Senast publicerat
Senast publicerat:

Elektromagnetisk strålning stör kommunikation

Solceller och trådlös laddning av elbilar kan störa ut radioenheter och signalspaningssystem i Försvarsmakten med allvarliga konsekvenser som följd, visar en utredning. Men med noggrann planering och bra utrustning minskar problemen.

Redaktionen
Joel Thungren / Försvarsmakten
Elektromagnetiska signaler från solcellsanläggningar, trådlös laddning av elbilar och elektrifierade vägar kan störa den utrustning som Försvarsmakten använder för att kommunicera.

Genom att mäta den elektromagnetiska strålning som solcellsanläggningar avger har man kunnat konstatera att den typen av installationer kan störa militär elektronisk utrustning som exempelvis radiosamband, flygradio och signalspaning.

– Solcellsanläggningar har förmåga att störa ut alla typer av radiosändningar och mottagningar och att farliga situationer uppstår i samband med det kan inte uteslutas. Det kan handla om en pilot som inte når fram med sitt anrop eller skjutledare som inte kan sända varningsmeddelanden via sin radio, säger major Anders Broberg, stabsofficer och ansvarig utredare på Högkvarteret.

Vilken total inverkan solcellsanläggningar har haft på Försvarsmaktens verksamhet fram tills i dag går inte att avgöra och vissa störningar kan inte offentliggöras, säger Anders Broberg. Men han konstaterar att det under åren inträffat ett antal fall med störningar på olika typer av utrustning. 

– Det är som när man har dålig täckning på mobilen, man vet sällan varför det inte fungerar bara att det inte gör det. Och hur löser man det? Jo, man flyttar på sig. Den som är skjutledare springer bort till nästa vägskäl för att testa om det fungerar bättre där. En pilot som inte når fram med sitt meddelande första gången prövar igen. Då har han förmodligen hunnit förflytta sig någon kilometer och kanske kommit ut ur störområdet. 

Användandet av solceller i samhället har ökat kraftigt de senaste åren. För tre år sedan fanns det cirka 15 000 solcellsanläggningar i Sverige. Året därpå runt 25 000 och i fjol omkring 44 000 anläggningar. Förtätningen av anläggningar gör det svårare att komma undan de områden som kan omfattas av störningarna och fortsätter ökningen kan man till slut hamna i en situation där störningarna blir svåra att undvika. 

– Vi kan komma till en punkt där det inte går att flytta på sig för att få kontakt därför att man då kommer in i nästa påverkade område. Men det handlar inte bara om antalet anläggningar. Hur stora problemen blir beror också på anläggningarnas kvalitet och hur de är placerade, säger Anders Broberg. 

I undersökningen, som genomfördes under ledning av Försvarsmakten och Elsäkerhetsverket, har mätningar genomförts vid två olika solcellsanläggningar; en på Gotland och en i Skövde. Resultaten visar på stora skillnader mellan de båda anläggningarna. 

Liknande läsning:

– Anläggningen i Skövde emitterade betydligt mindre elektromagnetisk strålning än den på Gotland, och det var ingen slump. I Skövde hade Fortifikationsverket ställt hårda krav på att anläggningen inte skulle störa och det hade leverantören lyckats uppfylla. Med den typen av anläggningar kan problemen minimeras, säger Anders Broberg.  

Även placeringen av anläggningarna har betydelse. Solcellsanläggningar som etableras i områden där Försvarsmakten har verksamhet kan skapa problem, även om utrustningen håller hög kvalitet. 

– Vid exempelvis signalspaning på långt håll är placeringen helt avgörande. Om något ligger mittemellan den spanande enheten och den enhet de lyssnar efter blockeras signalen, säger Anders Broberg. 

Anders Broberg, FM, 2021-2
Anders Broberg

Att det finns en risk för den här typen av störningar är känt sedan länge och enligt regelverket ska Försvarsmakten tillfrågas innan solcellsinstallationer genomförs då de är bygglovspliktiga och inom områden av riksintresse för totalförsvaret. Men många anläggningar är inte bygglovspliktiga enligt dagens regelverk konstaterar Anders Broberg och säger att kunskapen om vilka regelverk som gäller varierar. 

– De stora bolagen kan vara jätteduktiga och konsulterar oss innan de påbörjar en installation, men om du köper din utrustning på nätet och anlitar din lokala elektriker fungerar det inte alltid på samma sätt. 

Utöver solcellsanläggningar kan även andra system som avger elektromagnetisk strålning påverka Försvarsmaktens utrustning. Däribland trådlösa laddningssystem för elbilar och elektrifierade vägsträckor. Än så länge är problem från den här typen av källor begränsade, men kan komma att växa med en ökande elektrifiering på våra vägar. Under våren har mätningar av elektrifierade vägar genomförts, berättar Anders Broberg. 

– Men elvägar kan inte bara störa vår verksamhet utan all kringliggande elektronisk utrustning och systemen i elbilar kan till och med störa ut varandra. Det här är snarast ett samhällsproblem än ett bekymmer specifikt för Försvarsmakten. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Vi har landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden”, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp, skriver debattskribenterna i en slutreplik till Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Frågan om Ottawakonventionen och Sverige handlar om två saker samtidigt. Ska svenska yrkesofficerare och soldater dömas till fängelse i Sverige för att man medverkar till försvaret av grannländer, i enlighet med landets lagar? Det var vår huvudingång i debattartikeln i Officerstidningen. Där välkomnar vi att Röda korset vill medverka i opinionsbildningen för att ändra lagstiftningen, till gagn ytterst för civila i Finland och Lettland. Så långt är vi överens med Ulrika Modéer.

    Nästa fråga handlar om ifall Sverige ska lämna Ottawakonventionen eller inte? Modéer säger nej, med hänvisning till att det är ett moraliskt ställningstagande, och hänvisar till en resa i Ukraina, men det är illustrerande att det var en resa på fritt ukrainskt område och inte de territorier där de ohyggliga följderna av en rysk ockupation kan ses. Vi har också landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp.

    Med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras?

    Ansvarsbördan för att besvara Modéers slutfråga ”Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ” landar därmed inte på oss utan på Modéer och Svenska Röda korset; med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras, och dessutom, hur undvika de ökade förluster det skulle innebära för svenska förband om de tvingas strida utan stöd av truppminor?

    Patrik Oksanen, verksam som strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan och resident senior fellow tankesmedjan Frivärld.
    Karlis Neretnieks, generalmajor (PA), tidigare rektor för Försvarshögskolan.
    Stefan Forss, docent vid finska Försvarshögskolan.

    Samtliga tre skribenter är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

    Ur arkivet: