Senast publicerat
Senast publicerat:

Medaljceremoni för den första svenska Natostyrkan

Under fredagen hölls medaljceremoni på Södra skånska regementet, P 7, för 71:a bataljonen som nu har kommit hem efter sex månaders tjänstgöring i Lettland. Den första svenska Natoinsatsen är därmed avslutad. ”Försvarsmaktens förmåga till gemensamma operationer har utvecklats tack vare er”, sa försvarsminister Pål Jonson.

Maria Widehed
71:a bataljonen från P 7 är det första svenska arméförbandet att tjänstgöra som en del av Natos markstridsförband.

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.

Den 71:a bataljonen är tillbaka i Sverige och den första svenska Natoinsatsen är avslutad. Under fredagen hölls i stark blåst medaljceremoni på Södra skånska regementet, P 7, på Revingehed för den hemkomna styrkan LNLV 25.

Styrkan har varit en del av Natos multinationella brigad i Lettland som utgör en av åtta multinationella stridsgrupper – Nato forward land forces – som Nato har etablerat längs sin östra flank.

Efter att ”Södra skånska regementets marsch” högtidligt spelats inledde försvarsminister Pål Jonson (M) med att tacka förbandet för dess betydande insatser för att stärka Sverige såväl som allierade.

– När jag möter mina kollegor, så sent som på Natos toppmöte i Haag tidigare i veckan, hör jag oerhört positiva omdömen om er insats. Våra allierade, så som Kanada och Lettland, framhåller er professionalism, er hängivenhet och er kompetens, sa han.

Försvarsmaktens förmåga till gemensamma operationer har utvecklats tack vare er.

Med Natos flagga till höger, Lettlands och Danmarks till vänster, talade försvarsministern vidare om hur insatsen ökat interoperabiliteten.

– Försvarsmaktens förmåga till gemensamma operationer har utvecklats tack vare er.

Chefen för Försvarsmaktens operationsledning, viceamiral Eva Skoog-Haslum, betonade inför utdelningen av Försvarsmaktens medalj för internationella insatser hur styrkan är en viktig del av uppbyggnaden av ett europeiskt försvar.

Liknande läsning:

– Vi kan med er insats med stolthet säga att Sverige har levererat operativ effekt vid Natos östra gräns mot Ryssland, sa hon.

Lettlands ambassadör Ilze Rῡse talade om sitt, och militärattachén överste Gunārs Kauliņš, möte med en kvalificerad och väl förberedd 71:a bataljonen i höstas när de besökte styrkan och höll föredrag om den lettiska försvarsmakten och säkerhetssituationen i landet.

– Låt denna första rotation bli ett bra bevis på det svenska engagemanget i att försvara Natos territorium, sa Ilze Rῡse.

Medaljceremoni där 71:a bataljon från Södra skånska regementet hedras för sin insats som en del av Natos kollektiva försvar, under insatsen Forward Land Forces (FLF) i Lettland.

Försvarsminister Pål Jonsson medaljerar överstelöjtnant Henrik Rosdahl, chef för 71:a bataljonen.

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.

LNLV 25 tilldelades Försvarsmaktens medalj för internationella insatser, som instiftades av överbefälhavaren 1991 och reviderades 1994 och 2011. Medaljbandet har ett bandspänne i oxiderad brons med inskriptionen ”Lettland”.

Bataljonschef överstelöjtnant Henrik Rosdahl summerar nu efter hemkomst sin personliga utveckling som att ha fått möjligheten att ”lära sig spela på hela pianot”.

– Allt från att få insyn i den politiska sfären till att jobba mer utåt än inåt för förbandet, säger han.

Rekryteringen till LNLV 26 är färdig, med undantag för några enstaka vakanser. Fler soldater än vad bataljonen väntade sig har valt att stanna kvar.

– Inför nästa rotation är det viktigaste att stärka logistikkedjorna. Och det man kan förbättra inom brigaden är att utöka mängden träning inom brigads ram, säger Henrik Rosdahl.

 

Medaljceremoni där 71:a bataljon från Södra skånska regementet hedras för sin insats som en del av Natos kollektiva försvar, under insatsen Forward Land Forces (FLF) i Lettland.

Chefen för Operationsledningen viceamiral Ewa Skoog Haslum deltog vid medaljceremonin.

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.

Ställföreträdande arméchef, brigadgeneral Per Nilsson, betonade efter medaljceremonin vikten av att införliva de erfarenheter som bataljonen har kommit hem med i resten av armén.

– Det är viktigt att förstå att det inte har varit som det brukar när vi åker på insatser – där förbandet slits, som i Mali och Afghanistan. Jag uppfattar att det här förbandet är bättre nu än när man åkte iväg, eftersom man har övat och tränat på skarpa uppgifter i Lettland. Det är viktigt att vi håller ihop förbandet och krigsplacerar dem in i 71:a bataljon som ett krigsförband, som bataljonen har föreslagit, säger Per Nilsson och tillägger:

– Krigsförbanden är farligare för motståndaren när de har deltagit i den här formen av insats.

20250627_P7_felsun02_hemkomstceremoni_medaljering (46)

"Krigsförbanden är farligare för motståndaren när de har deltagit i den här formen av insats", säger brigadgeneral Per Nilsson, ställföreträdande arméchef.

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.

Erfarenheterna från 96 timmar ihållande estländska övningen Hedgehog 25 utvärderas också.

– Vi håller på att lära oss hur vi ska utveckla vår övningsmetodik för att det ska bli mer krigslikt. Samtidigt måste vi vara rädda om våra anställda och värnpliktiga. Det är stor skillnad mellan krig och fred, säger Per Nilsson.

Jag var ny i min befattning och tror aldrig förr att jag utvecklats så mycket som jag har gjort under det här året.

En av de första att tilldelas medalj under ceremonin var Madeleine, stabsassistent och signalist, som Officerstidningen för några veckor sedan väckte en tidig morgon på Camp Valdemar.

– Det har varit supernajs att komma hem, jag har saknat alla – men det är också väldigt skönt att kunna gå till duschen utan att gå ut utomhus först, säger hon och skrattar.

Hon är nöjd med sin insats.

– Jag känner mig stolt, jag var ny i min befattning och tror aldrig förr att jag utvecklats så mycket som jag har gjort under det här året. Jag har fått understödja både bataljon och kompani, och det känns som att vi har gjort ett avtryck.

I höst läser hon vidare till specialistofficer med inriktning mot sjukvårdslogistik.

– Från FLF:en tar jag med mig vikten av samverkan och att knyta nya kontakter. Det är tillsammans man blir någonting, säger Madeleine.

20250627_P7_felsun02_hemkomstceremoni_medaljer (3)

71:a bataljonen medaljerades den 27 juni för den sex månader långa insatsen i Lettland.

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.

20250627_P7_felsun02_hemkomstceremoni_soldater (1)

Nu väntar sommarledighet och när bataljonen återsamlas efter semestern påbörjas förberedelser inför nästa rotation till Lettland vid årsskiftet.   .

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Skärpta antagningskrav och större inflytande för försvarsgrenarna att själva påverka kadetternas utbildning på funktionsskolorna. Officersprogrammet håller på att stöpas om för att bättre matcha Försvarsmaktens behov av officerskompetens. Målet är att förändringarna ska vara införda till höstterminen 2027.

    Linda Sundgren

    Foto: Oscar Olsson/TT

    Sedan ett drygt år pågår ett arbete med att förändra antagningen och strukturen på Officersprogrammet, OP. Förändringsarbetet går under namnet OP 2030, och leds av Försvarsmakten med stöd av Försvarshögskolan. Ett syfte med omgörningen är att på kort tid utbilda kadetter till krigsplaceringsbara officerare.

    – Redan efter första halvåret på Officersprogrammet ska man kunna vara användbar i krigsorganisationen som chef eller operatör. Vi har inte oändligt med tid och därför behöver vi göra den här inriktningen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men det rör sig inte om någon officersexamen efter en termin, påpekar Försvarshögskolans vicerektor, generalmajor Anders Callert.

    – Det handlar om den absolut lägsta officersnivån och någon som vi skulle kunna skicka till fronten om det vore så. Sedan får man klä på de andra delarna efterhand, säger han.

    För att snabbt kunna utbilda krigsplaceringsbara officerare kommer innehållet i Officersprogrammet att stuvas om. Den försvarsmaktstid som idag är uppdelad i flera kortare perioder i början och slutet av terminerna kommer att bakas samman till en längre period som sträcker sig över hela första terminen.

    Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen.

    – Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen och kan sätta sin egen målsättning för den verksamheten. Ett arméförband kan genomföra en plutonchefsutbildning som vi vet att de vill göra. I flottan kan man även nyttja tiden för att reducera befintlig efterutbildning. Först under termin två kommer Försvarshögskolans utbildningar att sätta igång fullt ut, säger Anders Callert.

    Även kraven på förkunskaper hos dem som erbjuds plats på Officersprogrammet ska höjas. Dels ska alla som antas till utbildningen ha genomfört gruppbefälsutbildning under eller efter värnplikten. Dels ska de ha kunskaper från grundutbildningen som överensstämmer med den inriktning de ska läsa på Officersprogrammet. För att uppnå detta ska försvarsgrenarnas inflytande över både försvarsmaktstiden och antagningen öka.

    – Det är fortfarande en central utbildning och Försvarshögskolan är fortsatt utbildningsanordnare, men försvarsgrenarna ska få större påverkan. Man kommer behöva ha en viss bakgrund från sin grundutbildning kopplat till den inriktning man läser på Officersprogrammet, säger Jonas Hård af Segerstad.   

    Jonas Hård af Segerstad

    Jonas Hård af Segerstad

    Försvarsmaktens utbildningchef

    En annan ambition med omgörningen är att öka överrensstämmelsen mellan utbildningen och Försvarsmaktens behov av kompetens. 

    – Under några år har vi varit väldigt glada över att det är många som vill läsa till officer, och det är bra, men nu behöver vi tydligare rikta utbildningen mot Försvarsmaktens behov, säger Jonas Hård af Segerstad och fortsätter:

    – Behöver vi en officer med viss sorts kompetens, exempelvis inom teknik, då ska vi kunna styra antagningen så att det är just tekniker vi utbildar.

    Även Anders Callert menar att stärka försvarsgrenarnas inflytande är rätt väg att gå.

    – De som har bäst möjlighet att avgöra vilka som är mest lämpade som officerare är de som ansvarar för grundutbildningen, och det är försvarsgrenarna. Därför kommer de få mycket att säga till om, säger han.

    Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet.

    En annan förändring kopplat till Officersprogrammet är att kadetterna ska välja inriktning på utbildningen i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Idag sker valet en bit in på första terminen, men i det nya systemet är ambitionen att inriktningen ska vara beslutad tidigare än idag.   

    – Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet, och det är försvarsgrenarnas och förbandens behov som ska styra. Det kommer också stärka relationen mellan kadetterna och förbanden, vilket vi tror bara är en fördel, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Generalmajor Anders Callert, vicerektor FHS.

    Anders Callert

    Vicerektor Försvarshögskolan

    – Vi har länge byggt vår verksamhet på ett frivilligt system. Under flera år hade vi frivillig grundutbildning och sedan en stor frihet för kadetterna att välja inriktning på Officersprogrammet, säger Anders Callert och fortsätter:

    – Men som arbetsgivare kan man vara mycket tydligare och tala om att det är de här jobben som finns. I slutändan måste Försvarsmakten fungera och ha täckning på alla områden.

    Att de skärpta antagningskraven kan leda till minskade kadettkullar är en risk värd att ta, menar de.

    – Att som idag ha över 300 kadetter som startar varje år har vi långsiktigt inte behov av. Det är bättre att vi får in rätt individer och att förbanden får de officerare med den kompetens de behöver. Vi kan acceptera att det blir något färre kadetter om precisionen blir bättre, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det.

    Några större förändringar av kursinnehållet på OP planeras däremot inte. Enligt de synpunkter som försvarsgrenarna inkom med inför omgörningen, framkom att de är belåtna med innehållet i utbildningen, säger Anders Callert. 

    – Försvarsgrenarna är mycket nöjda med innehållet och kadetterna ska fortfarande ha det antal högskolepoäng som krävs för examen. Det vi gör nu är framför allt en ompaketering.

    Jonas Hård af Segerstad säger att han ser flera fördelar med omstruktureringen av OP. Inte minst när det gäller att uppnå målet att snabbt utbilda krigsplaceringsbara officerare.

    – Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det. Och det vi ser i omvärlden tyder på att ett sådant behov kan uppstå. Då vet vi hur vi skulle kunna ställa om utbildningen till enterminsutbildningar för att snabbt få fram officerare.

    Ambitionen är att förändringarna kopplade till Officersprogrammet ska vara införda till starten av höstterminen 2027.

     

    Ur arkivet: