Senast publicerat
Senast publicerat:

Den första svenska Natostyrkan på plats i Lettland

I lördags anlände den svenska styrkan från Södra skånska regementet, P 7, till Riga. Den reducerade bataljonen utgör Sveriges första bidrag till Natos multinationella brigad i Lettland.

Josefine Owetz
Styrkan från Södra skånska regementet, P 7, anlände på lördagsmorgonen med färja till hamnen i Riga. Bidraget ska ingå i Natos multinationella brigad.

Foto: Johan Nilsson/TT

Under lördagen anlände det svenska styrkebidraget med färja till hamnen i Riga. Styrkan, som består av en reducerad bataljonen med runt 550 anställda, ska nu installeras på campen som är förlagd utanför Adazì. Sedan Sverige blev Natomedlem för ett knappt år sedan har förberedelserna pågått för styrkan från Södra skånska regementet.

– Vi är många som har jobbat hårt och länge för det här, och nu är vi äntligen på plats. Jag känner en stor stolthet inför uppgiften att tillsammans med våra allierade bidra till det kollektiva försvaret. Det är en historisk dag, men samtidigt vårt nya normalläge, säger bataljonschef överstelöjtnant Henrik Rosdahl, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

När den svenska personalen och fordonen rullade av färjan välkomnades de av en delegation bestående av bland annat Lettlands försvarsminister Andris Spruds, divisionschef generalmajor Jette Albinus och brigadchef överste Cédric Aspirault, skriver Försvarsmakten.

Vi välkomnar den svenska bataljonen till Natos multinationella brigad

– Vi välkomnar den svenska bataljonen till Natos multinationella brigad i Lettland. Deras närvaro är ett värdefullt tillskott till vår stridsberedda styrka. Den stärker Natos kollektiva försvar och främjar den regionala säkerheten. Varje ingående nation bidrar direkt till brigadens framgång och visar på en enad allians och en vilja att bevara freden, säger Cédric Aspirault, chef för Natos multinationella brigad i Lettland, i artikeln.  

Den svenska styrkans uppdrag är att, som en del i den multinationella brigaden, bidra till alliansens avskräckning och försvar och att säkerställa stabilitet i regionen. Sverige och Danmark kommer att turas om att bemanna militärbasen i Adazì ett halvår i taget.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Aurora 26 är i full gång och pågår på flera platser i landet. Omkring 18 000 soldater från 13 länder deltar i övningen, som är Försvarsmaktens största övning i år. Syftet med övningen är att stärka säkerheten i Östersjöregionen genom att pröva Sveriges nationella operativa planer som Natoallierad.

    Maria Widehed
    Josefine Owetz
    En fransk styrka anländer till Skåne inför deltagande i övningen Aurora 26.

    Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

    Sedan den 27 april pågår övningen Aurora 26. I scenariot övar Sverige och allierade på att genomföra förstärkningar av strategiskt viktiga områden för att möta ett ökat militärt hot. En stor del av genomförandet handlar om att snabbt kunna stärka försvarsförmågan tillsammans med allierade och att kunna genomföra värdlandsstöd.

    – Inom ramen för det kommer vi att genomföra moment med förmågehöjande träning. En del slutövningar för våra värnpliktiga kommer också att omfattas av Aurora, sa konteramiral Jonas Wikström, övningsledare för Aurora 26, i en intervju med Officerstidningen tidigare i år.

    Ett exempel på genomfört värdlandsstöd är när ett brittiskt förband genomförde förflyttning från Storbritannien till Sverige. Under framryckningen genom södra Sverige fick förbandet stöd på Luftvärnsregementet, Lv 6, i form av logistik, där bland annat tankning av fordon och måltidsstöd för personalen genomfördes.

    Ett annat exempel är när förband ur den amerikanska marinkåren under övningens första dagar anlände till Norge. Därifrån förflyttade de sig till södra Sverige och Prästtomta skjutfält nära Motala.

    En central del av Aurora 26 är att öva transporter och förflyttningar, inklusive skydd av gränspassager.

    – För mig är det första gången jag samarbetar med den svenska försvarsmakten. Samarbetet har fungerat mycket bra. Gränspassagen var fläckfritt genomförd, kommunikationen och planeringen med både Sverige och Norge har gått utmärkt, säger överstelöjtnant Travis Chamberlain, bataljonschef vid den amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Bataljonchefen överstelöjtnant Travis Chamberlin samverkar med sin svenska kollega överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen. Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

    Överstelöjtnant Travis Chamberlin, amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, och överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen.

    Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten.

    På övningsområdet i Skillingaryd har cirka 1 000 soldater från Göta ingenjörregemente, Ing 2, värnpliktiga och en kanadensisk infanteribataljon övat broläggning. Den kanadensiska bataljonen är del av den multinationella FLF-styrkan som finns på plats i Lettland.

    – Broförmågan är helt avgörande för brigadens rörlighet. Förutom den är det också viktigt för förbanden att få en taktisk förståelse för att kunna ta sig över för att skydda hela övergångsområdet och därmed fortsätta kunna leverera effekt, säger Peter Andersson, chef för fjärde mekaniserade brigaden, i ett inlägg på Instagram.

    Under Aurora 26 deltar drönarförband från Ukraina. De är på plats för att utbilda den svenska Försvarsmakten i krigföring med drönare och agerar kvalificerad motståndare under övningen, i samarbete med UAS-centrum vid Livregementets husarer, K 3.

    På Mästocka skjutfält utanför Laholm fick Luftvärnsregementet, Lv 6, observera de ukrainska drönarsoldaternas taktik och öva på att skydda sig på marken.

    – De kommer med stridserfarenhet. Det innebär att vi kan dra nytta av dem i utvecklingen av vår egen taktik, sa övningsledare Jonas Wikström i ett uttalande hos Försvarsmakten före övningens start.

    Krigsgravtjänst övas som ett moment under Aurora 26. Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    För första gången sedan 1950-talet övades krigsgravtjänst, det vill säga gravsättning av stupade soldater och sjömän med tillhörande ceremoni.

    Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    Ett nytt inslag under Aurora ägde under den senaste övningsveckan rum på ett fält vid Väddö kyrka i Roslagen, norr om Stockholm. Här övade man tillfällig gravsättning av 500 stupade soldater.

    – Momentet kallas krigsgravtjänst, där vi har övat på att omhänderta ett stort antal stupade soldater, både svenska, allierade och utländska, säger fältprost Jenny Ahlén, biträdande övningsledare för momentet, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Övning Aurora 26 pågår fram til 13 maj. 

    Ur arkivet: