Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens akuta räddningsinsats i Turkiet avslutad

Den svenska räddningsinsatsen i det jordbävningsdrabbade Turkiet avslutades i förra veckan. Efter intensiva dygn landade i torsdags den svenska styrkan på Ronneby flygplats. Sök- och räddningsteamet från Swedec och Blekinge flygflottilj lyckades hitta flera människor vid liv i rasmassorna.

Annica Ögren
Joel Thungren/Försvarsmakten.
Försvarsmaktens hundekipage var med och räddade flera människor ur rasmassorna i det jordbävningsdrabbade området.

Den 9 februari lyfte ett C-17 plan med svensk personal och materiel för att hjälpa till i de jordbävningsdrabbade områdena i Turkiet. Totalt ingick 45 personer från Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i den svenska räddningsinsatsen, som leddes av MSB.

Från Försvarsmakten var det specialsökgrupper från Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, och en styrka från Blekinge flygflottiljs, F 17:s, flygbasjägarkompani med hundar, hundförare, traumagrupp och ett mobilt medicinskt team som åkte ner för att söka efter och gräva fram människor som fastnat i rasmassorna efter jordbävningen.

– Flygbasjägarna och sökgrupperna från Swedec är specialister på att söka igenom byggnader och rasmassor och har kunskap att förflytta sig både vertikalt och horisontalt med rep i trånga utrymmen, sa generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsmaktens operationsledning, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

» Flygbasjägarna och sökgrupperna från Swedec är specialister på att söka igenom byggnader och rasmassor. «

Med hjälp av sökhundar lyckades det svenska teamet hitta flera människor vid liv. Teamet har även med akut traumavård kunnat leverera hjälp till skadade och andra överlevande.

Den svenska personalen kom i förra veckan hem efter att i en dryg vecka ha arbetat i turkiska Kahramanmaras, som ligger nära skalvets epicentrum. ”Vi gav allt och gjorde skillnad! Tio högintensiva dygn är över”, skriver en av Försvarsmaktens anställda som ingick i styrkan på Twitter.

Väl på hemmaplan övergår nu insatsen i en ny fas enligt chefen för Försvarsmaktens operationsledning.

– Vår personal har jobbat hårt och samarbetat väl med andra räddningsteam på plats. När insatsen nu går in i nästa fas fortsätter Försvarsmakten att stödja MSB i det fortsatta arbetet genom att tillhandahålla förläggningsmateriel, förnödenheter och skyddsutrustning, säger Carl-Johan Edström, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Det var efter begäran från Turkiet som regeringen fattade beslut om att skicka det specialutformade sök- och räddningsteamet till Turkiet.

Det var natten till den 6 februari som en jordbävning med en magnitud på 7,8 på Richterskalan inträffade i södra Turkiet nära Syriens norra gräns. Antalet döda stiger kontinuerligt och den 19 februari beräknades 44 000 människor ha dött, enligt AP.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Det har snart gått ett år sedan utredningen som slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS. Ändå har ingenting hänt. Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå.

    Josefine Owetz
    Soldater uppställda, bakifrån

    Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

    Det har snart gått ett år sedan utredningen ”Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret” (SOU 2025:86) tydligt slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS.

    Ändå har ingenting hänt.

    Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå. Systemet är enbart designat för omsättning, inte förmåga. Problemet är inte otydlighet. Problemet är tempo. Eller snarare: bristen på det.

    Rapporter har skrivits. Brister har identifierats. Lösningar har föreslagits. Trots det fastnar frågan i byråkratiska mellanrum – mellan utredning och beslut, mellan ansvar och genomförande. Istället för handling ser vi fortsatt beredning.

    Under tiden diskuteras nya kategorier, modeller och strukturer. Men varje månad som går utan beslut är ytterligare en månad där erfaren personal lämnar. Det är inte en teoretisk brist, det är ett pågående kompetenstapp.

    Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora?

    Det här är kärnan: systemet är redan identifierat som otillräckligt. Lösningen är redan föreslagen. Ändå står vi still. Vi har inte ett kunskapsproblem. Vi har ett genomförandeproblem.

    Om Sverige menar allvar med sin militära upprustning måste vi också våga agera när bristerna är uppenbara. Att utreda vidare det som redan är utrett är inte försiktighet, det är ineffektivitet.

    Snart är det 12 månader sedan utredningen offentliggjordes. Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora? Frågan är inte längre vad som behöver göras, utan varför det fortfarande inte har gjorts.

    Olle Dahlkvist, GSS i flygvapnet

    Ur arkivet: