Senast publicerat
Senast publicerat:

Nya kurser gör deltagare tryggare med AI-teknik

Nu ska anställda i flygvapnet få lära sig mer om hur man använder sig av artificiell intelligens, AI, på bästa sätt i jobbet. I oktober startar en kurs som ska få de anställda att bli tryggare i sin AI-kompetens.

Jenny Folkesson
Magnus Jernberg.

Foto: Försvarsmakten

Artikel från Officersförbundet.

Initiativtagare är Magnus Jernberg, flygvapnets utbildningsledare. Han har tidigare köpt in kurser om digitalt ledarskap och steget därifrån till AI-kurser är inte långt.

– Kursen i digitalt ledarskap var ett startskott när det gäller kompetensutveckling inom modern teknik och teknikutveckling, det här var ett naturligt nästa steg. Vi ska utbilda så att deltagarna får en bred förståelse om AI, vilket kommer ge ett kompetenslyft för flygvapnet, säger han.

Liknande läsning:

Det är ett treårigt utbildningsprojekt med kurser uppdelade på tre nivåer. Den första kursen är den bredaste och löper över endast en dag. Det är ett slags bootcamp med syftet att deltagarna ska gå därifrån och vara trygga i sin användning av olika AI-verktyg – samtidigt som de har lärt sig att krama ut potentialen av dem.

– Den kursen är tänkt att skapa nyfikenhet och ta bort rädslan för AI. Deltagarna ska lära sig att våga prompta och de får lära sig om cybersäkerhet. De får testa vad man kan skriva och vad man inte kan skriva i kommunikation med AI. 

Vi ska utbilda så att deltagarna får en bred förståelse om AI, ­vilket kommer ge ett kompetenslyft för Flygvapnet.

De andra två kurserna kommer också hållas årligen under treårsperioden.

Det rör sig dels om ett slags masterclass som ska ge lite djupare förståelse för tekniken och tar en bredare ansats än bootcampen. 

Den tredje kursen tar upp AI ur strategiska aspekter: Hur påverkar artificiell intelligens oss i fred jämfört med i krig? Vilka behov och beslut behöver man ta beroende på olika sammanhang, hur påverkar AI oss långsiktigt och vart är den här sortens teknikutveckling på väg?

AI-satsningen möjliggjordes tack vare lokala omställningsmedel (LOM), pengar statliga myndigheter avsätter för sina anställdas utveckling och kompetensutveckling. Magnus Jernberg ansökte om pengarna via sitt förband LSS och ansökan godkändes i ASU där också fackliga representanter gav sitt godkännande innan det gick vidare och blev godkänt på central nivå. Kursen är unik i sitt slag och har tagits fram av ett utbildningsföretag som anpassar upplägget specifikt efter Flygvapnets behov. I framtiden kanske fler delar av Försvarsmakten kommer få gå liknande kurser.

– Kompetensutveckling av det här slaget är viktigt. När det gäller AI är det många som inte vet hur det ska användas och risken är då att man antingen gör väldigt fel eller att man inte får ut den effekt man skulle kunna få. Just nu har vi inget liknande bland våra utbildningar inom Försvarsmakten. Kanske kan det här konceptet bli ett slags prejudikat, säger Magnus Jernberg.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Officersförbundet har samverkat kring ÖB:s avvägningsbeslut för 2023–2034. Samverkan slutade i oenighet, förbundet menar att det behövs mer pengar för att nå en framgångsrik personalförsörjning och i förlängningen nå målen i den försvarspolitiska inriktningen.

    Cecilia Gustafsson

    Under det gånga året har Officersförbundet och Försvarsmakten tecknat kollektivavtal för Rals 2020-2023 och under årets Rals har parterna varit överens om flera satsningar.

    – Förbundet och Försvarsmakten har varit överens om att det behövs ett särskilt fokus på specialistofficerare och deras löneutveckling. Vi har från vår sida tryckt på att specialistofficerarnas kompetensdjup ska erkännas vid alla lönehändelser och under årets Rals har vi för första gången fått med det i skrift och det är ett steg i rätt riktning, säger förbundsordförande Lars Fresker.

    Det finns dock flera steg att ta menar förbundet. Det finns höga ambitioner i ÖB:s avvägningsbeslut och i målen i den försvarspolitiska inriktningen. Personalvolymerna i Försvarsmakten ska öka och för det krävs att Försvarsmaktens personalförsörjning är framgångsrik.

    – Vi är naturligtvis positiva till att personalvolymerna ökar, men för att personalförsörjningen ska vara framgångsrik behövs det avsättas tillräckligt med medel för att rekrytera och inte minst behålla den militära personalen, säger Lars Fresker.

    lars-fresker-high-res-portratt-feb-19
    Lars Fresker

    För att personalförsörjningen ska vara framgångsrik menar förbundet att det krävs ytterligare 200 miljoner kronor för 2022. Förbundet föreslår att Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2023 begär utökat anslag dels för att återlägga det som avvägts bort under 2022 och dels så att Försvarsmakten och förbundet ska kunna fortsätta utveckla lönestrukturen och förbättra lönesättningen för den militära personalen.

    – Anställningsvillkoren för den militära personalen ska som minst motsvara villkoren på den övriga arbetsmarknaden. Det borde ligga i Försvarsmaktens eget intresse att tillräckliga medel är avsatta för att nå målen. Vi vill tillsammans med Försvarsmaktens utveckla lönestrukturen för att säkerställa att den försvarspolitiska ambitionsnivån nås, säger Lars Fresker. 

    Ur arkivet: