Senast publicerat
Senast publicerat:

Professionens röst ­viktig när rollen ändras

Yrkesofficersrollen förändras snabbt. Nya säkerhetspolitiska krav, Sveriges inträde i Nato och förändrade utbildningsvägar påverkar vad som förväntas av en yrkesofficer och hur yrket formas över tid. Det finns en risk att förändringen drivs fram utan tillräcklig förankring i professionens egna erfarenheter.

Jonas Mellqvist

Foto: Officersförbundet

Artikel från Officersförbundet.

För Officersförbundet är det avgörande att utvecklingen av den yrkesmilitära professionen bygger på kunskap från verkligheten – från de som varje dag verkar i den. Därför medverkar förbundet i forskningsprojektet Yrkesofficerare i förändring, som genomförs av forskare vid Göteborgs universitet.

Projektet leds av Per Thilander och Gunnar Gillberg och kommer att undersöka hur yrkesofficersrollen formas i samspelet mellan utbildning, yrkespraktik och organisatoriska förutsättningar.

– Utvecklingen av specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån. Den måste bygga på de erfarenheter som finns i professionen. Annars riskerar vi att fatta beslut som inte håller i verkligheten, säger Johan Hansson, förbundsdirektör för Officersförbundet.

Forskarna bakom projektet betonar vikten av att forskningen bedrivs självständigt och med akademisk integritet.

– För att förstå hur yrkesofficersrollen utvecklas behöver vi arbeta nära professionen och ta tillvara deltagarnas erfarenheter. Samtidigt är det viktigt att forskningen bedrivs självständigt och följer de principer som gäller för akademisk forskning, säger Per Thilander.

Utvecklingen av ­specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån.

Projektet kommer att använda seminarier, självvärderingsgrupper och andra deltagarorienterade metoder där yrkesverksamma officerare bidrar med erfarenheter och reflektioner kring utbildning, yrkesroll och yrkespraktik.

– Det handlar inte om att bekräfta färdiga uppfattningar, utan om att undersöka och analysera utvecklingen utifrån ett forskningsperspektiv, säger Gunnar Gillberg.

Liknande läsning:

Projektet har lämnat in en etikansökan och startar efter sommaren, om etikprövningen godkänns. Mer information om projektet och möjligheterna att medverka skickas ut längre fram under året.

– Vi ser det som en självklar del av vårt uppdrag att bidra till kunskapsutveckling som stärker både professionen och Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning, säger Johan Hansson.

Per Thilander

Per Thilander

Universitetslektor

Gunnar Gillberg

Gunnar Gillberg

Universitetslektor

Forskarna bakom projektet betonar vikten av att forskningen bedrivs självständigt och med akademisk integritet.

– För att förstå hur yrkesofficersrollen utvecklas behöver vi arbeta nära professionen och ta tillvara deltagarnas erfarenheter. Samtidigt är det viktigt att forskningen bedrivs självständigt och följer de principer som gäller för akademisk forskning, säger Per Thilander.

Utvecklingen av ­specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån.

Projektet kommer att använda seminarier, självvärderingsgrupper och andra deltagarorienterade metoder där yrkesverksamma officerare bidrar med erfarenheter och reflektioner kring utbildning, yrkesroll och yrkespraktik.

– Det handlar inte om att bekräfta färdiga uppfattningar, utan om att undersöka och analysera utvecklingen utifrån ett forskningsperspektiv, säger Gunnar Gillberg.

Projektet har lämnat in en etikansökan och startar efter sommaren, om etikprövningen godkänns. Mer information om projektet och möjligheterna att medverka skickas ut längre fram under året.

– Vi ser det som en självklar del av vårt uppdrag att bidra till kunskapsutveckling som stärker både professionen och Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning, säger Johan Hansson.

Fakta

Forskarna bakom projektet

Gunnar Gillberg, universitetslektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet samt docent i arbetsvetenskap. Forskar om arbetsliv, organisatoriskt förändringsarbete och kompetensförsörjning. Har medverkat i forskningsprojekt kopplade till Försvarsmakten, exempelvis om professionalisering och karriärutveckling.

Per Thilander, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid GU. Forskar inom bland annat HR, ledarskap, kompetensförsörjning och organisatorisk utveckling. Har tidigare erfarenhet som yrkesofficer och har även forskat om HR-transformation och officersprofessionens utveckling.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I slutet av 2024 kom Officersförbundet och Försvarsmakten överens om ett nytt utlandsavtal. Det är inga stora förändringar i hur det gamla och nya avtalet fungerar, men faktorlönen och utlandstillägget höjs.

    Cecilia Gustafsson
    iStock-1207237597

     Stefan Morin, Officersförbundets förbundsordförande, kommenterar: 

    – Glädjande är att vi tillsammans med Försvarsmakten nu får till efterlängtade förbättringar i pendlingsersättningen och utlandsavtalet. Här kan jag konstatera att båda parter velat få till en förbättring. 

    Det gamla och nya avtalet fungerar som sagt lika, men det har gjorts rättelser och förtydliganden kring hur övriga avtal ska gälla när en arbetstagare åker på internationell insats. Det nya avtalet gäller från och med 1 januari 2025, men höjningen av faktorlönen och utlandstillägget gäller från 1 januari 2024. 

    Det har gjorts ­rättelser och för­tydliganden kring hur övriga avtal ska gälla när en arbetstagare åker på internationell insats.

    Det innebär att de som har haft utlandsavtalet och utlandstillägget under 2024 har rätt till den höjda ersättningen, det vill säga mellanskillnaden, retroaktivt. 

    Faktorlönen höjs från 8.000 till 12.000 kronor så att den beräknas i-lön*1,3+12.000. 

    Utlandstillägget höjs också från 3.000 till 4.500 kronor. Nytt är också att de som åker på så kallad stödinsats kommer att åka med utlandsavtalet och de villkoren som grund till skillnad från tidigare då de har åkt enligt särskilda regleringar i arbets

    Ur arkivet: