Många missnöjda med lönen – få vågar klaga

Det finns ett utbrett missnöje vad gäller lönenivåerna i Försvarsmakten bland Officersförbundets medlemmar. Samtidigt har många gett upp försöken att påverka sin lön och nästan var femte medlem uppger att de inte vågar klaga på lönen, visar förbundets medlemsenkät

I enkäten, som genomfördes tidigare i år i samarbete med Demoskop, ställdes en rad frågor om hur Officersförbundets medlemmar ser på sin lön. Av de 524 personer som har svarat på enkäten anser en fjärdedel att deras lön är rimlig. Yngre officerare och GSS är överrepresenterade bland dem som anser att deras lön är felaktig.

Hur ser du på det utbredda missnöjet över löneläget bland förbundets medlemmar?

– Jag är fullt medveten om och har full förståelse för missnöjet. Löneläget för militär personal är lågt, och har halkat efter, säger Lars Fresker, förbundsordförande i Officersförbundet.

Vad är Officersförbundets ansvar i detta?

– I och med att vi är arbetstagarparten, och lönerna sätts i förhandling, så är det klart att det vilar ett ansvar även på oss. Vi har uppenbarligen inte lyckats fullt ut med att få arbetsgivaren att förstå värdet av våra medlemmar. Men, finns det inga pengar att förhandla om så är det omöjligt att förhandla sig till de lönelyft som krävs. Det måste börja med att arbetsgivaren inser att lönefrågan är en viktig faktor för att rekrytera och behålla, samtidigt som politiken tillskjuter medel.

» Finns det inga pengar att förhandla om, så är det omöjligt att förhandla sig till de lönelyft som krävs. «

Nästan var femte medlem som svarat på enkäten uppger att de inte vågar klaga på sin lön. Av de yngre medlemmarna är det fyra av tio som inte vågar klaga. En tredjedel av de tillfrågade har helt gett upp försöken att påverka vad man tjänar, framgår av rapporten ”Synen på lönen” där enkätens resultat redovisas.

Trots missnöjet är det få medlemmar som pratar lön med facket. Och när det kommer till hur man försöker påverka sin lön är det bara 20 procent som försöker påverka sin egen lön genom påtryckningar via Officersförbundet.

– Våra medlemmar är militärer. Vi klagar inte, utan gör vårt jobb under de förutsättningar som står oss till buds. Ibland ligger det oss om foten.

Varför har inte förbundet lyckats bättre med att höja lönerna för medlemmarna?

– På central nivå arbetar vi med den här frågan konstant. Men man måste förstå att förbundet är inte bara jag, styrelsen och kansliet. Förbundet är alla våra medlemmar tillsammans. Det krävs att lönefrågan lyfts av alla, i alla kanaler och sammanhang, säger Lars Fresker.

Hur ser Officersförbundet på Försvarsmaktens kommentar nedan?

– Om det handlar om att öka medarbetares trygghet i att lyfta kritik tror vi inte att ett utökat fokus på lönesättande samtal skulle bidra. Såväl medarbetarsamtal som lönesamtal ska i dag genomföras mellan chef och arbetstagare. Ska vi öka tryggheten handlar det mer om att först få dessa funktioner att fungera ändamålsenligt, något som i dag tyvärr inte är fallet på många håll inom Försvarsmakten. Det är ett av skälen till varför en klar majoritet av medlemmarna väljer traditionell förhandling, säger Peter Löfvendahl, förbundsdirektör.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post