Senast publicerat
Senast publicerat:

Flera frågor återstår att lösa ut kring pliktrådets verksamhet

Produktionsledningens utbildningsavdelning på Högkvarteret är Försvarsmaktens kontakt mot Pliktrådet och den avdelning som stödjer pliktrådet i uppbyggnadsfasen. Där är man medvetna om ledamöternas frustration, men menar samtidigt att situationen är väntad.

Josefine Owetz
Mats Nyström, Försvarsmakten
Pliktrådets ledamöter Malin Eidmann och Lisa Holmqvist vid ett besök på Norrbottens regemente.

Förordningen om medinflytande om totalförsvarspliktiga säger att Pliktrådet genom Försvarsmaktens försorg ska ha tillgång till kansli och kanslistöd. I november 2018 anställde Högkvarteret en projektledare vars uppdrag var att förbereda inför Pliktrådets bildande.

– Av olika anledningar kom den tjänsten på plats för sent. Vi har därför hela tiden varit medvetna om att det fanns vissa osäkerheter i samband med inrättande av Pliktrådet och det är förväntat att det uppstår en del problem att lösa ut, säger Peter Nilsson, ställföreträdande chef på Prod utb.

Redan innan Pliktrådets skrivelse till försvarsdepartementet har det upprättats en åtgärdsplan mellan rådet och Försvarsmakten. 

– Just nu arbetar vi med att lösa frågan med internetabonnemang och en särskild serverlösning. Men eftersom mycket av deras utrustning ligger utanför ordinarie rutin för inköp har vi varit tvungna att skapa nya avtal för anskaffning. Pliktrådet har inom ramen för sitt behov av oberoende och självständighet begärt utrustning och systemlösningar som inte finns i Försvarsmaktens ordinarie sortiment, vilket har lett till långa leveranstider, säger Peter Nilsson.

Han förklarar att det fortfarande återstår flera frågor att hantera vad gäller formerna för Pliktrådets verksamhet, och att både Prod utb och Ledningsstabens juridiska avdelning är inkopplade för att reda ut detta. Det gäller bland annat hur vissa beskrivningar i förordningen ska tolkas och eventuella behov av förslag på författningsändringar.

– När man gjorde utredningen om medinflytande för totalförsvarspliktiga så skulle man ha önskat att man hade fördjupat vad det här får konsekvenser rent praktiskt och juridiskt. Nu ligger det på Försvarsmakten att reda ut allt det här och få klarhet i vad som gäller för de olika frågorna som rör Pliktrådet, säger han.

Pliktrådet menar att rådande situation hämmar deras möjligheter att företräda landets värnpliktiga, vad tänker du om det?

– Det är naturligtvis olyckligt och det är bara att beklaga att de uppfattar situationen som de gör. Det har gått ut en order till förbanden om att de ska vara beredda att ta emot rådets ledamöter på besöksresor, så dessa besök uppfattar jag är en verksamhet som fungerar. Avseende andra saker går det långsammare. Jag förstår deras frustration, de har hög ambition och vill komma igång, det är positivt, men har kanske inte erfarenhet hur lång tid det tar att bygga upp ny verksamhet, säger han och tillägger:

Liknande läsning:

–  Man får ha förståelse för att saker tar tid när man startar upp en sådan här verksamhet igen, särskilt när behoven i flera fall är helt utanför Försvarsmaktens standardiserade utrustning, Jag hoppas att vi i närtid kan lösa de flesta av dessa problemen och att Pliktrådet kan fokusera på sin kärnverksamhet. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: