Senast publicerat
Senast publicerat:

Professionens röst ­viktig när rollen ändras

Yrkesofficersrollen förändras snabbt. Nya säkerhetspolitiska krav, Sveriges inträde i Nato och förändrade utbildningsvägar påverkar vad som förväntas av en yrkesofficer och hur yrket formas över tid. Det finns en risk att förändringen drivs fram utan tillräcklig förankring i professionens egna erfarenheter.

Jonas Mellqvist
Officersförbundet

Foto: Officersförbundet

Artikel från Officersförbundet.

För Officersförbundet är det avgörande att utvecklingen av den yrkesmilitära professionen bygger på kunskap från verkligheten – från de som varje dag verkar i den. Därför medverkar förbundet i forskningsprojektet Yrkesofficerare i förändring, som genomförs av forskare vid Göteborgs universitet.

Projektet leds av Per Thilander och Gunnar Gillberg och kommer att undersöka hur yrkesofficersrollen formas i samspelet mellan utbildning, yrkespraktik och organisatoriska förutsättningar.

– Utvecklingen av specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån. Den måste bygga på de erfarenheter som finns i professionen. Annars riskerar vi att fatta beslut som inte håller i verkligheten, säger Johan Hansson, förbundsdirektör för Officersförbundet.

Forskarna bakom projektet betonar vikten av att forskningen bedrivs självständigt och med akademisk integritet.

– För att förstå hur yrkesofficersrollen utvecklas behöver vi arbeta nära professionen och ta tillvara deltagarnas erfarenheter. Samtidigt är det viktigt att forskningen bedrivs självständigt och följer de principer som gäller för akademisk forskning, säger Per Thilander.

Utvecklingen av ­specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån.

Projektet kommer att använda seminarier, självvärderingsgrupper och andra deltagarorienterade metoder där yrkesverksamma officerare bidrar med erfarenheter och reflektioner kring utbildning, yrkesroll och yrkespraktik.

– Det handlar inte om att bekräfta färdiga uppfattningar, utan om att undersöka och analysera utvecklingen utifrån ett forskningsperspektiv, säger Gunnar Gillberg.

Liknande läsning:

Projektet har lämnat in en etikansökan och startar efter sommaren, om etikprövningen godkänns. Mer information om projektet och möjligheterna att medverka skickas ut längre fram under året.

– Vi ser det som en självklar del av vårt uppdrag att bidra till kunskapsutveckling som stärker både professionen och Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning, säger Johan Hansson.

Per Thilander

Per Thilander

Universitetslektor

Gunnar Gillberg

Gunnar Gillberg

Universitetslektor

Forskarna bakom projektet betonar vikten av att forskningen bedrivs självständigt och med akademisk integritet.

– För att förstå hur yrkesofficersrollen utvecklas behöver vi arbeta nära professionen och ta tillvara deltagarnas erfarenheter. Samtidigt är det viktigt att forskningen bedrivs självständigt och följer de principer som gäller för akademisk forskning, säger Per Thilander.

Utvecklingen av ­specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån.

Projektet kommer att använda seminarier, självvärderingsgrupper och andra deltagarorienterade metoder där yrkesverksamma officerare bidrar med erfarenheter och reflektioner kring utbildning, yrkesroll och yrkespraktik.

– Det handlar inte om att bekräfta färdiga uppfattningar, utan om att undersöka och analysera utvecklingen utifrån ett forskningsperspektiv, säger Gunnar Gillberg.

Projektet har lämnat in en etikansökan och startar efter sommaren, om etikprövningen godkänns. Mer information om projektet och möjligheterna att medverka skickas ut längre fram under året.

– Vi ser det som en självklar del av vårt uppdrag att bidra till kunskapsutveckling som stärker både professionen och Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning, säger Johan Hansson.

Fakta

Forskarna bakom projektet

Gunnar Gillberg, universitetslektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet samt docent i arbetsvetenskap. Forskar om arbetsliv, organisatoriskt förändringsarbete och kompetensförsörjning. Har medverkat i forskningsprojekt kopplade till Försvarsmakten, exempelvis om professionalisering och karriärutveckling.

Per Thilander, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid GU. Forskar inom bland annat HR, ledarskap, kompetensförsörjning och organisatorisk utveckling. Har tidigare erfarenhet som yrkesofficer och har även forskat om HR-transformation och officersprofessionens utveckling.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Nya nationella rekommendationer med anledning av covid-19 infördes onsdag den 8 december. Det är i skrivande stund inte helt klart hur detta omsätts och regleras för medarbetare och verksamheten i Försvarsmakten. Så vad är det som med säkerhet gäller? Officersförbundets förhandlingschef Susanne Nyberg reder ut.

    Redaktionen
    168c24d3-56ce-4eae-ae60-93a4af320f58

    Det som med säkerhet gäller är de vanliga rutinerna för att säkerställa att arbetsmiljön är just säker. Detta sker för att lagen kräver det och de vanliga rutinerna innebär att arbetsgivaren tillsammans med skyddsorganisationen i sitt systematiska arbetsmiljöarbete ska göra en riskbedömning av smittorisken i de olika arbetsmomenten i verksamheten. Det finns flera föreskrifter från Arbetsmiljöverket i vilka det förekommer krav på riskbedömning, i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) förekommer grundkraven, medan det i föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) finns regler för riskbedömning specifikt inriktade på smittrisker. Arbetsmiljöarbetet och riskbedömningen av smittorisk ska utifrån dessa föreskrifter ske i fyra steg. 

    Susanne Hultgren,  förhandlingschef på Officersförbundet
    Susanne Nyberg

    – För det första ska arbetsgivaren tillsammans med skyddsorganisationen undersöka arbetsmiljön och bedöma och dokumentera skriftligt vilka risker som finns. Sedan ska de utifrån de riskerna vidta åtgärder. Det är viktigt att de gör uppföljning för att kontrollera att åtgärderna har haft önskad verkan. Allt för att ingen anställd ska bli sjuk, skadas eller dö på jobbet, säger Susanne Nyberg. 

    Regeringens nya rekommendationer som nu gäller, med munskydd, arbete hemifrån och slopad karensdag är steg ett av tre i en planerad åtgärdsplan för att minska smittspridningen. Den medarbetare som stannar hemma med sjukdomssymtom får från och med den 8 december sjuklön från första dagen då karensdagen är slopad. I övrigt är det i skrivande stund oklart hur de nya rekommendationerna omsätts och regleras för medarbetare och verksamheten i Försvarsmakten. Du kan emellertid allt eftersom läget ändras läsa uppdaterad information om de råd, rekommendationer, bestämmelser som finns på förbundets webbplats: www.officersforbundet.se/fragor-svar-corona/

    Ur arkivet: