Oscar Jonsson
Doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan
Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan, tycker genomgående att kvaliteten på rapporten är väldigt god och välkomnar ambitionsökningen, men anser inte att det är den är tillräcklig gentemot omvärldsläget. Han är också orolig för finansieringen.
– Om jag inte missförstått det verkar försvarsberedningen köra över Försvarsmaktens råd om sekventiell tillväxt inom armén. Det innebär kraftsplittring eftersom fyra halva brigader kan ha sämre förmåga än två fulla. Det innebär också att andra saker får lägre prioritet. Helheten behövs, säger Oscar Jonsson.
Bland de positiva delarna i rapporten framhåller han särskilt satsningarna på luftvärn, UAV:er, långräckviddig bekämpning, raketartilleri samt uthållighet vad gäller lagerhållning av ammunition och förnödenheter.
Om jag inte missförstått det verkar försvarsberedningen köra över Försvarsmaktens råd om sekventiell tillväxt inom armén
Men även om de föreslagna satsningarna på luftvärnsförmågan är välkomna betonar han det finns en stor risk för fördyringar – och att kostnaderna för dyra system äter upp behov inom andra områden.
– Luftvärn är extremt kostsamt och behöver både fler system, för att kunna täcka en större yta, och uthållighet. Min känsla är att det är många stora, dyra och långsiktiga system som ska beställas och en farhåga är att de äter upp budgeten så kittet som håller allt tillsammans inte blir tillräckligt, säger han och fortsätter:
– Jag är också oroad över det potentiella glappet mellan retorik och praktik. Det är en sak att säga att drönare är viktiga, men en annan att kunna bekämpa och bygga dem i skala med beväpning och sensorer, säger Oscar Jonsson.
Patrik Oksanen
Resident senior fellow på tankesmedjan Frivärld,
Patrik Oksanen, resident senior fellow på tankesmedjan Frivärld, är inte nöjd med försvarsberedningens slutrapport:
– Det här är ännu en i raden av misslyckanden för svensk beslutsprocess kring försvar och säkerhet. Konstruktionen är gjord för nedrustning, och att göra alla delaktiga i besparingen. Här har bromsen och försiktigheten i att hålla i pengar alltid trumfat risker och förmåga. Det gjorde att försvarsberedningarna drog ned när riskerna ökade, och sedan när andelen av BNP väl började gå upp så har det varit för lite och för sent. Den här rapporten är inget undantag. Jag kan nu bara hoppas att regeringen till sist förstår att de styr riket och att risktagningen Sverige gör i den här tiden, när det kommer till egen förmåga, är alldeles för stor, säger Patrik Oksanen.
Karlis Neretnieks
Generalmajor, tidigare rektor på Försvarshögskolan
Generalmajor Karlis Neretnieks, tidigare bland annat rektor för Försvarshögskolan, säger att han är ganska besviken på försvarsberedningens rapport, inte minst vad gäller de ekonomiska tillskotten som föreslås.
– Det ekonomiska tillskott som försvarsberedningen föreslår är inte stort. Genom att byta beräkningssätt från förra året till i år har cirka 2,2 procent av BNP förvandlats till cirka 2,5 procent av BNP. Man tillämpar nu den modell som Nato använder där ”försvarsutgifter” ges en vidare tolkning än i det beräkningssätt som vi tidigare använt. Det reella tillskottet i pengar är därför bara ungefär 0,2 procent av BNP, säger han och fortsätter:
– Att vi talar om tämligen begränsade slantar syns också i att det blir inte så värst mycket nytt utöver som var planerat redan sedan tidigare. Något förenklat innebär den ekonomiska ramen och de förslag man lägger, att försvarsbeslutet från 2020 nu kan genomföras, om inga nya oförutsedda utgifter dyker upp, plus att vissa akuta brister kan åtgärdas.
Att vi talar om tämligen begränsade slantar syns också i att det blir inte så värst mycket nytt utöver som var planerat redan sedan tidigare
Även om det nu föreslås satsningar, däribland att luftvärnsförmågan förstärks och att förnödenheter som ammunition och reservdelar anskaffas , så anser inte Karlis Neretnieks att det kan beskrivas som någon stor förstärkning.
– Självfallet är det förslag vi ska vara glada över, men det kan knappast beskrivas som en omfattande upprustning. Att beredningen lyfter fram möjligheten att skapa ”avkastningsförband” med värnpliktiga som efterhand lämnar fältförbanden tycker jag är bra. Förutom att det är ett billigt sätt att öka volymen av förband så kommer de fylla en viktig uppgift i territorialförsvaret, speciellt om, eller snarare när, fältförbanden ska lösa uppgifter utanför Sverige.
Om han ska peka ut något som han saknar i rapporten så är det tre saker, berättar han:
– En eller två raketartilleribataljoner till armén, ytterligare några fartyg till flottan, då speciellt inriktade mot sjöfartsskydd och en tredje amfibiebataljon, även om det sägs att sådan ska övervägas efter 2030. Sammantaget får jag en känsla av att de tänkbara konsekvenserna av Rysslands fullskaliga angrepp mot Ukraina 2022 inte slagit igenom i berednings förslag, säger Karlis Neretnieks.
