Senast publicerat
Senast publicerat:

ÖB i Sälen: ”Fokus på krigsförbanden”

Nato under nytt ledarskap och Sverige som allierad, militära försvarets roll i en ny tid och att leda i kris och krig. Det var några av de många ämnesområden som har avhandlats på Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Under måndagen höll överbefälhavare Michael Claesson sitt anförande.

Josefine Owetz
ÖB Michael Claesson höll anförande på Folk och försvars rikskonferens i Sälen på måndagen.

Foto: Pontus Lundahl/TT.

Den 12–14 januari var det dags för Folk och försvars årliga rikskonferens, som brukar beskrivas som Sveriges viktigaste forum för försvars- och säkerhetspolitik. Det övergripande temat för årets konferens var ledarskap och styrning för motståndskraft.

På måndagen höll överbefälhavare Michael Claesson sitt anförande på rikskonferensen. Det var hans första tal i Sälen som ÖB. ”Jag har så lite tid och så mycket att säga”, inledde han med. Under rubriken ”Hur Sverige möter globala och regionala hot” fortsatte han därefter att poängtera att hans och Försvarsmaktens fokus ligger på leverans och på att konsolidera krigsförbanden.

– Det handlar om trovärdighet som allierad och trovärdighet både i avskräckning och försvarsförmåga, för att omvärldsläget kräver det, sa ÖB.

Han talade vidare kring förutsättningarna för att genomföra satsningar och betonade betydelsen av att ha en nationell säkerhetsstrategi som tydliggör fokuset, i kombination med det nya totalförsvarsbeslutet och tydlig dialog med regeringen.

– Det som investeras i vårt militära försvar ska ge operativ och militär effekt, sa ÖB och fortsatte:

– Försvarsmaktens existensberättigande och dimensionerande uppgift är att kunna försvara vårt land och våra allierade mot ett väpnat angrepp.

Det som investeras i vårt militära försvar ska ge operativ och militär effekt

Det finns under resan framåt ett behov av att balansera myndighetens uppgifter, sa ÖB vidare. Balans mellan att utveckla, producera och tillväxa i organisationen samtidigt som Försvarsmakten ska utföra beredskapsuppgifter, insatser och operationer.

– Vi ska balansera de här insatserna mot en parallell produktion. Som ni alla vet lägger vi stort fokus alltjämt på att stödja våra ukrainska vänner. Vi arbetar stenhårt med integrationen i Nato. Vi växer som organisation och vi fortsätter arbeta med att upprätthålla en adekvat beredskap, sa ÖB.

Han fortsatte att tala om militär förmåga och inledde med att säga att officerare ofta brukar anklagas för att prata ”militärt mumbo jumbo” och att inte tydliggöra vad begrepp betyder.  Sedan gjorde han ett försök att reda ut militär förmåga de facto innebär.

– Militär förmåga konstitueras av personal med rätt kompetens, materiel med rätt förutsättningar och i rätt tid, infrastruktur för att härbärgera både personal och materiel och ett adekvat upplägg av övning och träning, mot tydliga mål för respektive krigsförband, som följs upp, mäts, rapporteras och justeras. Det är militär förmåga, sa Michael Claesson.

Liknande läsning:

Framåt kommer Försvarsmakten att arbeta med beslutsunderlag för flera tunga vägvalsbeslut, sa ÖB vidare. Vägvalsbeslut som berör samtliga domäner.

– När det gäller mark, sjö och luft så är det otvetydigt så att under både 20-talet och 30-talet kommer tunga omsättningsbeslut att behöva fattas. Beslut som behöver omfatta viktiga beslutsunderlag för att inte investera fel och i fel teknikinriktning, sa Michael Claesson.

Under både 20-talet och 30-talet kommer tunga omsättningsbeslut att behöva fattas

Natomedlemskapet och vad det innebär för Försvarsmakten och Sverige avhandlades också under talet.

– Att vara allierad innebär inte att vi har köpt en tjänst som innebär att någon annan ska lösa problemet åt oss. Det här är början på något som kräver både åtagande, ansvarstagande och fokus, sa ÖB.

SÄLEN, SVERIGE 20250113
Överbefälhavaren, ÖB, Michael Claesson talar vid Folk och försvars Rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen.
Foto: Pontus Lundahl / TT / Kod 10050

"Min viktigaste uppgift är att leverera militär förmåga. Att leverera handlingsfrihet åt den politiska makten och åt mina militära chefer med operativa ansvar", sa ÖB i sitt tal.

Foto: Pontus Lundahl/TT.

I den pågående integreringen prioriteras att Försvarsmakten ska komma ut i de olika beredskapsuppgifterna. Utöver det svenska bidraget till Nato Forward Land Forces, FLF, i Lettland, nämnde ÖB flygvapnets bidrag till Natos luftövervakningsstruktur Nato Air Policing.
– Vi kommer att fortsätta dialogen med Nato och regeringen för att komma ut i de här uppgifterna så tidigt som möjligt. Det ger oss värdefull information och det ger tydliga bidrag till Nato och det är en tydlig signal på vår solidaritet och att vi faktiskt är en bidragare till säkerhet, inte en konsument, sa ÖB.

Han avrundade sitt anförande med att säga att betona att hans främsta uppgift som överbefälhavare är att leverera militär förmåga.

– De investeringar som görs på svensk totalförsvarsförmåga syftar i första hand på att hålla kriget borta, men om kriget kommer då ska vi med full kraft försvara allt det vi står för, allt det vi är och varandra, sa han och fortsatte:

– Min viktigaste uppgift är att leverera militär förmåga. Att leverera handlingsfrihet åt den politiska makten och åt mina militära chefer med operativa ansvar. Mitt sätt att göra det är att lägga fokus på krigsförbanden, krigsorganisationen. Allt och alla för krigsförbanden, avslutade ÖB sitt första tal på rikskonferensen.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Soldater uppställda, bakifrån

    Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

    Det har snart gått ett år sedan utredningen ”Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret” (SOU 2025:86) tydligt slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS.

    Ändå har ingenting hänt.

    Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå. Systemet är enbart designat för omsättning, inte förmåga. Problemet är inte otydlighet. Problemet är tempo. Eller snarare: bristen på det.

    Rapporter har skrivits. Brister har identifierats. Lösningar har föreslagits. Trots det fastnar frågan i byråkratiska mellanrum – mellan utredning och beslut, mellan ansvar och genomförande. Istället för handling ser vi fortsatt beredning.

    Under tiden diskuteras nya kategorier, modeller och strukturer. Men varje månad som går utan beslut är ytterligare en månad där erfaren personal lämnar. Det är inte en teoretisk brist, det är ett pågående kompetenstapp.

    Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora?

    Det här är kärnan: systemet är redan identifierat som otillräckligt. Lösningen är redan föreslagen. Ändå står vi still. Vi har inte ett kunskapsproblem. Vi har ett genomförandeproblem.

    Om Sverige menar allvar med sin militära upprustning måste vi också våga agera när bristerna är uppenbara. Att utreda vidare det som redan är utrett är inte försiktighet, det är ineffektivitet.

    Snart är det 12 månader sedan utredningen offentliggjordes. Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora? Frågan är inte längre vad som behöver göras, utan varför det fortfarande inte har gjorts.

    Olle Dahlkvist, GSS i flygvapnet

    Ur arkivet: