Senast publicerat
Senast publicerat:

Utredning ska se över 12-årsgränsen för GSS/K-anställningar

Regeringen vill utreda hur Försvarsmaktens personalförsörjning ska stärkas. Det handlar bland annat om att göra en översyn av villkor för både värnpliktiga och anställd militär och civil personal, det meddelade försvarsminister Pål Jonson (M) på Folk och försvars rikskonferens. Ett område som särskilt ska ses över är tidsbegränsningen för GSS/K-anställningar.

Josefine Owetz
Pontus Lundahl/TT
Försvarsminister Pål Jonson (M) på pressträffen om tillsättandet av en utredning gällande personalförsörjningen i samband med Folk och Försvars rikskonferens.

Regeringen har nyligen beslutat att tillsätta en utredning som ska se över en rad frågor som berör Försvarsmaktens personalförsörjning. Syftet är att öka tillgängligheten på personal i olika beredskapslägen samt att förbättra uthålligheten i krigs- och grundorganisationen.

– Vi kommer att ha behov av en ökad tillgänglighet på personalen, det innefattar värnpliktiga, civilanställda, anställda soldater och reservofficerare, sa försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff under Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Utredningen har som syfte att utifrån 14 frågeställningar öka tillgängligheten av militär och civil personal. Ett område som särskilt ska belysas är försörjningen av kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS/K. Det handlar bland annat om att se över tidsbegränsningen för soldatanställningar, som i dag har ett maxtak på 12 år.

– Vi har sett att det finns soldater som jobbat i 12 år och som velat fortsätta jobba kvar, men de har inte möjlighet att göra det nu. Utredningen kommer att se över om det finns skäl att se över detta. Vi har också sett att vi har problem att behålla kontinuerligt anställda soldater under en längre tid, det kommer översynen också att se över, sa Pål Jonson.

» Vi har sett att det finns soldater som jobbat i 12 år och som velat fortsätta jobba kvar, men de har inte möjlighet att göra det nu. «

I en debattartikel i Aftonbladet med rubriken ”Åldersgränsen för våra soldater behöver höjas” skriver försvarsminister Pål Jonson och Jörgen Berglund, gruppledare i Försvarsutskottet (M) följande: ”Att vara soldat eller sjöman är inget livstidsyrke, men det är lika lite ett korttidsyrke. Efter 8+4 år som kontinuerligt anställd soldat finns det i dag ingen laglig möjlighet till fortsatt anställning som GSS/K. Samtidigt är just tillgång till erfaren personal en begränsande faktor i den omfattande tillväxt som regering och riksdag beslutat om”.

Ett annat problem är att allt för få soldater och sjömän kvarstannar i anställningen tillräckligt länge, något som bland annat Riksrevisionen har identifierat i sin rapport om Försvarsmaktens personalförsörjning från 2022.

Utredningen ska därför analysera tidiga avslut av anställningskontrakt och föreslå åtgärder för att få fler GSS att stanna kvar längre i Försvarsmakten. ”Det kan exempelvis handla om ekonomiska premier liknande de som idag finns för reservofficerare”, skriver Jonson och Berglund i debattartikeln.

Liknande läsning:

Regeringen har utsett generalmajor Roland Ekenberg, tidigare bland annat rikshemvärnschef, som särskild utredare för utredningen.

– Flera personalförsörjningsutredningar har gjorts, men ingen har behandlat frågan om tillgänglighet som de här direktiven gör. Uthålligheten är avgörande för att använda resurser på ett optimalt sätt, sa Roland Ekenberg på pressträffen.

» I nuvarande tillväxt är Försvarsmaktens förmåga att behålla kompetenta medarbetare helt avgörande. «

Utredningen ska också se över förmåner för värnpliktiga, reservofficerares möjligheter till tjänstgöring och utreda om en personalkategori för tidvis anställd civil personal bör införas. Den ska även utreda hur Försvarsmakten kan nyttja värnpliktiga för beredskapsverksamhet samt se över den övre åldersgränsen för när skyldigheten att fullgöra värnplikt vid höjd beredskap upphör.

Officersförbundets förbundsordförande Stefan Morin välkomnar utredningen:

– Det är mycket positivt att man nu öppnar upp för en översyn av de tidsbegränsade anställningar som gäller för GSS. Det är en fråga som vi länge drivit mot politiken. I nuvarande tillväxt är Försvarsmaktens förmåga att behålla kompetenta medarbetare helt avgörande. Det gäller inte bara GSS, utan även i högsta grad yrkesofficerarna. Det är något vi kommer kommunicera till försvarsberedningen inför deras kommande rapport, säger Stefan Morin.

Utredningen, som har fått namnet ”En ökad tillgång på personal och en ökad uthållighet inom det militära försvaret”, ska redovisas senast den 1 juli 2025.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Jag förväntar mig att chefer tar ett tydligt ansvar för att motverka och åtgärda destruktiva kulturer där de förekommer, liksom att alla medarbetare Försvarsmakten reagerar och agerar vid kontakt med ovälkommet beteende”, skriver ÖB Michael Claesson i ett svar till Maria Levin.

    Josefine Owetz
    ”Chefer på alla nivåer måste se, agera, följa upp och skydda den som utsätts — inte verksamhetens anseende eller individers karriärer. Det är en grundläggande ledarskapsfråga”, skriver ÖB Michael Claesson.

    Foto: Henrik Montgomery/TT

    När major Maria Levin nyligen skrev till mig uttryckte hon en ilska och besvikelse som jag vet delas av många medarbetare och chefer i Försvarsmakten, inklusive mig själv.

    De uppgifter som framkommit kring händelser på Livgardet är allvarliga. Framför allt därför att människor har farit illa. Men också därför att förtroendet för oss som organisation skadas när handlingar som strider mot vår värdegrund uppfattas inte få tillräckliga konsekvenser.

    Nolltolerans måste märkas i handling och konsekvens. Annars mister orden sitt värde. Samtidigt får vi aldrig överge rättssäkerheten. I en rättsstat ska ingen dömas på lösa grunder eller genom mediala opinioner. Formella processer måste ha sin gång. Men låt mig understryka att rättssäkerhet aldrig får bli en ursäkt för passivitet, tystnad eller undfallenhet i ledarskapet.

    För mig handlar detta ytterst om ansvar. Chefer på alla nivåer måste se, agera, följa upp och skydda den som utsätts — inte verksamhetens anseende eller individers karriärer. Det är en grundläggande ledarskapsfråga.

    Jag förväntar mig också att chefer tar ett tydligt ansvar för att motverka och åtgärda destruktiva kulturer där de förekommer

    Organisationer och kulturer formas av vad chefer tolererar, vilka beteenden som får fortsätta och vilka signaler som skickas när något händer.

    Därför följer jag nu särskilt upp hur vi använder de disciplinära och arbetsrättsliga verktyg som finns till arbetsgivarens förfogande, både lokalt och centralt. Jag förväntar mig också att chefer tar ett tydligt ansvar för att motverka och åtgärda destruktiva kulturer där de förekommer, liksom att alla medarbetare Försvarsmakten reagerar och agerar vid kontakt med ovälkommet beteende.

    Jag håller med Maria om att vi aldrig kommer vara operativt starka om människor inte känner trygghet och tillit till varandra. Operativ effekt och en sund kultur är inte motsatser. De är beroende av varandra.

    Låt oss fortsätta bygga en organisation där människor behandlas med respekt, där övertramp får konsekvenser och där våra värderingar också manifesteras i handling.

    Michael Claesson, överbefälhavare

    Ur arkivet: