Senast publicerat
Senast publicerat:

Beslut väntas kring slutligt införande av trebefälssystemet

Försvarsmakten vill slutföra införandet av trebefälssystemet. En arbetsgrupp på Högkvarteret arbetar nu med att ta fram beslutsunderlag i frågan. Den slutliga implementeringen kan innebära att vissa NBO-officerare behöver byta personalkategori och övergå till att vara specialistofficerare.

Josefine Owetz
Försvarsmakten
En arbetsgrupp i Högkvarteret arbetar med att ta fram beslutsunderlag för hur det slutliga införandet av trebefälssystemet ska gå till. I början av maj ska ÖB fatta beslut i frågan.

Den 1 januari 2019 infördes trebefälssystemet i Försvarsmaktens organisation och en systematik för vilka befattningar som är avsedda för officerare respektive specialistofficerare introducerades.

I dag bedömer myndigheten att ungefär 2 000 befattningar avsedda för specialistofficerare bemannas av officerare. Huvuddelen av dessa är officerare som härstammar från den nya befälsordningen, NBO, med en officersexamen från 2005 eller tidigare. 

Att övergången till trebefälssystemet inte slutförts har medfört såväl strukturella som planeringsmässiga utmaningar för Försvarsmakten, enligt överste Peter Tagesson, chef för planeringssektionen vid Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret.

Liknande läsning:

– Vi behöver skapa likhet i de personal- och befattningsflöden som Försvarsmaktens organisation är formad efter. När vi tillämpar felaktigt och bemannar med andra personalkategorier skapar det systemfel, vilket påverkar personalflöden inom organisationen. Vi börjar få en del problem med att vi inte fullt ut gått in i trebefälssystemet, säger han.

» Helt plötsligt är vi nu i en situation där vi lägger mer tid på att hitta alternativa utbildningar och vägar för att möta enskildas behov, istället för att fokusera på Försvarsmaktens tillväxt «

Vad får det för följder?

– Det är svårt att prognosticera utbildningsvolymer, svårt att göra beräkningar för tillväxt och vilka förmågor som vi ska bygga vidare på. Helt plötsligt är vi nu i en situation där vi lägger mer tid på att hitta alternativa utbildningar och vägar för att möta enskildas behov, istället för att fokusera på Försvarsmaktens tillväxt.

Peter Tagesson är ansvarig för den arbetsgrupp i Högkvarteret som arbetar med att ta fram beslutsunderlag för hur det slutliga införandet av trebefälssystemet ska gå till.

Arbetsgruppens uppdrag är att ta fram olika handlingsalternativ över hur myndigheten åstadkommer detta och när trebefälssystemet kan vara intaget. I början av maj ska ÖB fatta beslut i frågan.

– Arbetsgruppens uppdrag utgår från att Försvarsmakten införde flerbefälssystemet redan 2008. Vid ett antal tillfällen sedan dess har man sagt att organisationen inte är mogen att ta det slutgiltiga beslutet. Nu har vi kommit så pass långt i processen att ÖB vill fatta ett beslut som innebär att vi jobbar efter och verkar i enlighet med det beslutade trebefälssystemet, säger Peter Tagesson.

Peter Tagesson
Peter Tagesson, chef för planeringssektionen vid Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret.

» Officerare med NBO-bakgrund är viktiga, kompetenta och en stor del av Försvarsmakten. Vi måste förvalta den kompetensen på bästa sätt för organisationen, genom att de fortsätter som antingen officer eller som specialistofficer «

Samtliga förbandschefer fick i höstas i uppdrag att på individnivå analysera och inkomma med utvecklingsplaner för NBO-officerare upp till OF 3. Kompetensinventeringen syftade bland annat till att kunna prognosticera antalet utbildningsplatser till nivåhöjande utbildningar de kommande åren.

– Officerare med NBO-bakgrund är viktiga, kompetenta och en stor del av Försvarsmakten. Vi måste förvalta den kompetensen på bästa sätt för organisationen, genom att de fortsätter som antingen officer eller som specialistofficer. Vi vill omhänderta individens potential och intresse, och identifiera dennes utveckling på sikt.

Handlingsalternativen som arbetsgruppen har tagit fram innefattar bland annat olika typer av övergångsutbildningar, beroende på om individen växlar till specialistofficer eller ska fortsätta som officer. Arbetsgruppen tittar också på eventuella undantag och vilka som inte ska omfattas, där åldersläge är en faktor.

– Vi måste göra individuella bedömningar på lokal nivå med centrala stödverktyg för att ta reda på vad individen har för potential och vilja, både vad gäller kompetensutveckling men också var man geografiskt vill arbeta. Beroende på vad dessa bedömningar ger oss så kommer vi förhoppningsvis att se var den här individen ska placeras in i organisationen och på vilken nivå, säger Peter Tagesson. 

» En individ som har kommit fram till en viss nivå, OF 1 eller OF 2, och inte själv aktivt har sökt sig vidare eller inte bedömts lämplig till OF 3-nivån, har nu en stor möjlighet till att erhålla kompetensutveckling i djup och bredd «

Hittills har byte av personalkategori skett genom frivillighet. Under perioden 2010 till januari 2021 har runt 600 officerare från tidigare utbildningssystem konverterat till specialistofficer, enligt Försvarsmakten.  

– Risken är att rörelsen i förflyttning nu har avstannat för att man har bestämt sig för att grad upplevs som viktigare än Försvarsmaktens utveckling. Genom att växla personalkategori öppnas det upp stora möjligheter för den enskilde, säger Peter Tagesson

Vad finns det för personliga incitament för den enskilde att omgalonera sig?

– En individ som har kommit fram till en viss nivå, OF 1 eller OF 2, och inte själv aktivt har sökt sig vidare eller inte bedömts lämplig till OF 3-nivån, har nu en stor möjlighet till att erhålla kompetensutveckling i djup och bredd. För individen innebär det möjligheter till kompetensutveckling och en större palett till befattningar. Många av individerna sitter redan i dag på befattningar som är avsedda för specialistofficerare och trivs och vill fortsätta där.

Nyligen genomförde Officersförbundet en medlemsundersökning om trebefälssystemet. Den visade att 9 av 10 av de tillfrågade NBO-officerarna är kritiska till tvingande omgalonering.

Vad anser ni är vinsten med att slutligt genomföra ett impopulärt beslut på kort sikt nu när Försvarsmakten ska tillväxa?

– Vinsten är att vi har ett beslutat system och att vi slutligen genomför det. Varje dag som vi inte renodlar våra beslut skapar det nya utmaningar som vi försöker åtgärda med kreativa och tillfälliga lösningar som gör att vi inte skapar den bästa organisationen. Många av individerna som är negativa kan förhoppningsvis, med fördjupad kunskap och dialog, se vilka fördelar som byte av personalkategori faktiskt innebär.

600 officerare med NBO-bakgrund har konverterat till specialistofficer under perioden 2010–2021, enligt Försvarsmakten.
0

Av svaren i Officersförbundets undersökning framgår också att en tredjedel av medlemmarna tror på lägre status för specialistofficerarna om det blir en obligatorisk omgalonering.

Hur ser ni på risken att ni sänker statusen för specialistofficerssystemet i och med detta?

– Vi ser att det kan finnas en sådan uppfattning och oro, som med alla större systemförändringar. Det ska inte uppfattas som att det blir en värdesänkning att bli specialistofficer. Vi värnar bara de systembilder vi har tagit fram och logiken i trebefälssystemet. Vi tar fram metoder och valideringsverktyg för att säkerställa att kvaliteten i respektive systembeskrivning säkerställs.

» Varje dag som vi inte renodlar våra beslut skapar det nya utmaningar som vi försöker åtgärda med kreativa och tillfälliga lösningar som gör att vi inte skapar den bästa organisationen «

Kommer någon NBO-officer över OF 3 att behöva omgalonera sig?

– Nej, ingen över OF 3 omfattas av detta, för vi drog en gräns mellan OF 3 och OF 4. Vi bedömer att vi har validerat in dessa individer genom att de har gått stabsprogrammet. Men vi kommer att erbjuda utvecklande samtal även för OF 3, och om de vill bredda sig och inneha befattningar som är kravställt för OR 8, då kommer de erbjudas att konvertera till specialistofficer, säger Peter Tagesson. 

Arbetsgruppens resultat ska snart föreläggas överbefälhavare Micael Bydén. I början av maj ska ÖB fatta beslut i frågan om när trebefälssystemet för alla befälskategorier ska vara infört och hur implementeringen ska gå till.

Officersförbundet har tidigare uttryckt farhågor om att Försvarsmakten ska börja genomföra tvingande byten av grad bland NBO-officerare som är placerade på specialistofficersbefattningar. Förbundet efterlyser också tydligare utvecklingsmöjligheter och bättre löneutveckling för specialistofficerare. Peter Löfvendahl, Officersförbundets förbundsdirektör:
 
– Försvarsmakten borde se till att det finns reella möjligheter för specialistofficerare att utvecklas – både yrkesmässigt och lönemässigt, det har man inte lyckats med sedan 2008.  Men gör man den läxan först blir det ju attraktivt att vara specialistofficer och rimligen borde det leda till att fler väljer att frivilligt byta spår, säger han och tillägger: 

– Tvång leder sällan till något gott och Officersförbundet har därför gett ÖB rådet att det fortsatt ska vara frivilligt att omgalonera sig och vi vet, genom vår medlemsundersökning, att vi har våra medlemmar med oss i den här frågan, säger Peter Löfvendahl. 

Torsdagen den 22 april anordnar Officersförbundet en livesänd diskussion om trebefälssystemet. Läs mer om den här

FAKTA

Trebefälssystemet 

2008 införde Försvarsmakten tvåbefälssystemet med officerare och specialistofficerare. I samband med införandet av GSS skapades ytterligare en befälskategori i form av gruppbefäl. 2016 definierades systemet som trebefälssystemet, och en systembeskrivning för systemet och de olika kategoriernas roller fastställs. 2018 beslutades om implementering av trebefälssystemet i Försvarsmaktens organisation (exklusive Högkvarteret) och vilka militära befattningar som är OR respektive OF. Källa: Försvarsmakten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under årets två första månader har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. De allra flesta som drabbats är värnpliktiga och elever. Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning, uppger att oerfarna befäl och det pressade läge som organisationen befinner sig i kan ha bidragit till skadeutfallet. En granskning har nu inletts för att utreda vinterns köldskador.

    Linda Sundgren
    Det har varit en kall vinter med kraftig ökning av köldskador i Försvarsmakten: 134 rapporterade fall hittills 2026 jämfört med 47 under hela 2025 – däribland 13 värnpliktiga vid P 4 i Skövde under övningen Vintersol.

    Foto: Försvarsmakten

    Den gångna vintern har varit ovanligt kall och från den 1 januari till den 1 mars 2026 har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Det kan jämföras med 47 rapporterade köldskador under hela 2025. Den händelse som fått mest uppmärksamhet i medierna inträffade i samband med övningen Vintersol 2026, där 13 värnpliktiga vid Skaraborgs regemente, P 4, i Skövde, drabbades av olika typer av köldskador sedan värmaren i deras tält slutat att fungera. En händelse som Sveriges Radio P 4 Skaraborg var först att rapportera om.

    Bland det totala antalet köldskadade finns enstaka soldater vid Natos multinationella brigad i Lettland (LNLV 26), men de allra flesta är värnpliktiga eller elever på Försvarsmaktens olika skolor. Det berättar förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben och ordförande i den centrala utredning som granskar vinterns köldskador.

    – Skadorna som rapporterats handlar om allt från en vit prick på kinden till djupare förfrysningsskador och allt däremellan. Det som lyfts fram som allvarligt är att de drabbade är värnpliktiga. Den här mängden köldskador och risken för men hos vissa individer är allvarligt, säger han.

    I avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder

    Även om vintern har varit ovanligt kall med temperaturer under 40 minusgrader, finns kunskap i organisationen om hur man uppträder i låga temperaturer. Enligt Joakim Giöbel tillhör också majoriteten av de skadade soldaterna Norrlandsföreband som är vana vid kyla. Joakim Giöbel säger att han i avvikelserapporterna noterat faktorer som kan ha bidragit till det stora antalet skadade.

    – Vi har många unga befäl där ute, och som jag tolkar det har de genomfört de övningar som ålagts dem utan hänsyn till väder och vind. De har inte riskhanterat som de borde, helt enkelt. Jag är jättetacksam för alla yngre kollegor, men det går kanske lite fort ibland.

    En annan brist han registrerat är avsaknad av adekvat utbildning.

    – Det finns en utbildning som heter kallt väder som alla som åker norrut för att öva ska genomföra, annars får man inte vara med. Men i avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder, säger Joakim Giöbel.

    Att Försvarsmakten befinner sig i en situation med kraftig tillväxt samtidigt som befattningar inom Nato ska bemannas och stödet till Ukraina fortgår, kan också ha bidragit till de uppkomna skadorna, menar Joakim Giöbel.

    – Det är samma personal som genomför utbildningar, som förkovrar sig i nya grejer och själva går i skola samtidigt som fler värnpliktiga tas emot. Detta innebär en hög belastning i verksamheten.

    Också Pliktrådet, den organisation som omhändertar värnpliktigas intressen under grundutbildningen, följer hanteringen av köldskaderapporterna. Enligt Pliktrådets ordförande, Alice Westlund, är det oroväckande att det tycks finnas främst yngre befäl som inte förstår vidden av riskerna med att verka i kyla. Hon pekar också på de förändringar som nu genomförs i Officersprogrammet och som hon menar kan leda till att kunskapen om uppträdande i fysiskt påfrestande miljöer sjunker ytterligare.

    – Man har tagit bort fysiskt stridsvärde ur kursplanen på Officersprogrammet. Det kan leda till att de officerare som kommer ut på förbanden är mindre införstådda med det fysiologiska eftersom de inte får med sig det under utbildningen. Det kan i sin tur komma att påverka hur man hanterar bland annat kyla och köldskador, säger Alice Westlund.

    Den centrala utredningen om köldskadorna som pågår vid Arméstaben väntas bli klar i maj.

    Fakta

    Köldskador

    En köldskada uppstår när en kroppsdel blir så kraftigt nerkyld att blodet inte längre cirkulerar genom den, det som kallas att förfrysa sig.

    Köldskador kommer stegvis och förvärras så länge exponering för kyla fortgår, och vind och fukt ökar risken för köldskador. Vanligast är köldskador på händer, fötter, öron, näsa och kinder.

    De flesta köldskador är ytliga och läker av sig själva, men de kan också gå djupare in i huden och leda till bestående skador.

    Vanliga symptom vid ytligare köldskador är exempelvis hud som vitnar, förlorad känsel, smärta och svullnad. Ibland kan även blåsor bildas.

    Symptom vid djupare köldskador är bland annat hård och vitgul hud, blåfärgade mönster på huden, mörka blodfyllda blåsor, svullnad, kraftig smärta eller att huden inte får tillbaka sin normala färg och känsel efter 60 minuters uppvärmning.

    Källa: 1177.se

    Ur arkivet: