Senast publicerat
Senast publicerat:

Klart med leverantör av nordiskt uniformssystem

Sverige, Norge, Finland och Danmark har skrivit kontrakt med den norska leverantören Oskar Pedersen AS om leverans av det gemensamma stridsuniformssystemet Nordic Combat Uniform System, NCU.

Josefine Owetz

Foto: Fyra nordiska länder har undertecknat ett gemensamt ramavtal med den norska leverantören Oskar Pedersen AS om leverans av det gemensamma stridsuniformssystemet Nordic Combat Uniform System, NCU.

Kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden uppgår till 425 miljoner euro. Foto: Nordefco.

Efter en sammanvägning av labb- och användarester och anbudshandlingar undertecknade Sverige, Norge, Finland och Danmark den 8 februari 2022 ett ramavtal med den norska leverantören Oskar Pedersen AS om leverans av det gemensamma stridsuniformssystemet, NCU, skriver FMV i en artikel.

I det nya uniformssystemet ingår allt från underkläder till ytterplagg i olika konfigurationer: nordisk, europeisk, djungel och öken. Kamouflagemönstret är det enda som kommer att skilja ländernas uniformer åt.

– Uniformssystemet har en design som gör att funktionalitet och passform är anpassade till båda könen. Omfattande användartester har genomförts med deltagare från alla fyra länder för att få bästa möjliga funktion för alla användare, säger Jennifer Skjäl Lundgren, chef för FMV:s verksamhetsområde Logistikmateriel, i artikeln.

Hjälmar, handskar, kängor och personlig skyddsutrustning ingår inte i ramavtalet. 

I systemet ingår uniformskonfigurationer från underkläder till ytterplagg. Foto: Nordefco.

Danmark, Finland, Norge och Sverige startade Nordic Combat Uniform-projektet 2016 och det genomförs som en del av NORDEFCO, Nordic Defence Cooperation. Avtalet för NCU är det nordiska försvarssamarbetets första gemensamma upphandling av detta slag.

– Det här är ett stort steg för NORDEFCO och nordiskt samarbete inom upphandling av försvarsmateriel. Varje land har undertecknat egna kontrakt för det nordiska stridsuniformssystemet. Men samtidigt har vi kunnat utveckla processer och riktlinjer som lägger en bra grund för olika typer av gemensamma nordiska materielprogram, säger generalmajor Kari Renko från det finska försvarets logistikkommando i ett uttalande. 

Stridsuniformssystemet som vann upphandlingen har tagits fram genom ett samarbete i en kärngrupp av leverantörer kända för sin innovationsverksamhet, enligt FMV. Oskar Pedersen AS är leverantör och projektledare är Layers AS. Partner är Siamidis SA, som är ansvariga för tekniska lösningar och tillverkare av stridsdräkt samt plagg för kyla och regn, W.L Gore & Associates GmbH är teknisk leverantör för systemet, Aclima AS och Woolpower AB kommer att stå för ullunderkläder.

Kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden uppgår till 425 miljoner euro och leveranserna inleds redan i slutet av 2022 till Finland. Slutleverans till Sverige sker tredje kvartalet 2024, skriver FMV

Klipp om uniformssystemet på YouTube.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

    Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever att utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Därför anser jag att utbildningen behöver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

    Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta värdefulla kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt präglad av arméns stridande förband. Självklart ska varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägsta nivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

    För många som tidigare har arbetat inom någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra försvarsgrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen hoppas på stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovan nämnda problemen.

    I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Denna period borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

    En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

    Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta vara på utbildningen till fullo.

    Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Det hade också gett kadetter med kunskap inom andra områden än enbart markstrid en möjlighet att komma ikapp sina kollegor.

    Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

    Kadett R

    Ur arkivet: