Den här dagen skulle Martin Schüler befunnit sig i Kanada och presenterat en studie om hur olika Twitterkonton samverkar med varandra, för forskare inom militär ledning. Men på grund av pandemin har mötet omvandlats till ett digitalt event och Martin Schüler har fått tid över att besöka Officerstidningens redaktion i Stockholm för en intervju om sin pågående doktorsavhandling. Sedan han började doktorandtjänsten vid Försvarshögskolan 2017 har forskningen tagit en betydande del av hans vakna tid i anspråk och stundtals varit en svår konkurrent om utrymmet med familjen. Ändå tvivlar han inte på att han valde rätt som kompletterar officersyrket med en akademisk karriär.
– Det här är första gången jag känner att jag gör något vettigt i Försvarsmakten, säger han och lutar sig tillbaka i stolen på andra sidan det runda konferensbordet.
– Som doktorand får jag tänka och jag upplever att jag har något att bidra med.
Men att gå från officer till forskare med uppdrag att studera den egna organisationen har inte varit någon enkel resa, förklarar Martin Schüler. Efter 15 år i Försvarsmakten trodde han att han kände och förstod verksamheten, men den uppfattningen har kommit på skam. Doktorandstudierna har kastat nytt ljus över tillvaron och sådant han tidigare tog för självklart ter sig numera ibland i det närmaste obegripligt.
– Min bild av Försvarsmakten har raserats fullständigt och flera gånger har jag slagits av att jag inte förstår varför vi agerar som vi gör. Att vara lydig och lösa uppgifter har varit naturligt, men när jag nu har möjlighet att se uppgiftlösandet från olika perspektiv blir det även problematiskt. Vissa chefer vill ge sken av att vara handlingskraftiga och kompetenta och i sin iver utsätter de sin personal för farliga situationer helt i onödan.
Som doktorand lär sig Martin Schüler ett visst förhållningssätt, att vara nyfiket kritiskt undersökande och granskande. Att börja ifrågasätta ”gamla sanningar” är en naturlig del av den processen.
– Men det kan vara ganska jobbigt också, säger han. Att som officer forska i Försvarsmakten är väldigt utmanande och det skapar en ensamhet som jag måste hantera. Även om jag befinner mig tillsammans med andra är jag själv med mina forskningsfrågor. Det finns inget Prio-hjälpcenter som jag kan ringa och rådfråga.
Martin Schüler forskar om lärande och hur grupper uppfattar området säkerhet i Försvarsmakten. Som fältstudie använder han övningsverksamheten inom armén där han följer förberedelser, genomförande och efterarbete kring övningar.
– Övningar inom armén är centrala eftersom de inte har samma närhet till skarp insats i det dagliga arbetet som flyget och marinen. Samtidigt finns det en osäkerhet kring övningsverksamheten. Under mina intervjuer har jag märkt att folk har mycket lättare att prata om säkerhet under insats eller i vardagen än vid övning. Att arbetsmiljölagen gäller vet man om, men de flesta tror att den kommer att upplösas och ersättas av något annat i händelse av krig. Och frågan är hur vi då ska öva för att förbereda oss? Vilken hänsyn ska vi ta till säkerhet och arbetsmiljö om vi ändå inte tror att det kommer att gälla i ett skarpt läge?
FAKTA
Avhandlingen
Martin Schüler doktorerar inom området arbetsintegrerat lärande. I sin avhandling studerar han säkerhetsklimatet inom Försvarsmakten och hur organisationen tar hand om de erfarenheter som uppstår i samband med övning. Hans doktorandtjänst är hos Försvarshögskolan, men eftersom FHS saknar examinationsrätt på doktorsnivå inom Martin Schülers forskningsområde är han också knuten till Högskolan Väst i Trollhättan.
Hans studier visar också att det finns brister i hur säkerheten hanteras i samband med övning.
– Försvarsmakten ser ofta på säkerhet som något man kan lägga utanpå den övriga verksamheten. Först gör man en plan och sedan tillför man lite säkerhet också.
Går det att arbeta med säkerhet på det sättet?
– Nej, det är helt omöjligt. Risken är stor att säkerhetslösningarna upplevs som krångliga och hindrande. Man måste ha med säkerhetstänket från början. Säkerheten ska vara en så naturlig del av arbetet att man knappt tänker på att man gör det.
Martin Schüler menar att synen på säkerheten under övning påverkas av mekanismer som finns inbyggda i Försvarsmaktens organisation. Dessa mekanismer ifrågasätts sällan, trots att de ibland riskerar att bli kontraproduktiva. En sådan mekanism är viljan att vinna striden.
– Att vinna striden är centralt under övning och uppmuntras av Försvarsmakten, trots att utgången egentligen inte säger något om förmågan hos varken den som vinner eller den som förlorar. Övningen blir som en ritual där vi talar om vem som är kapabel och vem som inte är det.
Problemet, säger Martin Schüler, är att striden under en övning aldrig är autentisk. Den är en planerad konstruktion som har ytterst lite med verkligheten att göra och utan autenticitet går det heller inte att dra slutsatser utifrån utfallet av striden. Han lyfter fram Northern Wind 2019 som exempel.
– Hur sannolikt är det att en norsk brigad kommer att anfalla Sverige från norra Finland och utan flygunderstöd, utan logistikstöd och så vidare? En förmodad fiende kommer heller inte att ha de vapensystem som användes under den övningen. Att med de här förutsättningarna dra några användbara lärdomar utifrån vem som vinner striden är svårt.
FAKTA
Martin Schüler
Ålder: 42.
Yrke: Officer, major till graden, och doktorand vid Försvarshögskolan.
Familj: Gift med Heidi, två barn,
9 och 10 år gamla, samt den
spanska vattenhunden Cleo.
Bor: Vid Nya varvet i västra delen av Göteborg.
Intressen: Gillar att dyka, ”men det var länge sedan jag hade tid för det”. Nu ägnas den begränsade fritiden åt familjen. En kväll i veckan är han med dottern i stallet och han följer med sonen som tycker om att klättra.
Ändå tar viljan att vinna ofta överhanden, konstaterar Martin Schüler. Och när begäret blir starkare än ambitionen att lära, då är deltagarna också beredda att gå utanför spelplanen för att nå målet. Det kan tyckas rationellt i stunden, krigslist, men samtidigt faller planeringen och det skapar orättvisa förutsättningar för de övade. Martin Schüler talar om att hamna i ett tillstånd där vinsten överskuggar både säkerheten och lärandet.
– Det är lätt att fastna i ett gamer mode och då är man beredd att ta ganska stora risker. Vissa chefer blir till och med arga när Säkerhetsinspektionen kommer och ska göra sina inspektioner under en övning. De menar att inspektörerna hindrar dem från att lösa uppgiften och vinna striden. Striden är sockerbiten som drar till sig all uppmärksamhet.
Men det här betyder inte att övningar saknar betydelse, framhåller Martin Schüler. Han säger att övningar är ett viktigt verktyg för att testa system och bygga kunskap. Däremot behöver fokus flyttas från själva striden till andra moment under övningen.
– Det finns väldigt mycket vi borde öva, men som vi av olika skäl inte gör i dag. Vi övar exempelvis inte logistik eftersom det anses för dyrt. Vi övar inte hela sjukvårdskedjan eftersom det är för krångligt med skadade och vi övar inte med autentiska värden för indirekt eld. Här menar jag att vi behöver tänka om och ställa oss frågan varför vi övar och vad vi vill uppnå, säger han och fortsätter.
– Under en övning händer det otroligt mycket hela tiden som vi borde dra lärdom av, men för att kunna göra det behöver vi pausa oftare och reflektera. Kanske behöver också övningsledningen ta ett kliv tillbaka och låta folk misslyckas. I dag hjälper de till väldigt mycket och kan till och med visa övad personal var motståndaren befinner sig. Det finns ett osynligt kontrakt mellan blågula och övade vilket bidrar till att förbandet inte behöver hantera alla säkerhetsuppgifter under en övning.
En annan mekanism som påverkar säkerhet och lärande under övning är inställningen till tid. Snabbhet premieras i Försvarsmakten och uppfattas som tecken på beslutsamhet och skicklighet. Men fokuseringen på snabba beslut kan leda till fel och brister som fortplantar sig och blir till sanningar – ett skadligt lärande som riskerar att öka sårbarheten. Dessutom är tidsaspekten intressant ur ett övningsperspektiv, menar Martin Schüler.
– Tidigare hade vi benämningen R10 på vissa förband som talade om inom hur många dygn förbandet skulle vara operativt. Då kan det omöjligen ta mer än tio dagar att förbereda förbandet för övning. Ändå kan vi börja planera ett halvår i förväg och beställa hem materiel och utrustning, en form av förbandsdoping inför övningen. Men om ett förband inte ens kan vara redo för övning på utsatt tid, hur ska det då kunna vara det i krig?
Martin Schülers intresse för säkerhetsfrågor väcktes i början av 2007, när han tjänstgjorde som tekniker på K 3. Året innan hade de första terrängbil 16 (Galten) levererats till förbandet. Martin Schüler var en av de första att genomföra förarbevisutbildningen på fordonet med klassiska förarprov, däribland undanmanöver för älg.
– När jag väjde svajade bilen till och den var så tung att den gick omkull och rullade runt. Vi slog oss ganska ordentligt och fick åka ambulans till sjukhuset. I haveriutredningen gick man relativt hårt åt övningsledaren medan den sydafrikanska tillverkaren av fordonet undrade varför vi skulle väja för älgar när vi satt i ett bepansrat fordon. Vi borde bara köra rakt på djuret, menade de. Under utredningen blev det tydligt att olika säkerhetskulturer möttes och jag tyckte att det var intressant.
Tankarna om att doktorera hade fötts redan året innan olyckan med Galten, men vägen fram till en forskarutbildning var inte självklar. Som officer utbildad i det gamla systemet hade Martin Schüler knappt några högskolepoäng alls och en doktorandtjänst kräver magisterexamen. En förflyttning från teknikertjänsten på K 3 till sjukhuskompaniet på Trängregementet i Skövde kom att bli en dörröppnare. Han fick möjlighet att under tre år läsa en fil kand i psykologi inriktad mot risk och säkerhet parallellt med arbetet. Därefter blev det ytterligare två års studier till en magisterexamen.
– Under de här åren jobbade jag 100 procent och pluggade 100 procent. Enlig dealen med arbetsgivaren fick jag vara borta på föreläsningar två dagar i veckan och arbetstiden jag förlorade tog jag igen på nätter och helger. Jag ville inte att arbetet skulle bli lidande och jag ville heller inte mjölka organisationen. Visst var det tufft ibland, men det gick.
Nu befinner sig Martin Schüler i slutfasen av sin doktorandperiod och går allting vägen disputerar han i maj. Steget därefter är i dagsläget oklart, men ambitionen är att stanna i Försvarsmakten och fortsätta att forska och undervisa.
– Jag vill vara med och bidra till lärandet i Försvarsmakten och utveckla ny kunskap, säger han.
Men är Försvarsmakten redo för det här? Att bli kritiskt granskad och ifrågasatt inifrån av doktorerade officerare som du själv?
– Nej, absolut inte. Inom områden som teknikutveckling, som inte är så känsligt och laddat, är det nog enklare. Men när det handlar om människor och hur man utbildar och tränar kommer det förmodligen
att bli jobbigare. Samtidigt är det nödvändigt om vi ska kunna bygga upp en militär profession som vilar på vetenskaplig grund.
FAKTA
Karriär
1998: Värnplikten, K3.
2001: Yrkesofficersprogrammet.
2003: Teknisk officer vid P4 med tjänstgöringsort Karlsborg.
2010: Sjukhuskompaniet vid Trängregementet i Skövde.
2015: Kandidatexamen.
2016: Magisterexamen.
2017: Stabsutbildning på Försvarshögskolan.
Doktorandutbildning vid Försvarshögskolan/Högskolan Väst i Trollhättan inleds.
