Oenighet om bullret i helikopter 14

Om den ljuddämpande mattan i kabinen löser buller­problematiken i helikopter 14 råder delade meningar. Chefen för helikopterflottiljen anser att problemen är omhändertagna, men Försvarets materielverk rekommenderar fler mätningar och flygande personal vittnar om fortsatt bullerpåverkan.

Foto: Johan Alp

I Officerstidningen nr 8 2021 berättade vi att tredje helikopterskvadron i Ronneby hade hävt bullerrestriktionerna på helikopter 14-systemet. En bullerdämpande matta (liner) hade installerats i kabinen och efter nya bullermätningar ansåg Försvarsmakten att ljudnivån var acceptabel och restriktionerna avlägsnades. Men Claes Danielsson, provingenjörerna vid Försvarets materielverk – FMV test och evaluering – som var ansvarig för mätningarna är av en annan åsikt.   

– I vår rapport rekommenderar vi Försvarsmakten att genomföra fler bullermätningar. Bullerdämpningen ger positiv effekt och problemen är till stor del lösta, men fler mätningar behövs, säger han. 

Att häva restriktionerna på helikopter 14-systemet är för tidigt, anser Claes Danielsson. 

– Vår bedömning är att de genomförda mätningarna inte är tillräckliga för att rekommendera en fullständig avveckling av bullerrestriktionerna för kabinpersonalen i helikopter 14. 

Claes Danielsson. FMV-2022
Claes Danielsson

Enligt Claes Danielsson är anledningen till FMV:s rekommendation om fler bullermätningar att vissa i helikopterbesättningarna fortsatt upplever att de påverkas av bullret. Dessutom genomfördes mätningarna utan all utrustning på plats i kabinen, vilket kan ha påverkat provresultaten. 

– Mer utrustning kommer sannolikt att ge lägre bullernivåer, men det kan också få motsatt effekt beroende på hur ljudet studsar mot inredningen. Buller är väldigt komplext, säger Claes Danielsson. 

En av dem som upplever att problem kvarstår är Hans, uppdragsspecialist på helikopter 14 i Ronneby. Han berättar att han får känningar efter långa flygpass och säger att han inte är ensam om det på skvadronen. 

– Vi hade ett flygpass på mellan fem och sex timmar med snabbtankning mitt i och efter det upplevde jag bullertrötthet och jag hade förhöjda toner i öronen. Det var femte dagen i streck som jag flög mycket vilket också kan ha spelat in. Jag har skrivit en avvikelserapport om det. Bullermattan har gjort arbetsmiljön bättre men mer behöver göras. Det är fler än jag som upplever bullertrötthet även efter att vi fått mattorna, säger Hans. 

» I vår rapport rekommenderar vi Försvarsmakten att genomföra fler bullermätningar. «

Chefen för tredje helikopterskvadron, kommendörkapten Niklas Wiklund, menar dock att beslutet att häva bullerrestriktionerna var korrekt. Han hänvisar till den bedömning av bullermiljön i helikopter 14 som Försvarsmedicincentrum, Fömedc, gjorde utifrån de mätningar som FMV genomfört och som han grundat sitt beslut på. 

– Bullerproblem är ett väldigt komplext område och därför tog vi hjälp av Fömedc vid bedömningen av testresultaten. Enligt Fömedc kunde vi häva restriktionerna och vi har ingen anledning att ifrågasätta deras bedömning. Jag anser att frågan är färdigutredd, säger Niklas Wiklund. 

Han får stöd av chefen för helikopterflottiljen, överste Mats Antonson:

– Beslutet är fattat utifrån den samlade bedömningen av alla de åtgärder som vidtagits för att sänka bullernivåerna och FMV:s mätningar. Jag känner mig trygg med det beslutet och vi planerar inte att göra några nya bullermätningar.

Beslutet att häva bullerrestriktionerna meddelades i en skvadronsorder den 18 oktober 2021. Enligt skvadronsordern ska man dock fortsatt vara restriktiv vid flygning med öppen dörr och med huvudet utanför dörren. 

– Restriktiv innebär att man undviker något när man kan, men att när det krävs utifrån olika aspekter så är det ok. I detta fall flyger vi med öppen dörr i de profiler som kräver det, men ser till att flyga med stängd dörr däremellan, uppger Niklas Wiklund i ett skriftligt svar till Officerstidningen. 

I skvadronordern framgår att det finns olika uppfattningar kring huruvida tiden med öppen dörr och rörelse i kabinen ger en ökad påverkan avseende buller i jämförelse med att sitta still på samma plats vid exempelvis hovring över havet. Vissa individer upplever skillnader när man sitter still kontra när man rör sig i kabinen medan andra inte gör det. Det står också att divisionschefen ska analysera huruvida tiden med öppen dörr där tekniker eller ytbärgare befinner sig med huvudet utanför kabinen under flygpasset påverkar personalen.

– Divisionschefen har uppföljning på all flygande personal och har uppgiften/mandatet att analysera och besluta om vilka som ska flyga eller inte flyga beroende på status på personalen. En individ som flugit flera pass under ett kort tidsperspektiv och kanske upplever viss bullertrötthet kan tas bort från kommande flygpass i syfte att erhålla bullervila. Men det viktiga i sammanhanget är att vi inte överskrider några gränsvärden för buller, och det gör vi inte, skriver Niklas Wiklund. 

Skoog
Björn Skoog

Den som stöttade tredje helikopterskvadron i beslutet att häva restriktionerna var arbetsmiljöingenjör Björn Skoog vid Fömedc.  

– Den bullerdämpande mattan har gjort nytta och tagit ner den höga tonen i kabinen som man hade problem med. Jag tycker att det var rätt att häva restriktionerna vid flygning med stängda dörrar och utifrån de förutsättningar som anges i beslutet. Vi gör en annan bedömning än FMV avseende behovet att göra ytterligare mätningar, säger Björn Skoog.

Samtliga helikopter 14 i Ronneby har fått bullermattor installerade. Vid första helikopterskvadron i Luleå har hittills två av fem maskiner försetts med bullermattor och restriktionerna som tillåter maximalt 1,5 timmars flygning per dag består. Flygande personal i Luleå som Officerstidningen varit i kontakt med anser inte att mattorna räcker för att häva restriktionerna. 

– Mattan gör att det låter annorlunda, men man är fortfarande lika bullertrött efter ett flygpass som man var innan, säger kapten Lars Nilsson, tekniker i flygtjänst vid första helikopter-skvadron. 

FAKTA

Norge säger upp avtalet om helikopter 90 
Efter omfattande förseningar och problem med fel och underhåll på helikopter NH 90, häver norska regeringen avtalet med NH Industries och kräver pengarna tillbaka. ”Oavsett hur många timmar våra tekniker arbetar eller hur många delar vi beställer kommer NH 90 aldrig att möta de krav som Försvarsmakten ställer”, sa försvarsminister Björn Arild Gram i ett uttalande på Försvarsmateriells webbplats. Norska NH 90 är den helikopter som i Sverige heter hkp 14. 

Första helikopterskvadron har hittills behållit sina bullerrestriktioner. Överstelöjtnant Claes Nilsson, chef för första helikopterskvadron, säger att det beror på att man ännu inte hunnit genomföra alla de åtgärder som är planerade för att minska personalens bullerexponering.  

– Tredje har kommit betydligt längre än oss och vi inväntar en föreläsning om tinnitus som föreläsare från Karolinska institutet ska hålla i. Vårt mål är att häva bullerrestriktionerna på samma sätt som tredje, men de åtgärder vi gör sker i nära dialog med personalen, säger Claes Nilsson. 

Den liner som nu används i de svenska helikoptrarna är tillverkad efter en nederländsk förlaga. I det nederländska utförandet var även tröskeln mellan cockpit och kabinen klädd med tyg för att öka bullerdämpningen ytterligare. Den finns inte med i det svenska utförandet, men beskedet är att den kommer att installeras. 

– Vi hade den inte med i första steget, men vi har beslutat att även klä in tröskeln vilket möjligen kan öka bullerdämpningen ytterligare. Installeringen kommer att ske vid lämpligt tillfälle, i samband med någon annan åtgärd på helikoptern, säger Kenneth Karlsson, materielområdesansvarig på helikopter 14-systemet vid flygstaben i Uppsala.  

Kenneth Karlsson 2020
Kenneth Karlsson

Även de hjälmar som levererades till systemet har varit föremål för kritik på grund av bristande bullerdämpning. 2018 genomgick hjälmarna en modifiering och försågs med passiv bullerdämpning och volymkontroll för att öka skyddet. Hjälmarna faller dock snart för åldersstrecket och ska omsättas. 

– FMV:s experter rapporterar att marknaden i dag inte erbjuder hjälmar som i sin specifikation påvisar större bullerdämpning än de vi i dag har i drift. Däremot är det vår ambition och bedömning att det moderna system vi upphandlar totalt sett kommer innebära förbättringar för våra flygbesättningar, även när det gäller bullerskyddet, säger Kenneth Karlsson.

Bullerproblemen grundläggs vid upphandlingen

2001
FMV tecknar avtal med NHIndustries om leverans av 18 heli­kopter 14.

2003
FMV frågar NHI om det är möjligt att få ANR-systemet (aktiv bullerreducering) i helikopterns bakre kabin. Svaret blir ja, men ANR-systemet ansågs för dyrt och beställdes därför aldrig.

2007
De första helikopter 14 levereras till FMV. Höga buller­nivåer uppmärksammas av helikopter­flottiljens personal. Hjälm 130, som följer med helikoptern, är avsedd för aktiv buller­reducering men eftersom det inte installerats något ANR-­system i den bakre kabinen gick det inte att aktivera.

2012
8 mars –
FMV ger ut en teknisk order (TO) om att en formgjuten hörselpropp är godkänd att användas tillsammans med hjälm 130.

2014
4 april –
FMV publicerar en rapport som visar för höga bullernivåer i helikopter 14, främst vid flygning med öppna dörrar. ”ANR-­system är nödvändigt för att gällande krav skall vara uppfyllda”, står det i rapporten.

2015
21 januari – Försvarsmakten utfärdar order om att all personal som deltar i vinschning med helikopter 14 normalt ska använda den formgjutna hörselpropp som anges i FMV:s TO. Om möjligt ska även ”patienten” förses med hörselskydd. För vinschoperatör och ytbärgare blir propparna skall-krav.

1 juni – Upphandling av en ny hjälm till helikopter 14 planeras. FMV inför hjälm Alpha 900 som tjänsteprovshjälm. Provet avslutas den 31 december 2016.

2016
1 juni – Upphandling av en ny hjälm till heli­kopter 14 planeras. FMV inför hjälm Alpha 900 som tjänsteprovshjälm. Provet avslutas den 31 december 2016.

2017
Flygtiden i helikopter 14 begränsas. Ingen som använder hjälm 130 får flyga mer än ett pass om dagen, vilket motsvarar en och en halv timme.

14 juni – Efter önskemål från Försvarsmakten över­lämnar FMV den gamla tjänsteprovshjälmen Alpha 900 till FM, trots att hjälmen inte är helt införd. Det strider mot normal rutin enligt samordningsavtalet.

2018
En modifierad hjälm 130 införs på flottiljerna i augusti/­september. Begränsningarna i flygtid minskar men tas inte bort helt eftersom buller­problem kvarstår trots modifiering.

En beräkningsmodell, bullerkalkylator, införs för att säkerställa att personalen inte flyger, och därmed buller­exponeras, i för hög grad.

16 april – Försvarsmakten avbryter pågående upphandling av nya hjälmar till helikopter 14 av besparingsskäl.

2019
Januari – Försvarsmakten uppger att man skyndsamt ska köpa in bullerdämpande mattor att fästa i innertaket i bakre kabinen på helikopter 14. 

2020
Upphandlingen av nya hjälmar återupptas.

Augusti – Ytterligare en person i flygbesättningen drabbas av tinnitus.

September – Beställningen av en bullerdämpande matta, en prototyp, påskyndas. Hörselproppar i flera storlekar införs, bullerkartläggningar planeras och anskaffning av ett ANR-system i bakre kabinen diskuteras.

2021
Bullerdämpande mattor (liners) i kabinen börjar införas på helikopter 14. 

FMV test och evaluering mäter bullernivåer i helikopter 14 med liner installerad. I sin rapport rekommenderar de fortsatta bullermätningar.

18 oktober – Tredje helikopterskvadron upphäver bullerrestriktioner på helikopter 14-systemet med förbehållet att fortsatt vara restriktiv vid flygning med öppna kabindörrar och huvudet utanför. Fler bullermätningar anses inte nödvändiga. Första helikopterskvadron uppger att de ligger efter tredje med åtgärder mot bullerproblemen och därför behåller sina bullerrestriktioner tills vidare.

2022
Upphandlingen av nya hjälmar fortgår. 

 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

”Just nu pågår en kamp för personalens villkor, samtidigt som de ska bemanna våra yttre försvarslinjer”. Det är ett av budskapen i Officersförbundets nya kampanj ”Försvara gränserna” som lanserades på onsdagen. I fokus är medlemmarnas löner och villkor.

Kampanjsidan för Officersförbundets nya kampanj "Försvara gränserna".

Jesper Tengroth, kommunikationschef på Officersförbundet och den som ansvarar för kampanjen:

– Officersförbundets medlemmar sliter enormt hårt i dessa tider av tillväxt. Det är verkligen våra medlemmar som gör grovjobbet när Försvarsmakten växer. Samtidigt belönas det väldigt dåligt och det vill vi lyfta fram i den här kampanjen, säger han.

Vad hoppas ni åstadkomma med kampanjen?

– Ytterst är det särskilda satsningar på löner och villkor. Det är märkligt att de lyser med sin frånvaro när de ekonomiska tillskotten är så stora. Och vi vet – för vi har undersökt det – att lönen och villkoren är viktiga för våra medlemmar.

Ja, förbundet har precis genomfört en medlemsundersökning. Vad visar den?

– Den visar bland annat att 6 av 10 medlemmar övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. Nästan 80 procent tycker inte att lönen är rimlig i jämförelse med alternativt arbete utanför Försvarsmakten. Dessutom är det så att nära hälften har gett upp med att försöka påverka sin lön.

» 6 av 10 medlemmar har övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. «

Tror ni att den här kampanjen kommer att leda till att särskilda löne- och villkorssatsningar görs i Försvarsmakten?

– Det är vår absoluta förhoppning. Att bara rekrytera nya soldater och yrkesofficerare kommer inte räcka till – det gäller att se till att människor inte slutar och då måste man våga jobba med att höja löner och förbättra villkoren. Det är också tydligt i arbetet inför årets Rals där cheferna för organisationsenheterna påtalat just det behovet. Och titta på polisen, där kom ju fack och arbetsgivare överens om särskilda lönesatsningar. Så om viljan finns så går det. Jag hoppas att vår kampanj kan ge en puff i rätt riktning, säger Jesper Tengroth. 

Kampanjen ”Försvara gränserna” kommer att pågå fram till dess att ett nytt kollektivavtal finns på plats nästa år. Kampanjen kommer att synas i bland annat tidningar och sociala medier.

Läs mer på försvaragränserna.se

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Antalet hörselskador bland anställda minskar men blir vanligare hos värnpliktiga. Bekymmer med hörselskydd och vådaskott är två bakomliggande orsaker. Det visar Försvarsmedicincentrums senaste rapport om hörselskador i Försvarsmakten.

Hörselskador bland värnpliktiga har ökat med fem procent senaste året. Vådaskott och hörselkåpor som bragts ur läge är vanliga orsaker bakom hörselskadorna.

Sedan ett par decennier är hörselskador ett särskilt fokusområde i Försvarsmaktens arbetsskadearbete. Det innebär att antalet hörselskador ska redovisas i en särskild rapport och att utbildning och förebyggande åtgärder ska vidtas för att minska riskerna. Bland de anställda har Försvarsmaktens förebyggande insatser varit framgångsrika och antalet hörselskador har minskat över tid. Det konstaterar Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, som sammanställer Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. 

– Den positiva utvecklingen för arbetssjukdomsrelaterade hörselskador som varit mellan 2000 och 2012 har planat ut något, men det är naturligt då antalet skador nu ligger på en låg nivå. De senaste tre åren har det varierat mellan två och tre fall per år, så totalt sett har det skett en klar förbättring. 

» Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador. «

Men bland värnpliktiga går utvecklingen i motsatt riktning. Senaste året har andelen värnpliktiga som drabbas av hörselskador ökat med fem procent. 

– Vi ser också en högre andel hörselskador bland värnpliktiga jämfört med 2009 och 2010. Den här utvecklingen är oroande och det är de värnpliktiga som jag är mest bekymrad för, säger Björn Skoog. 

Majoriteten av hörselskadorna (exklusive vådaskott) uppstår i samband med vapenhantering eller på grund av en felaktig hantering av hörselskydd. Hörselkåpor som bragts ur läge (26) eller tagits på felaktigt (17) är vanliga orsaker till skadorna. I 35 fall har man inte använt några hörselskydd alls. Det har framför allt varit i samband med eldgivning från anfallande B-styrka eller när den egna personalen besvarat elden. 

Skoog
Björn Skoog

– Jag kan förstå att man kanske inte hinner få på hörselskydden om någon plötsligt börjar skjuta in i tältet när man ligger och sover. Men inför en övning ska övningsledningen genomföra en riskanalys och omhänderta de risker som identifierats. Om det exempelvis ska vara tillåtet att skjuta in i ett tält måste soldaterna sova med hörselproppar. Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador, säger Björn Skoog. 

Även hörselskador till följd av vådaskott ökar. Mellan 2020 och 2021 har antalet vådaskottsrelaterade hörselskador gått upp med 50 procent, från 72 till 108. En majoritet av de vådaskottsdrabbade är värnpliktiga (69) och därefter gruppbefäl soldater och sjömän (23). 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I slutet av maj slöts en överenskommelse inom flera förband i marinen om att höja lönerna för GSS. Men nu kommer uppgifter om att Försvarsmakten vill återkalla besluten. ”Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad”, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet.

Under våren har förbanden i marinen diskuterat med Officersförbundets lokala föreningar om att höja lönerna för gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS/K. Detta för att möjliggöra för förbanden att behålla personal och därmed undvika problem med att lösa sina tilldelade uppgifter. 

I slutet av maj fattade flera av marinens förbandschefer det formella beslutet om att lönerna för GSS/K ska höjas retroaktivt från den 1 april. Men när det här blev känt av högre chefer gavs order om att lönebesluten skulle återkallas, enligt uppgifter till Officersförbundet.

– Officersföreningarna inom marinen hörde tidigt av sig till oss – först var de positiva över att förbandscheferna kommit fram till det vi sagt länge, länge nämligen att lönerna för GSS/K måste höjas. Sedan återkom dom, förvånade och besvikna över vad de hade fått höra nämligen att förbandscheferna fått order om att frysa processen, säger Peter Löfvendahl som är förbundssekreterare på Officersförbundet.

Vilka signaler har förbundet fått från föreningarna på de berörda förbanden?

– De är besvikna, arga och ledsna. Med all rätt.

Av Rals-avtalet framgår att förbandscheferna har mandat att sätta högre löner på sina medarbetare om de finner skäl för det. Inom marinen, precis som på många andra ställen i Försvarsmakten, har behovet att höja lönerna för GSS/K utöver ordinarie Rals identifierats, enligt Officersförbundet.

» Man tar sig samtidigt för pannan över att Högkvarteret ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut. «

På ett förband hann också det nya beslutet om höjda löner för GSS aktiveras. Ett 100-tal sjömän fick sina nya löner utbetalda i juni. På de andra förbanden har aktivering av de nya lönerna stoppats.

– Det är en styrka att förbandscheferna använder sina mandat att sätta löner på sin personal, men man tar sig samtidigt för pannan över att Högkvarteret ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut. Det är solklart så att det är cheferna för organisationsenheterna som har ansvaret att sätta löner. Nu har ju de, inom ramen för uppdragstaktiken, kommit fram till att lönerna för GSS/K behöver höjas för att man inte ska tappa viktig och erfaren kompetens. Men nu överprövas det helt plötsligt. I en tid då Försvarsmakten ska tillväxa. Jag tycker det är beklämmande att cheferna får smäll på fingrarna.

Enligt uppgifter till Officerstidningen har information om överenskommelsen om lönejusteringarna redan gått ut till anställda på några av förbanden.  

– ­Det är bedrövligt. För den enskilde soldaten eller sjömannen som har en låg lön är ju varenda krona oerhört viktig. För Försvarsmakten är det här struntsummor och det är oerhört småsint att agera på det här sättet. Dessutom är det, som jag var inne på tidigare, väldigt osnyggt ur ett ledarskapsperspektiv att köra över förbandscheferna på det här sättet, säger Peter Löfvendahl och tillägger:

– Sedan kan man fundera över hur Försvarsmakten vill uppfattas som arbetsgivare. Vill man behålla sin erfarna personal eller tycker man att det är okej att de slutar? Behandlas man som medarbetare på det här sättet och funderat över om man ska hitta på något annat så är det ju den här typen av agerande som uppmuntrar till att man tar steget över till någon annan arbetsgivare.

» Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad «

Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet.

Vad som nu kommer att hända är oklart. Officersförbundet följer frågan noga och avvaktar vilken väg Försvarsmakten tar. Om det visar sig att myndigheten bestämmer sig för att fatta nya lönebeslut, som alltså skulle innebära sänkta löner, kommer förbundet att agera.

– Är det så att myndigheten upphäver de nya lönerna då kommer vi påkalla tvisteförhandling för brott mot kollektivavtalet. Sedan får vi se hur långt vi behöver driva det här. Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad. Dessutom finns det många andra bottnar i det här – uppdragstaktik, trovärdighet och ledarskap är tre ord som dyker upp i mitt huvud. Vi är beredda att ta det så långt som det krävs för att få rätt. Dessutom är vi beredda att stödja förbandscheferna, om de har behov av det, säger Peter Löfvendahl.

Officerstidningen söker Försvarsmakten för en intervju.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post