Senast publicerat
Senast publicerat:

Rals 2022 klar: Betydande tillskott till den militära personalen

Sent i fredags kväll avslutades förhandlingarna kring årets Rals på Försvarsmaktsnivå. Resultatet: Betydande tillskott till den militära personalens löner. "Vi har inte fått allt vi har begärt, men det här är ett stort steg i rätt riktning", säger Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande.

Cecilia Gustafsson
Artikel från Officersförbundet.

Inför årets förhandlingar gjorde fack och arbetsgivare ett gediget lönemålsarbete lokalt ute på Försvarsmaktens olika organisationsenheter (OrgE). I det arbetet identifierades både hur stora löneökningarna behövde vara och en prioritetsordning. Underlaget användes sedan i förhandlingarna på central nivå.

– Det har gjorts ett hästjobb ute på organisationsenheterna. Att det funnits en samsyn kring behoven redan på OrgE-nivå underlättade väsentligt vårt arbete. Jag tror att det är nyckeln till att Försvarsmakten varit beredda att skjuta till betydande belopp utöver märket på 1,8 procent, konstaterar Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef. 

Officersförbundet, som haft lönemålsbilderna från OrgE som utgångspunkt, hade yrkat på ytterligare medel, men så långt ville Försvarsmakten inte sträcka sig.

» Det här visar ändå att Försvarsmakten nu verkar inse att en nyckel till att rekrytera och, framför allt, behålla personalen är att man betalar en skälig lön «

– Men det här visar ändå att Försvarsmakten nu verkar inse att en nyckel till att rekrytera och, framför allt, behålla personalen är att man betalar en skälig lön för det arbete som personalen utför, säger Susanne Hultgren.

Susanne Hultgren,  förhandlingschef på Officersförbundet
Susanne Hultgren, officersförbundets förhandlingschef

Lars Fresker är inne på samma linje och kallar årets Rals-resultat för banbrytande och förväntar sig att Försvarsmakten kommer att begära ytterligare medel till satsningar på lön och anställningsförmåner i budgetunderlagen inför kommande år.

– Våra medlemmar går väldigt hårt i arbetet med att upprätthålla säkerheten för Sverige samtidigt som man utvecklar Försvarsmakten. Vårt långsiktiga mål är att den militära personalen ska vara löneledande i såväl Försvarsmakten som staten. Dit är det en bit kvar men stärkta av årets förhandlingsresultat fortsätter nu det arbetet med kraft.

Efter att Rals-avtalet undertecknats på försvarsmaktsnivå kommer arbete att starta på respektive OrgE med att förhandla de nya lönerna ner på individnivå så det är ännu för tidigt att säga när de kommer att betalas ut, men de gäller retroaktivt från den första oktober.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Yrkesofficersrollen förändras snabbt. Nya säkerhetspolitiska krav, Sveriges inträde i Nato och förändrade utbildningsvägar påverkar vad som förväntas av en yrkesofficer och hur yrket formas över tid. Det finns en risk att förändringen drivs fram utan tillräcklig förankring i professionens egna erfarenheter.

    Jonas Mellqvist

    Foto: Officersförbundet

    För Officersförbundet är det avgörande att utvecklingen av den yrkesmilitära professionen bygger på kunskap från verkligheten – från de som varje dag verkar i den. Därför medverkar förbundet i forskningsprojektet Yrkesofficerare i förändring, som genomförs av forskare vid Göteborgs universitet.

    Projektet leds av Per Thilander och Gunnar Gillberg och kommer att undersöka hur yrkesofficersrollen formas i samspelet mellan utbildning, yrkespraktik och organisatoriska förutsättningar.

    – Utvecklingen av specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån. Den måste bygga på de erfarenheter som finns i professionen. Annars riskerar vi att fatta beslut som inte håller i verkligheten, säger Johan Hansson, förbundsdirektör för Officersförbundet.

    Forskarna bakom projektet betonar vikten av att forskningen bedrivs självständigt och med akademisk integritet.

    – För att förstå hur yrkesofficersrollen utvecklas behöver vi arbeta nära professionen och ta tillvara deltagarnas erfarenheter. Samtidigt är det viktigt att forskningen bedrivs självständigt och följer de principer som gäller för akademisk forskning, säger Per Thilander.

    Utvecklingen av ­specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån.

    Projektet kommer att använda seminarier, självvärderingsgrupper och andra deltagarorienterade metoder där yrkesverksamma officerare bidrar med erfarenheter och reflektioner kring utbildning, yrkesroll och yrkespraktik.

    – Det handlar inte om att bekräfta färdiga uppfattningar, utan om att undersöka och analysera utvecklingen utifrån ett forskningsperspektiv, säger Gunnar Gillberg.

    Projektet har lämnat in en etikansökan och startar efter sommaren, om etikprövningen godkänns. Mer information om projektet och möjligheterna att medverka skickas ut längre fram under året.

    – Vi ser det som en självklar del av vårt uppdrag att bidra till kunskapsutveckling som stärker både professionen och Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning, säger Johan Hansson.

    Per Thilander

    Per Thilander

    Universitetslektor

    Gunnar Gillberg

    Gunnar Gillberg

    Universitetslektor

    Forskarna bakom projektet betonar vikten av att forskningen bedrivs självständigt och med akademisk integritet.

    – För att förstå hur yrkesofficersrollen utvecklas behöver vi arbeta nära professionen och ta tillvara deltagarnas erfarenheter. Samtidigt är det viktigt att forskningen bedrivs självständigt och följer de principer som gäller för akademisk forskning, säger Per Thilander.

    Utvecklingen av ­specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån.

    Projektet kommer att använda seminarier, självvärderingsgrupper och andra deltagarorienterade metoder där yrkesverksamma officerare bidrar med erfarenheter och reflektioner kring utbildning, yrkesroll och yrkespraktik.

    – Det handlar inte om att bekräfta färdiga uppfattningar, utan om att undersöka och analysera utvecklingen utifrån ett forskningsperspektiv, säger Gunnar Gillberg.

    Projektet har lämnat in en etikansökan och startar efter sommaren, om etikprövningen godkänns. Mer information om projektet och möjligheterna att medverka skickas ut längre fram under året.

    – Vi ser det som en självklar del av vårt uppdrag att bidra till kunskapsutveckling som stärker både professionen och Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning, säger Johan Hansson.

    Fakta

    Forskarna bakom projektet

    Gunnar Gillberg, universitetslektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet samt docent i arbetsvetenskap. Forskar om arbetsliv, organisatoriskt förändringsarbete och kompetensförsörjning. Har medverkat i forskningsprojekt kopplade till Försvarsmakten, exempelvis om professionalisering och karriärutveckling.

    Per Thilander, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid GU. Forskar inom bland annat HR, ledarskap, kompetensförsörjning och organisatorisk utveckling. Har tidigare erfarenhet som yrkesofficer och har även forskat om HR-transformation och officersprofessionens utveckling.

    Ur arkivet: