Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens akuta räddningsinsats i Turkiet avslutad

Den svenska räddningsinsatsen i det jordbävningsdrabbade Turkiet avslutades i förra veckan. Efter intensiva dygn landade i torsdags den svenska styrkan på Ronneby flygplats. Sök- och räddningsteamet från Swedec och Blekinge flygflottilj lyckades hitta flera människor vid liv i rasmassorna.

Redaktionen
Joel Thungren/Försvarsmakten.
Försvarsmaktens hundekipage var med och räddade flera människor ur rasmassorna i det jordbävningsdrabbade området.

Den 9 februari lyfte ett C-17 plan med svensk personal och materiel för att hjälpa till i de jordbävningsdrabbade områdena i Turkiet. Totalt ingick 45 personer från Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i den svenska räddningsinsatsen, som leddes av MSB.

Från Försvarsmakten var det specialsökgrupper från Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, och en styrka från Blekinge flygflottiljs, F 17:s, flygbasjägarkompani med hundar, hundförare, traumagrupp och ett mobilt medicinskt team som åkte ner för att söka efter och gräva fram människor som fastnat i rasmassorna efter jordbävningen.

– Flygbasjägarna och sökgrupperna från Swedec är specialister på att söka igenom byggnader och rasmassor och har kunskap att förflytta sig både vertikalt och horisontalt med rep i trånga utrymmen, sa generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsmaktens operationsledning, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

» Flygbasjägarna och sökgrupperna från Swedec är specialister på att söka igenom byggnader och rasmassor. «

Med hjälp av sökhundar lyckades det svenska teamet hitta flera människor vid liv. Teamet har även med akut traumavård kunnat leverera hjälp till skadade och andra överlevande.

Den svenska personalen kom i förra veckan hem efter att i en dryg vecka ha arbetat i turkiska Kahramanmaras, som ligger nära skalvets epicentrum. ”Vi gav allt och gjorde skillnad! Tio högintensiva dygn är över”, skriver en av Försvarsmaktens anställda som ingick i styrkan på Twitter.

Väl på hemmaplan övergår nu insatsen i en ny fas enligt chefen för Försvarsmaktens operationsledning.

– Vår personal har jobbat hårt och samarbetat väl med andra räddningsteam på plats. När insatsen nu går in i nästa fas fortsätter Försvarsmakten att stödja MSB i det fortsatta arbetet genom att tillhandahålla förläggningsmateriel, förnödenheter och skyddsutrustning, säger Carl-Johan Edström, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Liknande läsning:

Det var efter begäran från Turkiet som regeringen fattade beslut om att skicka det specialutformade sök- och räddningsteamet till Turkiet.

Det var natten till den 6 februari som en jordbävning med en magnitud på 7,8 på Richterskalan inträffade i södra Turkiet nära Syriens norra gräns. Antalet döda stiger kontinuerligt och den 19 februari beräknades 44 000 människor ha dött, enligt AP.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    När David Carlqvist skadade knät upptäckte han att han inte hade den sjukvårdsförsäkring han trott.

    David Carlqvist
    David Carlqvist

    Det var under det sista genomförandet det hände, såklart. Egentligen var det inte ens det sista, det här var det extra, det jag ville göra för att säkerställa att en av soldaterna verkligen hade förstått.

    Skyddsvaktsutbildningen är långt ifrån den farligaste verksamheten som bedrivs inom Försvarsmakten. Men blir man som instruktör nedbrottad av taggade 19-åriga värnpliktiga tillräckligt många gånger så, förr eller senare, kommer skadan.

    Men inte för mig. Som skyddsvaktsexaminator hade jag utbildat flertalet officerare och uppemot tusen värnpliktiga över årens lopp, utan en enda skada mer än några blåmärken.

    Men så var det den där kvällen precis innan semestern. Det där extra genomförandet. Jag spelade en aggressiv fyllegubbe, de greppade tag i mig, och skulle lägga ned mig. Pang. Mitt knä exploderade i smärta.

    Jag spelade en aggressiv fyllegubbe, de greppade tag i mig, och skulle lägga ned mig. Pang. Mitt knä exploderade i smärta.

    Det var inte de värnpliktigas fel, det är sånt som händer. Men det hände likväl. Det initiala beskedet var att knät var för svullet för att kunna ställa en diagnos. Sommaren kom och gick, och efter semestern konstaterade läkaren på Försvarshälsan att det behövdes en magnetröntgen.

    Och det var då jag förstod. Jag trodde, oinsatt som jag var, att för skador som uppstod i tjänsten hade jag givetvis en sjukvårdsförsäkring. Men icke.

    Här finns det anledning att stanna upp vid begreppen en stund. Många av er vet säkerligen skillnaden på en sjukförsäkring, en olycksfallsförsäkring, och en sjukvårdsförsäkring. Men för de av er som inte vet: En sjukförsäkring och en olycksfallsförsäkring innebär i praktiken att du får pengar. En sjukvårdsförsäkring å andra sidan är en försäkring som innebär att du får rätt vård snabbare.

    Och det var en sådan jag trodde jag hade som försvarsmaktsanställd. Men det hade jag alltså inte. Det har ingen av er som läser heller. Blir ni skadade i tjänsten kommer ni, precis som jag, bli hänvisade till den allmänna vården. Till vårdköerna, till brottandet med byråkratin, till remissernas förlovade land där klockorna går i ultrarapid. Detsamma gäller för alla de tusentals unga killar och tjejer vi varje år pliktar in. ”Välkommen, du måste vara här. Det här är farlig och fysiskt krävande verksamhet med hög skaderisk. Blir du skadad skickar vi dig till en vårdkö. Enjoy.”

    Det är inte i sin ordning. Militär verksamhet är krävande och riskfylld. Vi går sönder ibland. Marschfrakturer, brutna ben, överbelastade ryggar, ja ni vet själva. För att då inte tala om de betydligt allvarligare skador som ibland tyvärr uppstår. Men vad gör arbetsgivaren då? Skickar oss till regionerna.

    I en optimal värld hade Försvarsmakten haft en egen sjukvårdsorganisation, med röntgenapparater, ortopeder, och kirurger. Men vår myndighet är för liten för det. Vi är inte den amerikanska krigsmakten.

    Istället borde vi ha sjukvårdsförsäkringar, genom vår arbetsgivare. Det är ett fullt rimligt krav att ställa. Men till dess att Högkvarteret finner för gott att ge oss dylika försäkringar har vi inget annat val än att förlita oss på oss själva. Som medlemmar i Officersförbundet har vi rabatt på bland annat sjukvårdsförsäkring genom If.

    Det är fortfarande en dyr försäkring, den kostar flera tusenlappar per år. Jag struntade i att teckna en dylik, för jag trodde, korkat nog som sagt, att jag hade en sådan om skadan var tjänsterelaterad.

    Gör inte om mina misstag. Teckna en sjukvårdsförsäkring, åk aldrig sista åket, och bli aldrig nedbrottad av värnpliktiga en extra gång när ni egentligen redan är klara med utbildningspasset.

    Ur arkivet: