Varje år får värnpliktiga svara på GU-enkäten när det närmar sig slutet på deras grundutbildning. I likhet med förra året får utbildningen höga helhetsomdömen och 79 procent skulle i stor utsträckning rekommendera andra att göra utbildningen. Nästan lika många tror att den kommer vara en god merit i det framtida civila arbetslivet. Hälften av de tillfrågade kan tänka sig ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten, även om det är något färre än föregående år. Det är en större andel av kvinnorna än männen som kan tänka sig ett fortsatt engagemang.
Däremot upplever 28 procent att det förekommer kränkningar och diskriminering. Föregående år låg motsvarade siffra på 30 procent.
Överste Peter Nilsson är chef för Högkvarterets rekryteringssektion och kommenterar resultaten från enkäten i en artikel på Försvarsmaktens sajt:
– Tyvärr ser vi att det fortfarande förekommer dålig jargong, tillmälen och kränkningar, dels mellan soldater men också mellan soldater och befäl, säger Peter Nilsson.
Peter Nilsson
Han säger att Försvarsmakten under flera år arbetat med att bekämpa ovälkommet beteende i grundutbildningen, och att arbetet fortsätter.
Andelen kvinnor som upplever att de utsatts för kränkningar är överrepresenterade med 47 procent jämfört med andelen män på 23 procent. Inom den kvinnliga gruppen har majoriteten utomnordisk bakgrund. Berättelserna i de öppna svaren vittnar om utsatthet kopplat till flera av diskrimeringsgrunderna så som kön, sexuell läggning och etnicitet. I några av enkäterna beskrev värnpliktiga sina upplevelser: ”Blivit kallad neger”, ”Har blivit kallad hora, jävla slyna och blivit slagen på rumpan” och ”Verbala kränkningar är vanligt förekommande hos nyutbildade befäl som inte vet hur de ska agera i sin ledaroll. Maktförhållandet är extremt orättvist mellan värnpliktiga och befälen vilket resulterar i maktmissbruk.”
Olof Wärmländer är kommunikationsansvarig på Pliktrådet, som representerar Sveriges totalförsvarspliktiga gentemot samhället och myndigheter. Han är medveten om Försvarsmaktens återkommande problematik med kränkningar och diskriminering inom den militära grundutbildningen, och menar att det är en arbetsmiljöfråga.
– En anledning är att det blir fler värnpliktiga per befäl, men frågan är större än så och har att göra med hela utbildningsmiljön. Försvarsmakten måste i högre utsträckning jobba mer med att ställa krav på att värdegrunden följs, säger han.
Olof Wärmländer
I årets enkät har totalt 41 personer (motsvarande 1,1 procent av de svarande) öppet beskrivit hur de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Huruvida det skett en ökning eller minskning från föregående år är svårtolkat då metoden för själva undersökningen var utformad på ett annat sätt. 2020 var motsvarande siffra utifrån öppna beskrivningar om sexuella trakasserier två procent.
Peter Nilsson vid Högkvarterets rekryteringssektion säger att officerskåren fått i särskilt uppdrag inom ramen för FM Agera, att jobba vidare med Försvarsmaktens värdegrund och att coacha unga befäl i ledarskapet i syfte att minska ovälkommet beteende.
» Försvarsmakten måste i högre utsträckning jobba mer med att ställa krav på att värdegrunden följs. «
Liknande läsning:
– Alla ärenden som kommer till förbandets kännedom ska utredas och alltid konsulteras med UOB (Utredningsgrupp ovälkommet beteende). Men det finns fall som aldrig kommer till vår kännedom och här måste vi jobba mer för att hela kedjan ska fungera. Det ska alltid finnas förtroendevalda att gå till och som tar det vidare, säger Peter Nilsson.
Pliktrådets Olof Wärmländer välkomnar arbetet, men menar samtidigt att det finns mer att göra.
– Det får inte bli så att man bara hanterar saker som hänt, man måste jobba förebyggande och hantera arbetsmiljön och stoppa grunden till detta. Annars kommer kulturen bara föras vidare, säger han.
Av årets enkät framkommer också att värnpliktiga upplever informationen inför sin befattningsutbildning som bristande. Över en tredjedel uppger att befattningsutbildningen stämt dåligt överens med deras förväntningar.
FAKTA
Enkät bland värnpliktiga
GU-enkäten genomförs bland värnpliktiga och syftar till att ge ett underlag för att utvärdera utbildningen. Bland annat ställs frågor om upplevelsen av utbildningen, om personlig utveckling, ledarskap, hur man upplever sig ha blivit behandlad och om fortsatt engagemang inom försvaret. På årets undersökning svarade 3 718 värnpliktiga, motsvarade 81 procent. Totalt är 35 förband/utbildningsorter representerade i undersökningen. Undersökningen är utförd av Kantar Sifo i samarbete med Försvarsmakten.
