Senast publicerat
Senast publicerat:

Flera frågor återstår att lösa ut kring pliktrådets verksamhet

Produktionsledningens utbildningsavdelning på Högkvarteret är Försvarsmaktens kontakt mot Pliktrådet och den avdelning som stödjer pliktrådet i uppbyggnadsfasen. Där är man medvetna om ledamöternas frustration, men menar samtidigt att situationen är väntad.

Josefine Owetz
Mats Nyström, Försvarsmakten
Pliktrådets ledamöter Malin Eidmann och Lisa Holmqvist vid ett besök på Norrbottens regemente.

Förordningen om medinflytande om totalförsvarspliktiga säger att Pliktrådet genom Försvarsmaktens försorg ska ha tillgång till kansli och kanslistöd. I november 2018 anställde Högkvarteret en projektledare vars uppdrag var att förbereda inför Pliktrådets bildande.

– Av olika anledningar kom den tjänsten på plats för sent. Vi har därför hela tiden varit medvetna om att det fanns vissa osäkerheter i samband med inrättande av Pliktrådet och det är förväntat att det uppstår en del problem att lösa ut, säger Peter Nilsson, ställföreträdande chef på Prod utb.

Redan innan Pliktrådets skrivelse till försvarsdepartementet har det upprättats en åtgärdsplan mellan rådet och Försvarsmakten. 

– Just nu arbetar vi med att lösa frågan med internetabonnemang och en särskild serverlösning. Men eftersom mycket av deras utrustning ligger utanför ordinarie rutin för inköp har vi varit tvungna att skapa nya avtal för anskaffning. Pliktrådet har inom ramen för sitt behov av oberoende och självständighet begärt utrustning och systemlösningar som inte finns i Försvarsmaktens ordinarie sortiment, vilket har lett till långa leveranstider, säger Peter Nilsson.

Han förklarar att det fortfarande återstår flera frågor att hantera vad gäller formerna för Pliktrådets verksamhet, och att både Prod utb och Ledningsstabens juridiska avdelning är inkopplade för att reda ut detta. Det gäller bland annat hur vissa beskrivningar i förordningen ska tolkas och eventuella behov av förslag på författningsändringar.

– När man gjorde utredningen om medinflytande för totalförsvarspliktiga så skulle man ha önskat att man hade fördjupat vad det här får konsekvenser rent praktiskt och juridiskt. Nu ligger det på Försvarsmakten att reda ut allt det här och få klarhet i vad som gäller för de olika frågorna som rör Pliktrådet, säger han.

Pliktrådet menar att rådande situation hämmar deras möjligheter att företräda landets värnpliktiga, vad tänker du om det?

– Det är naturligtvis olyckligt och det är bara att beklaga att de uppfattar situationen som de gör. Det har gått ut en order till förbanden om att de ska vara beredda att ta emot rådets ledamöter på besöksresor, så dessa besök uppfattar jag är en verksamhet som fungerar. Avseende andra saker går det långsammare. Jag förstår deras frustration, de har hög ambition och vill komma igång, det är positivt, men har kanske inte erfarenhet hur lång tid det tar att bygga upp ny verksamhet, säger han och tillägger:

Liknande läsning:

–  Man får ha förståelse för att saker tar tid när man startar upp en sådan här verksamhet igen, särskilt när behoven i flera fall är helt utanför Försvarsmaktens standardiserade utrustning, Jag hoppas att vi i närtid kan lösa de flesta av dessa problemen och att Pliktrådet kan fokusera på sin kärnverksamhet. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmaktens dykverksamhet tillförs uppgraderade dyksystem och nya tryckkammare är på väg. Samtidigt blir bristen på kvalificerad personal alltmer akut enligt dykeriledningen. Nu utreds behovet av utbildning inom dyk och en rapport väntas bli klar till sommaren 2027.

    Linda Sundgren
    Dykverksamhet
    En specialistofficersutbildning inom dyk är nödvändig för både kompetensförsörjning och utveckling. Det säger företrädare för Försvarsmaktens dykverksamhet.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Problemet med åldrande dykmateriel som riskerar att leda till dykstopp är till stora delar omhändertaget. Dykeriet har fått mer pengar och nya dyksystem, annan undervattensmateriel och nya tryckkammare har beställts eller är under upphandling. Johan Brynger är teknisk systemledare dyk i Försvarsmakten:

    – Dykeriet har aldrig haft en sådan ekonomi som vi har idag. Nu står vi på tröskeln till att få ut den senaste versionen av röjdykarsystemet OMD 10, och även lättdyksystemet kommer i en ny version. Nya tryckkammare är beställda och i början av 2027 ska förbanden få nya kompressorer. Listan på kommande materiel är jättelång, säger han.

    Johan Brynger

    Johan Brynger

    Teknisk systemledare dyk

    Utöver ersättare för system på väg att falla för åldersstrecket anskaffas också ny utrustning för att möta de specifika behov som finns i Försvarsmakten kopplat till dyk. Däribland ett hjälmdyksystem som används för att utföra tyngre arbeten i vattnet.

    – Hjälmdyksystem används för att kunna stå på botten och på ett säkert sätt utföra arbeten som svetsning, skärning och sånt som kräver viss precision under en längre tid. Man kan inte simma omkring samtidigt som man gör de här grejerna, säger fanjunkare Michael Elsberg, Försvarsmaktens dyksäkerhetsofficer.

    Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag.

    Hjälmdyksystem har funnits sedan tidigare i Försvarsmakten, men efterfrågan på denna förmåga har ökat under senare år.

    – Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag, säger fanjunkare Johan Widerberg, Försvarsmaktens dykeriöverledare.

    Johan Widerberg

    Johan Widerberg

    Försvarsmaktens dykeriöverledare

    Flera av de materielsystem som har eller ska beställas är planerade att införas på förband 2027 till 2030. Det kommer att dröja längre innan all grupputrustning har levererats till Försvarsmakten. Grupputrustning omfattar utrustning som inte är personlig och som dykaren behöver för att lösa uppgiften i vattnet, som exempelvis bärgningsutrustning (lyftsäckar), undervattensverktyg och sökmateriel.

    – Den trånga sektorn nu är inte ekonomin utan att vi som sitter på försvarsmaktssidan inte räcker till. FMV har tjugo personer och vi är fyra som ska hantera detta. Där krigar vi i efterhand, säger Johan Brynger.

    Att leveranser av materiel dröjer bidrar till att dra ner utvecklingstakten inom dykeriet. Bland annat inväntar man ett nytt röjdykarsystem som ska göra det möjligt att gå från dykdjup på dagens 45 meter ner till 60 meter. Materielbristen påverkar också säkerheten där förbanden ibland kringgår regelverket för att kompensera för avsaknaden av godkänd materiel.

    – Man ska använda godkända grejer, men när man inte får det görs ibland egna lösningar som är betydligt sämre och det ska vi inte hålla på med. Man vill göra dyk och då löser man uppgiften utan att riktigt förstå konsekvenserna av det, säger fanjunkare Joakim Andersson, tidigare Försvarsmaktens dykeriöverledare och numera delaktig i ombyggnationen av HMS Styrsö till röjdykarfartyg.

    Hans efterträdare, Johan Widerberg, håller med.

    – Det är en uppmaning vi vill skicka med: Gör inga egna lösningar. Använd bara godkänd materiel. Ibland är det bättre att låta verksamheten stå än att fortsätta lösa den med fel grejer, säger han.

    Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna.

    Bristen på erfaren dykpersonal börjar bli alltmer besvärlig, enligt Johan Widerberg och hans chefskollegor. Dykverksamheten är en försvarsmaktsgemensam resurs som ska förse hela organisationen med kvalificerad personal, men efterfrågan överstiger tillgången.

    – Behovet av dykare i Försvarsmakten är stort, framför allt inom armén, och vi har vakanser på viktiga poster. På utbildningssidan saknar vi folk, alltså till den grundläggande utbildningen. Sedan är det på den nivå som vi befinner oss som det blir problem när vi inte räcker till för att stödja FMV och försvarsgrenarna i materielprocessen, säger Johan Widerberg.

    Han berättar att det efter dykstoppet 2018 genomfördes en rapport som bland annat visade att det fanns ett behov av en specialistofficersutbildning mot dyk. Någon sådan utbildning har dock inte införts.

    – Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna. Djupa kunskaper inom dykeriet och dess regelverk skapar förståelse för hur dykmateriel anskaffas, används och underhålls med mera, säger Johan Widerberg.

    Dykversamheten

    Med den nya materiel som införs ska Försvarsmaktens dykverksamhet kunna återta förlorade förmågor.

    Foto: Försvarsmakten

    Erik Öhrn

    Erik Öhrn

    Chef för Sjöstridsskolan

    Men enligt chefen för Sjöstridsskolan, kommendör Erik Öhrn, är en specialistofficersutbildning inom dyk inte aktuell.

    – Dyk är en viktig kompetens för marinen. En beredning om SOU dyk som genomfördes 2025 visar att antalet instegsbefattningar är för få för att motivera en särskild specialistofficersutbildning. Vi måste utgå från vilka kompetenser och befattningar marinen behöver och hur vi bäst säkerställer dem över tid, säger han.

    Hur befälsförsörjningen inom dykverksamheten ska lösas ses nu över.

    – Inom marinen behöver vi många förmågor för att hantera både nya och befintliga system. Därför ser vi över våra utbildningsbehov inom ramen för marinens översyn av försvarsmaktsbefälssystemet. Den omfattar även dyk och ska vara klar till halvårsskiftet 2027, säger Erik Öhrn.

    Ur arkivet: