjellgren uttrycker det: 

    – Genom det här bidrar vi ju faktiskt till något större och får i och med det här något att samlas runt, även efter muck.

    Ur arkivet: