Senast publicerat
Senast publicerat:

”Jag vill att all personal ska veta var man är krigsplacerad”

Den 1 oktober tillträdde Michael Claesson som Försvarsmaktens nya överbefälhavare. I sitt första tal som ÖB i samband med överlämningsceremonin betonade Michael Claesson att fokus kommer vara att fortsätta stärka krigsorganisationen. ”Det är fokus på våra krigsförband och på att konsolidera krigsorganisationen”, säger han.

Josefine Owetz
”Jag är ödmjuk och stolt över det förtroende jag har fått och jag är medveten om det ansvar som nu vilar på mina och Försvarsmaktens axlar”, sa Michael Claesson i sitt tal när han tillträdde som ÖB. Bild från Veterandagen i maj.

Foto: Daniel Costantini/DN/TT

Hur har de första veckorna som överbefälhavare varit?

– De har varit bra tycker jag. Jag har fått ett bra insteg och det är klart att min tidigare roll som försvarsstabschef har varit en god förberedelse. Jag har haft en väldigt bra praoplats kan man säga, vilket gör att jag kommit i gång bra, säger general Michael Claesson.

Vad har du hunnit göra under de här första veckorna som ÖB?

– Jag har vidtagit åtgärder internt kring hur jag vill jobba tillsammans med mina närmaste medarbetare. Jag har deltagit i ett antal internationella möten, bland annat EU:s militärkommitté och jag är i dag på väg till mitt första bilaterala möte, som går till Finland. Det har blivit en hel del resor under de här veckorna. Mitt tidigare jobb var mycket stationärt och inåtriktat. ÖB-rollen är betydligt mer extrovert i att jag får återknyta kontakten med det internationella spelfältet, vilket är intressant.

Liknande läsning:

– Det jag också har arbetat med är ett beslut i stort för hur jag vill driva Försvarsmakten framåt. Det kommer jag i sinom tid att kommunicera med berörda chefer och anställda. Det är en del av Försvarsmaktens strategiska plan, som beslutas före årsskiftet och som omhändertar slutlig tydlig politisk inriktning i form av försvarsbeslutsprocessen. För att inte tappa tempo och för att hit the ground running som organisation kommer jag att börja kommunicera innehållet ganska snart. 

Kan du berätta något om innehållet?

– Det är ett väldigt fokus på våra krigsförband och krigsförbandschefer och vikten av att konsolidera krigsorganisationen. Med det menar jag att försöka täta de luckor som vi vet finns på några ställen och att göra det vi har här och nu mer tillgängligt och ytterligare användbart för att omvärldssituationen kräver det. 

Ja, du har poängterat i flera intervjuer efter att du tillträtt att det är krigsförbanden som är i fokus – hur kommer det att märkas rent konkret i organisationen?

– Jag kommer ställa ytterligare högre krav på att krigsplacera. Jag vill att all personal ska veta var man är krigsplacerad och att man ska förbereda sig. Det handlar om att kompetensutveckla sig och veta var man hör hemma. Att vi ställer krav på varandra, mer krav på professionalism i organisationen och att nå målsättningar för respektive krigsförband. Man ska veta: vilken uppgift har jag, vilka krav ställs på mig? Alla mår bra av att veta och känna tydlighet i vad som förväntas av en. All personal ska naturligtvis vara krigsplacerad och att krigsorganisationen är fylld är yttersta målet. 

Jag har haft en väldigt bra prao-plats kan man säga, vilket gör att jag kommit i gång bra.

Förra veckan presenterade regeringen totalförsvarspropositionen för 2025–2030. På pressträffen framhölls av försvarsministern att de har lyssnat på Försvarsmaktens råd. Men finns det någon punkt där ni hade önskar er ett annat läge?

– Generellt sett är svaret att vi blivit bönhörda i alla olika delar. Jag är medveten om vilka politiska initiativ som fått stryka på foten. Det har varit mycket diskussioner om ett norrlandsinfanteriregemente. Det är inte så att vi tycker det är dåligt per se med markförband, men för mig, och regeringen, handlar det om genomförbarhet. Det är det vi pekat på. Ska vi öka produktionen på brigadförmågan och nå i hamn med fyra armébrigader måste man lyssna på oss när vi säger att det är samma personal och samma utbildningsorganisation som utbildar brigaderna som till ett norrlandsinfanteriregemente. När vi avråder gör vi det på goda grunder. Vi är nöjda med att både regeringen och försvarsberedningen har lyssnat på oss. 

Känner du att Försvarsmakten är på rätt väg? Eller finns ekon kvar från före februari 2022 i denna proposition. Finns det saker i detta förslag till försvarsbeslut som enligt dig är fel?

– Om man backar bandet finns det vägval som gjorts som kanske hade kunnat kalibreras i en annan riktning. Vi har till exempel i tidigare försvarsbeslut avrått från etablering av nya organisationsenheter. Nu är det ett faktum och det är ett positivt steg att vi har börjat bygga en större utbildningskapacitet. Men jag måste hela tiden bevaka hur vi nyttjar antalet officerare på det mest begåvade sättet, i krigsförbandsproduktion och att upprätthålla beredskap nationellt, men även inom ramen för Nato.

2022 gav förre ÖB ut en dagorder om personalområdet, och som sedan resulterade i bland annat en rapport med förslag på åtgärder – vad återstår att göra i den som du ser det? 

– För det första vill jag säga att även om vi inte har varit mästerliga på att presentera vad som gjorts så har det gjorts ganska mycket. Vi har i allt från löneincitament i olika grupper och översyn av tjänstgöringsavtal till höjda ingångslöner och pilothanteringen. Det tillsammans med att försvarsgrenscheferna har vidtagit åtgärder inom sina ansvarsområden, inom flygvapnet exempelvis etableringen av flygstabshus som minimerar behovet av pendling för individer och som tar hänsyn till ”work–life balance”-frågan. 

– Retoriken om att för lite har gjorts delar jag inte, däremot har vi varit dåligt på att sammanställa vad som har gjorts. Jag ser frågan bredare än incitamentsaspekterna, men som också är viktigt. Det är oerhört angeläget för mig att vi når fram till en ändamålsenlig lönesättning kopplat till verksamhetens mål. Till det kommer kompetensutveckling och att man får rättvisa löner och den typen av frågor.

sdlDdimlo9mX3g

Michael Claesson tillträdde som ÖB den 1 oktober.

Foto: Daniel Costantini/DN/TT

Hur ser du på Försvarsmaktens roll i Nato under nästa år? 

– Jag tänker att fokus ligger på fortsatt integration. Integration för mig är en tvåsamhet och växelverkan, jag propagerar för att vi ska fortsätta integrationen med självförtroende. Vi har kunskap att bjuda på men det kräver en anpassning till organisationskulturen och att vara allierad. Mentalt är det en resa att flytta sig från nationellt fokus och tänka försvar och förmågeutveckling på ett mer övergripande plan och som allierad. 

Försvarsmaktens personal som ska ut i Nato, vad tänker du om avtalen som de ska åka ut med? Exempelvis vad gäller att få det att funka med medföljande familj.

– Det här är något som vi tittar på, bland annat i min nya roll i Arbetsgivarverkets styrelse, som i någon mening är ansvarig för statlig lönepolitik. Frågan är lyft och jag vill arbeta med den. Jag har under min karriär bott nästan åtta år utomlands med familjen, och har i allra högsta grad en egen erfarenhet om av vad som funkar och inte. Vi är inte i mål ännu men frågan är angelägen. Det ska finnas ändamålsenliga avtal. Den normala officeren måste vid två tillfällen tänka sig att tjänstgöra i Natobefattning. Det kan inte bara vara de som vill åka, utan avtalen måste skapa förutsättningar för att vi ska kunna kompetensförsörja Nato på ett vettigt sätt. Men jag vill inte gå händelserna i förväg. Det jag kan säga är att medföljandeperspektivet är en viktig fråga, bland annat riskerar man att bli utförsäkrad och liknande. 

Jag inser att jag kommer dra i gång en mediastorm nu, men jag tar risken. Eftersom jag tillhör den generation jag gör: Rullat.

Har du några medskick i stort som du vill passa på att göra till Officerstidningens läsare?

– Ja. Det är att vi ska försöka bygga vidare på de goda exemplen och de bra erfarenheterna. Alla våra personalkategorier, tidvis anställda soldater och reservofficerare, kommer vara ofantligt viktiga för att fylla krigsorganisationen. Oavsett vilken kategori man tillhör så bidrar man till att öka krigsorganisationen. Så bidra till att hitta luckor och hjälp mig att täppa till luckorna med enkla tillgängliga medel.

Slutligen har jag några slutfrågor av mer lättsam karaktär. Vi har sett dig testa nya eldhandvapnet. När får vi se dig i arméns nya dagliga dräkt?

– (Skratt) Ja, det är oklart. Jag får en föredragning nästa vecka om nya uniformsprocesserna, bland annat nya stridsuniformen, NCU, och arméns nya tjänsteuniform. Jag har min uniform tills vidare. 

Du har ju varit, och är alltjämt, aktiv på Twitter/X. Vilket uppskattas av många anställda och andra. Hur ser du på ditt deltagande på X framåt?  

– Nu under övergångsperioden har jag på olika sätt försökt att balansera tillvaron och ägna mig åt ”work–life balance”, i den mening att jag sänkt ambitionen på sociala medier. Mina medarbetare ser över vilken strategi som jag ska ha framåt. Min högst personliga ambition är att vara tillgänglig och aktiv. Men just nu är fokus på att axla och förstå mitt nya uppdrag. Men jag säger som Arnold Schwarzenegger i Terminator: I’ll be back. 

Till sist, den kanske viktigaste frågan av alla, en fråga som engagerat många det senaste året: Rullat eller vikt liggunderlag?

– (Skratt) Jag inser att jag kommer dra i gång en mediastorm nu, men jag tar risken. Eftersom jag tillhör den generation jag gör: Rullat. Det var så jag blev lärd av befälen på Norrbottens pansarbataljon, I 19/P 5, under min värnplikt.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

    Maria Widehed
    Flygvapnets cyberförsvar
    Flygvapnets cyberförsvarsofficerare Kristoffer Myrestam (t v) och Alfred Turesson (t h) samverkar under en övning med Viktor Lindén som arbetar med underrättelsefunktionen.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Sergeant David Andersson, cyberförsvarsofficer, står längst fram i lektionssalen.

    – Orientering: vi har fått in en usb-sticka från en klient. Den har suttit i en dator i vårt nätverk, säger han.

    David Andersson tillhörde den andra årskullen att utbildas inom specialistofficersutbildningens cyberförsvarsinriktning. Idag arbetar han vid Flygstaben med att bygga upp funktionen cyber­operationscenter, en central nod i flygvapnets växande cyberförsvar. Den här veckan leder han en övning som flygvapnet tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har satt samman.

    – Under övningen samarbetar våra underrättelsedelar med det säkerhetsoperationscenter, SOC, vi har byggt upp. I det övar soldater och officerare på att analysera loggar i realtid och på incidenthantering, säger han.

    Utanför byggnaden är Uppsala garnison grådisigt, men verksamheten är intensiv innanför väggarna. Här i Tunahuset, som tillhör Upplands flygflottilj, F 16, har lektionssalen tillfälligt omvandlats till en operativ miljö. Kablar löper mellan arbetsstationerna, skärmar visar flöden av loggar och bredvid trängs halvdruckna burkar med energidryck.

    Det gäller att hela tiden hålla koll på var aktören rör sig i nätverket.

    Det är dag tre av övningen och det har skett en tydlig upptrappning. I övningsscenariet råder gråzon och ett medicinföretag som tillverkar botemedel mot ett nytt kemiskt stridsmedel från Ryssland har just angripits. Medicinen är viktig för civilförsvaret och därför har flygvapnets cyberförsvar kopplats in.

    – En lärdom vi dragit är vikten av att tidigt få mandat. Vi sitter ju på ett företag och är en hjälpresurs, säger sergeant Alfred Turesson, cyberförsvarsofficer på F 16.

    Första dagen upprättade de sin övervakning. Andra dagen började angreppen. Nu försvarar de systemet under pågående intrång.

    – Det misstänks finnas okända aktörer i systemet. Så vi har fått sätta vissa maskiner i karantän, koppla bort alla kopplingar och höja beredskapen på systemet. Vi försöker hitta allt aktören har gjort innan vi gör motåtgärder, för att inte förvarna aktören. Det begränsar deras handlingsfrihet, berättar Alfred Turesson.

    Angreppet bedöms ha inletts via ett mejl med skadlig kod.

    – Sedan har det spridit sig till fler maskiner.

    Arbetet sker metodiskt och under tidspress, med målet att identifiera aktören och begränsa spridningen.

    – När en aktör väl är inne kan de blockera datorer och rensa dem från distans. Det gäller att hela tiden hålla koll på var aktören rör sig i nätverket, säger Alfred Turesson och fortsätter:

    – Vi prioriterar att kartlägga aktörens infrastruktur, exempelvis servrar som används för att distribuera skadlig kod eller genomföra angrepp. Det möjliggör att vi kan blockera dem i ett tidigt skede för att förhindra att de kommer åt våra system.

    Ralf Alvarsson, cybersäkerhetsspecialist vid FOI, arbetar med cyberträning och är på flottiljen för att prata försvarbarhet med övningsdeltagarna.

    – För att skydda sig kanske man sätter upp en brandvägg och krypterar förbindelser. Det är en annan sak att kunna försvara sig, då behöver man ha insyn, kunna gå in i ett system och kasta ut motståndaren när man är under attack. Det finns väldigt lite forskning om försvarbarhet, säger han.

    •••

    – Det Sverige gör i cyberdomänen är något som gör skillnad, sa den franske amiralen Pierre Vandier – en av Natos två högsta chefer med ansvar för utveckling och innovation inom alliansens militära förmåga – vid ett besök i Uppsala i början av mars.

    Vad som räknas in i cyberdomänen är brett. Den består av bland annat ledningsstödsystem, stridsledningssystem, intranät, telekommunikationssystem, internet och inbyggda system i anläggningar, fordon och farkoster. Rent fysiskt befinner sig delarna inom övriga försvarsdomäner, vilket innebär att effekterna av ett cyberangrepp kan påverka Försvarsmaktens förmåga i samtliga domäner.

    Flygvapnets cyberförsvar

    ”Det finns väldigt lite forskning om försvarbarhet”, säger Ralf Alvarsson som tillsammans med Malkom Selström, båda från FOI, deltar under övningen.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Cyberförsvaret inom flygvapnet byggs upp i allt snabbare takt och har börjat träda in i en ny organisatorisk uniform där förmågan börjat etableras ute på flottiljerna. Förmågemässigt handlar det om att kunna genomföra både offensiva och defensiva cyberoperationer.

    – Det är fortfarande väldigt få inom Försvarsmakten som har koll på vad vi egentligen gör, det finns ett arv av att detta ska hållas superhemligt och det gör att kunskapen ibland är låg. Men idag är det viktigt att man förstår att även stridsvagnar har IP-adresser och går att hacka, säger förvaltare Christoffer Pierrou och fortsätter:

    – Allt som är digitalt och går att påverka kan man hacka. Det handlar bara om tid, motivation och resurser.

    Sedan 2023 är Christoffer Pierrou flygvapnets cyberförsvarsförvaltare. Han validerades som cyberförsvarsofficer när organisationen var i sin linda och specialistofficersutbildningens cyberinriktning ännu inte fanns. När utbildningen av cybersoldater startade 2020 var belastningen hög för utbildande befäl, berättar han.

    – Det var en intensiv period. I pilotomgången av cybersoldatutbildningen låg vi befäl ungefär en vecka före soldaterna. Vi lärde oss någonting, sedan utbildade vi i det.

    Flygvapnets cyberförsvar

    Christoffer Pierrou

    Cyberförsvarsförvaltare

    Samtidigt fanns organisatoriska utmaningar.

    – Idag får vi folk att stanna, men i det tidiga skedet tappade vi en del för att det saknades en helhet.

    Samma år som cybersoldatutbildningen startade började Försvarsmakten lägga ut resurser på försvarsgrenarna. Christoffer Pierrou beskriver det som att flygvapnet ligger långt fram och gärna visar vägen för övriga försvargrenar.

    – Det är olika verksamheter ute hos marinen, armén och inom flygvapnet. Hos oss är det sekundtaktiskt med flygplanen, det gör att vi ser annorlunda på cyberdomänen. Men vi har bra samverkan med övriga försvarsgrenar, liksom regelbundna möten med Operationsledningen och cyberförsvarsledningen, Försvarets materielverk och Saab. Informationsspridning är en viktig del inom cyberförsvaret.

    Målbilden är att kunna skapa en övningsmiljö vid övningar som Aurora och kunna öva upp emot tusen deltagare samtidigt.

    Idag består flygvapnets cyberförsvarssektion av cyberförsvarsförvaltare, cyberförsvarschef och cyberoperationsledare, som är en del av ledningssystemavdelningen på Flygstaben. Flygvapenchefen styr resurserna. Merparten av cyberförsvarsofficerarna och cybersoldaterna tillhör F 16, men man har börjat placera ut kompetens på övriga flottiljer också.

    Det finns vakanser på sektionen, men Christoffer Pierrou ser generellt inga svårigheter i att attrahera kompetens.

    – Cybersoldater är avgörande för att vi ska kunna bygga upp förmåga i den här takten. Utbildningen är attraktiv eftersom man också får högskolepoäng och lönemässigt ligger vi på en bra nivå, säger han.

    Flygvapnets cyberförsvar

    ”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Verksamheten fokuserar i stort kring att bygga upp ett så kallat cyberoperationscenter där relevanta loggar samlas och vidare analyseras. Inom centret finns en ren operationsdel, en del som arbetar med cyberförsvarslägesbilden samt mobila cyberförsvarsgrupper.

    En del av det operativa arbetet går ut på uppsökande verksamhet.

    – Det handlar om att man har en hypotes. Man genomför utifrån den tidsbegränsade insatser i utpekade system för att kartlägga, utröna en aktörs handlingsalternativ eller jaga en aktör, säger Christoffer Pierrou.

    Han visar en lång lista över internationellt kända APT-grupper, Advanced Persistent Threat, som är välorganiserade, ofta statligt stöttade cyberbrottsorganisationer. På listan finns några av de mer kända, som APT 28 Fancy Bear, en grupp med starka kopplingar till Rysslands militära underrättelsetjänst. På listan finns också Lazarus Group, som ofta kopplas till Nordkorea och har varit inblandade i flera stora finansiella cyberbrott och attacker mot underhållningsindustrin.

    – De har vissa metoder för att ta sig in i system, det gör det möjligt att leta spår efter dem när man vet hur de brukar gå till väga.

    En del av funktionens arbete handlar om att granska flygvapnets system. Det handlar om det som kallas ”etisk hackning” och innebär att man gör en simulerad, auktoriserad cyberattack mot it-system, nätverk eller applikationer för att proaktivt identifiera säkerhetsluckor.

    – Det här är en viktig del, säger Christoffer Pierrou.

    Den mobila cyberförsvarsgruppen arbetar med incidenthantering.

    – De har kommit till eftersom vi tänker lite annorlunda här än ute hos försvarsgrenarna, med det förbandsnära lagret blir det lite skillnad i fokus.

    Väskorna till de mobila cyberförsvarsgrupperna står alltid färdigpackade och redo att nyttja.

    – Vi har ett arv i Försvarsmakten där mycket förklaras som ”tekniskt fel”. Nu ska man akta sig för att ropa varg, men poängen med de mobila grupperna är att sänka tröskeln för att man ute på flottiljerna hör av sig till oss om system uppträder annorlunda.

    Som en del av förmågeuppbyggnaden har flygvapnet byggt ett digitalt övningsfält – eller cyberrange som det kallas. I övningsfältet ”Terra” övas soldater och yrkesofficerare i cyberkrigföring och realistiska scenarier, både som motståndarsida och defensivt. I maj ska Terra återigen användas under Operation Chimera, en cyberförsvarsövning som genomförs inom ramen för de värnpliktiga cybersoldaternas förbandsutbildning.

    – Målbilden är att kunna skapa en övningsmiljö vid övningar som Aurora och kunna öva upp emot tusen deltagare samtidigt, säger Christoffer Pierrou.

    Flygvapnets cyberförsvar

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    •••

    Vid en av skärmarna inne i lektionssalen sitter Olle Eriksson. Han gjorde värnplikt som cybersoldat och har i höst sökt sig vidare till specialistofficersutbildningen med inriktning cyberförsvar.

    Han liknar sitt arbete med att lägga pussel.

    – Analysen är viktig, att förstå alla delar av angreppet. Om vi inte lär oss vad som har hänt så kan fienden göra om det igen – då har de kunskapen och kan vara ännu snabbare och få ännu mer effekt.

    Framme vid whiteboarden ägnar sig sergeant Kristoffer Myrestam åt digital forensik. En komprometterad dator analyseras, efter att en anställd i scenariet har uppmärksammat att någon stoppat in en usb-sticka i den.

    – Så vi har tagit ut hårddisken och kopierat den. Man vill aldrig jobba på originalet för att hålla det så forensiskt säkert som möjligt.

    Här handlar arbetet om att säkra bevis, förstå angreppets förlopp och dra lärdomar för framtiden.

    När jag hade lagt två år på att skruva flygplan kände jag att jag saknade datorer.

    Kristoffer Myrestam gjorde värnplikten som flygmekaniker vid Norrbottens flygflottilj, F 21.

    – Men när jag hade lagt två år på att skruva flygplan kände jag att jag saknade datorer. Specialistofficersutbildningen med cybeförsvarsinriktning passade mig bra. Utbildningsmässigt behöver man vara bra på att lära sig snabbt, säger han.

    Idag ingår han i en grupp som utvecklar cyberförsvaret på F 16.

    Längst bak i lektionssalen arbetar underrättelsefunktionen, som för första gången övas integrerat med ett säkerhetsoperationscenter, SOC.

    – Vi försöker attribuera hoten man upptäcker i SOC till en motståndare. Vi kan också ge dem i uppgift att leta efter saker vi har sett i omvärlden, säger sergeant Viktor Lindén, cyberförsvarsofficer på F 16, och fortsätter:

    – Det kan också vara att vi ser saker i våra system som behöver spridas till övriga organisationen och då är det vårt jobb att beskriva vad hotet egentligen innebär.

    •••

    Tio minuters bilfärd bort från Tunahuset kliver Christoffer Pierrou ur bilen i en skogsdunge utanför flottiljområdet och öppnar upp bakluckan på det parkerade fordon han har stannat vid. Inuti finns en laptop och signalutrustning.

    Tillsammans med sergeant Jonas Holmberg och sergeant Sigrid Johnsson vill han visa hur det kan se ut när man övar inom cybersoldatutbildningen på att hantera det som kallas ”wardriving” – när en motståndare kör runt i en bil och söker efter öppna eller osäkra trådlösa nätverk med hjälp av en bärbar dator.

    Sigrid Johnsson var del av den allra första cybersoldatskullen. Nu arbetar hon på Flygstaben med att ta fram cyberförsvarslägesbilden.

    – Vi samlar in data från hela organisationen för att kunna svara på var vi är svaga, var vi starka och vad vi ska förbättra. Alla system måste in i lägesbilden och det är en stor del av vårt arbete att ha den översikten, det kan ju vara det allra minsta systemet som blir utsatt, säger hon.

    Flygvapnets cyberförsvar

    Sigrid Johnsson ingick i den allra första cybersoldatskullen. Nu arbetar hon på Flygstaben med att ta fram cyberförsvars- lägesbild.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Sigrid Johnsson är en av få kvinnor som arbetar med flygvapnets cyberförsvar. Hon vill gärna nyansera bilden av hur en cybersoldat är.

    – Jag är inte så mycket ”energidryck och LAN” och vill uppmuntra fler tjejer som kanske inte ser sig själva inom cyber att våga prova, särskilt om man gillar att tänka utanför boxen.

    Hon får medhåll från de båda cyberförsvarsofficerarna.

    – Så är det, för att bygga cyberförsvar behöver vi dem som är skickliga på att kriga med hjärnan, säger Christoffer Pierrou.

    Fakta

    Cyberdomänen

    Cyberdomänen består av digitala informationssystem och elektroniska kommunikationstjänster samt den data som lagras i, bearbetas med, eller förmedlas genom dessa system och tjänster. I domänen ingår bland annat ledningsstödsystem, stridslednings- och verkanssystem, intranät, styr- och reglersystem, telekommunikationssystem, de uppkopplade sakernas internet, inbyggda system i anläggningar, fordon och farkoster samt internet i sin helhet.

    Specifika områden av cyberdomänen kallas cyberterräng. Terrängen utgörs av hård- och mjukvara och kan spänna över flera sammankopplade system och dela terräng i cyber­domänen.

    Källa: Försvarsmakten

    Ur arkivet: