Senast publicerat
Senast publicerat:

Professionens röst ­viktig när rollen ändras

Yrkesofficersrollen förändras snabbt. Nya säkerhetspolitiska krav, Sveriges inträde i Nato och förändrade utbildningsvägar påverkar vad som förväntas av en yrkesofficer och hur yrket formas över tid. Det finns en risk att förändringen drivs fram utan tillräcklig förankring i professionens egna erfarenheter.

Jonas Mellqvist
Officersförbundet

Foto: Officersförbundet

Artikel från Officersförbundet.

För Officersförbundet är det avgörande att utvecklingen av den yrkesmilitära professionen bygger på kunskap från verkligheten – från de som varje dag verkar i den. Därför medverkar förbundet i forskningsprojektet Yrkesofficerare i förändring, som genomförs av forskare vid Göteborgs universitet.

Projektet leds av Per Thilander och Gunnar Gillberg och kommer att undersöka hur yrkesofficersrollen formas i samspelet mellan utbildning, yrkespraktik och organisatoriska förutsättningar.

– Utvecklingen av specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån. Den måste bygga på de erfarenheter som finns i professionen. Annars riskerar vi att fatta beslut som inte håller i verkligheten, säger Johan Hansson, förbundsdirektör för Officersförbundet.

Forskarna bakom projektet betonar vikten av att forskningen bedrivs självständigt och med akademisk integritet.

– För att förstå hur yrkesofficersrollen utvecklas behöver vi arbeta nära professionen och ta tillvara deltagarnas erfarenheter. Samtidigt är det viktigt att forskningen bedrivs självständigt och följer de principer som gäller för akademisk forskning, säger Per Thilander.

Utvecklingen av ­specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån.

Projektet kommer att använda seminarier, självvärderingsgrupper och andra deltagarorienterade metoder där yrkesverksamma officerare bidrar med erfarenheter och reflektioner kring utbildning, yrkesroll och yrkespraktik.

– Det handlar inte om att bekräfta färdiga uppfattningar, utan om att undersöka och analysera utvecklingen utifrån ett forskningsperspektiv, säger Gunnar Gillberg.

Liknande läsning:

Projektet har lämnat in en etikansökan och startar efter sommaren, om etikprövningen godkänns. Mer information om projektet och möjligheterna att medverka skickas ut längre fram under året.

– Vi ser det som en självklar del av vårt uppdrag att bidra till kunskapsutveckling som stärker både professionen och Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning, säger Johan Hansson.

Per Thilander

Per Thilander

Universitetslektor

Gunnar Gillberg

Gunnar Gillberg

Universitetslektor

Forskarna bakom projektet betonar vikten av att forskningen bedrivs självständigt och med akademisk integritet.

– För att förstå hur yrkesofficersrollen utvecklas behöver vi arbeta nära professionen och ta tillvara deltagarnas erfarenheter. Samtidigt är det viktigt att forskningen bedrivs självständigt och följer de principer som gäller för akademisk forskning, säger Per Thilander.

Utvecklingen av ­specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån.

Projektet kommer att använda seminarier, självvärderingsgrupper och andra deltagarorienterade metoder där yrkesverksamma officerare bidrar med erfarenheter och reflektioner kring utbildning, yrkesroll och yrkespraktik.

– Det handlar inte om att bekräfta färdiga uppfattningar, utan om att undersöka och analysera utvecklingen utifrån ett forskningsperspektiv, säger Gunnar Gillberg.

Projektet har lämnat in en etikansökan och startar efter sommaren, om etikprövningen godkänns. Mer information om projektet och möjligheterna att medverka skickas ut längre fram under året.

– Vi ser det som en självklar del av vårt uppdrag att bidra till kunskapsutveckling som stärker både professionen och Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning, säger Johan Hansson.

Fakta

Forskarna bakom projektet

Gunnar Gillberg, universitetslektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet samt docent i arbetsvetenskap. Forskar om arbetsliv, organisatoriskt förändringsarbete och kompetensförsörjning. Har medverkat i forskningsprojekt kopplade till Försvarsmakten, exempelvis om professionalisering och karriärutveckling.

Per Thilander, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid GU. Forskar inom bland annat HR, ledarskap, kompetensförsörjning och organisatorisk utveckling. Har tidigare erfarenhet som yrkesofficer och har även forskat om HR-transformation och officersprofessionens utveckling.

Under hösten och vintern har förbundet avslutat 27 tvister. 75 medlemmar får skadestånd på totalt cirka 590.000 kronor.

Cecilia Gustafsson
Illustration_tvist

Av 27 tvister handlar nio om att Försvarsmakten har betalat ut felaktiga löner och ersättningar. OF Amf har påkallat en tvist för att arbetsgivaren på Amf 1 inte har följt kollektivavtal om lönesättning när 64 GSS/K inte har fått höjd lön. De 64 medlemmarna får retroaktivt totalt cirka 400.000 kronor.

– Facket vill att arbetsgivaren ska följa och stå upp för de kollektivavtal som vi tillsammans har kommit överens om. När arbetsgivaren tyvärr inte gör det så måste vi påkalla tvist så att, som i det här fallet, medlemmarna får rätt lön, säger Karl-Johan Boberg, ordförande i OF Amf.

Facket vill att arbetsgivaren ska följa och stå upp för de kollektivavtal som vi tillsammans har kommit överens om.

De övriga tvisterna om felaktiga löner och ersättningar omfattar; ytterligare två medlemmar på Amf 1; fem medlemmar på Luftstridsskolan; en medlem på Försvarsmaktens Tekniska skola; en på MR S; en på Första ubåtsflottiljen samt en medlem på F 17. 

Så fungerar tvisterna

Det är främst de förtroendevalda på förbanden som påkallar tvisteförhandling när de anser att arbetsgivaren har brutit mot ett kollektivavtal eller en lag. Då sker tvisteförhandling mellan förbundet och Försvarsmakten på Försvarsmaktsnivå. Om parterna inte kommer överens går tvisten vidare från det som inom staten kallas för lokal till central nivå. Då sker tvisteförhandlingen mellan förbundet och Arbetsgivarverket. Om parterna fortfarande inte kan komma överens kan tvisten gå vidare till Arbetsdomstolen som får avgöra den.

– Det här är ett bra och viktig skäl att vara med i förbundet. När något går fel så hjälper vi våra medlemmar, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare.

Nio tvister om Arbetstidsavtalet

Åtta av tvisterna handlar om att medlemmar har haft för mycket övertid eller jour. Tvisterna omfattar elva medlemmar på Livgardet; två på Fjärde Sjöstridsflottiljen; två på Amf 1; en på F 7 samt en på Försvarsmaktens Tekniska Skola. Förbundet får totalt 79 000 kronor i skadestånd.

Ytterligare en tvist handlar om att Lednings-regementet inte har förhandlat omplaneringslistor. Förbundet får därför skadestånd på 25 000 kronor.

Sju tvister om Rörlighetsavtalet

I samtliga tvister har arbetsgivaren inte -informerat officersföreningarna om anvisat boende. Fyra tvister rör Amf 1, en tvist rör F 16 och två tvister rör F 17. Förbundet får totalt 80.000 kronor i skadestånd.

En tvist om brott mot Samverkansavtalet

Amf 4 har inte samverkat verksamhetsordern för 2024, men skrivit i ordern att de har samverkat. Förbundet får 15.000 kronor i skadestånd. Kadettersättningen är ytterligare en avslutad tvist under vintern. Läs mer om den på detta uppslag.

Ur arkivet: