Senast publicerat
Senast publicerat:

Nya kurser gör deltagare tryggare med AI-teknik

Nu ska anställda i flygvapnet få lära sig mer om hur man använder sig av artificiell intelligens, AI, på bästa sätt i jobbet. I oktober startar en kurs som ska få de anställda att bli tryggare i sin AI-kompetens.

Jenny Folkesson
Magnus Jernberg.

Foto: Försvarsmakten

Artikel från Officersförbundet.

Initiativtagare är Magnus Jernberg, flygvapnets utbildningsledare. Han har tidigare köpt in kurser om digitalt ledarskap och steget därifrån till AI-kurser är inte långt.

– Kursen i digitalt ledarskap var ett startskott när det gäller kompetensutveckling inom modern teknik och teknikutveckling, det här var ett naturligt nästa steg. Vi ska utbilda så att deltagarna får en bred förståelse om AI, vilket kommer ge ett kompetenslyft för flygvapnet, säger han.

Det är ett treårigt utbildningsprojekt med kurser uppdelade på tre nivåer. Den första kursen är den bredaste och löper över endast en dag. Det är ett slags bootcamp med syftet att deltagarna ska gå därifrån och vara trygga i sin användning av olika AI-verktyg – samtidigt som de har lärt sig att krama ut potentialen av dem.

– Den kursen är tänkt att skapa nyfikenhet och ta bort rädslan för AI. Deltagarna ska lära sig att våga prompta och de får lära sig om cybersäkerhet. De får testa vad man kan skriva och vad man inte kan skriva i kommunikation med AI. 

Vi ska utbilda så att deltagarna får en bred förståelse om AI, ­vilket kommer ge ett kompetenslyft för Flygvapnet.

De andra två kurserna kommer också hållas årligen under treårsperioden.

Det rör sig dels om ett slags masterclass som ska ge lite djupare förståelse för tekniken och tar en bredare ansats än bootcampen. 

Den tredje kursen tar upp AI ur strategiska aspekter: Hur påverkar artificiell intelligens oss i fred jämfört med i krig? Vilka behov och beslut behöver man ta beroende på olika sammanhang, hur påverkar AI oss långsiktigt och vart är den här sortens teknikutveckling på väg?

Liknande läsning:

AI-satsningen möjliggjordes tack vare lokala omställningsmedel (LOM), pengar statliga myndigheter avsätter för sina anställdas utveckling och kompetensutveckling. Magnus Jernberg ansökte om pengarna via sitt förband LSS och ansökan godkändes i ASU där också fackliga representanter gav sitt godkännande innan det gick vidare och blev godkänt på central nivå. Kursen är unik i sitt slag och har tagits fram av ett utbildningsföretag som anpassar upplägget specifikt efter Flygvapnets behov. I framtiden kanske fler delar av Försvarsmakten kommer få gå liknande kurser.

– Kompetensutveckling av det här slaget är viktigt. När det gäller AI är det många som inte vet hur det ska användas och risken är då att man antingen gör väldigt fel eller att man inte får ut den effekt man skulle kunna få. Just nu har vi inget liknande bland våra utbildningar inom Försvarsmakten. Kanske kan det här konceptet bli ett slags prejudikat, säger Magnus Jernberg.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under våren och sommaren har Officersförbundet avslutat 27 tvister med Försvarsmakten. Resultatet är knappt 300 000 kronor i skadestånd till förbundet och drygt 32 000 kronor i skadestånd till enskilda medlemmar.

    Cecilia Gustafsson
    Istock
    Success and got profit from business with beautiful background and texture of Swedish kronor currency, money new series banknotes ,Focus on eye of a man on banknote

    Foto: Istock

    Success and got profit from business with beautiful background and texture of Swedish kronor currency, money new series banknotes ,Focus on eye of a man on banknote

    Tvisterna rör brott mot arbetstidsavtalet, rörlighetsavtalet, samverkansavtalet samt att medlemmar har fått vänta på att få rätt lön utbetalad. I tvisterna om löner har fyra medlemmar, en på Amf 1, en på F21, en på LSS och en på LedR fått för låga löner under flera månader. En femte medlem på Marinbasen har fått för lite semestertillägg. De fem medlemmarna får rätt lön retroaktivt och sammanlagt 32 000 kronor i skadestånd.

    – Det är ett återkommande problem att våra medlemmar inte får rätt lön, men det känns bra när det rättas till och de också får skadestånd, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister.

    14 tvister om arbetstidsavtalet

    De flesta av tvisterna om brott mot arbetstidsavtalet handlar om att medlemmar gjort för mycket övertid, jour eller beredskap. En arbetstagare får göra högst 50 timmar i månaden och högst 200 timmar under ett år i övertid. Vad gäller jour är det högst 50 timmar i månaden och högst 150 timmar under ett kvartal och vad gäller beredskap tillåter avtalet 1000 timmar per år. 

    På F 21 rör det sig om 13 medlemmar, på Fjärde Sjöstridsflottiljen elva medlemmarna och på F 7 tio medlemmar som har gjort antingen för mycket övertid, jour eller beredskap. Utöver dessa berörs sex medlemmar på Livgardet, fyra medlemmar på Marinstaben, och tre medlemmar på LSS, LedR respektive T2. Två tvister vid LedR har handlat om att arbetstidslistor inte har förhandlats eller fastställts. 

    – Det är inte bara regelrätta brott mot arbetstidsavtalet som resulterar i tvister. Det är av yttersta vikt att chefer är observanta på ohälsosam arbetsbelastning och att det finns tid för återhämtning. Förra året visade en undersökning från Försvarshögskolan att svenska militärer mår sämre både på jobbet och hemma än finska, norska och danska militärer. De har en sämre balans mellan arbetsliv och privatliv. Officersförbundet har kommit överens med Försvarsmakten om avtalet och att följa avtalet handlar inte enbart om att göra det man sagt att man ska göra, utan ytterst om att den militära personalen ska må bra och ha bra arbetsvillkor och arbetsmiljö, säger Martin Sachs, ombudsman med ansvar för arbetsmiljö.

    1 tvist om samverkansavtal

    P 18 fattade beslut om ändrade fysiska krav för ett antal befattningar utan att samverka med officersföreningen. 

    7 tvister om rörlighetsavtalet

    De flesta av tvisterna om brott mot rörlighetsavtalet handlar om anvisat boende. Enligt avtalet har arbetsgivaren skyldighet att informera officersföreningen när det beslutas om anvisat boende, men i dessa fall har arbetsgivaren inte gjort det. De förband det rör sig om är F7, LSS, LedR, FMTS, Amf 1 och Skaraborgs regemente.

    Tvist om trebefälssystemet 

    23 tvister är ännu olösta, varav en är den om trebefälssystemet. – Förhandlingar har påbörjats och vi har haft tre möten. Det är fortfarande för tidigt att ge någon prognos om tid eller resultat, säger Peter Löfvendahl.

    Ur arkivet: