Senast publicerat
Senast publicerat:

Utredning ska se över 12-årsgränsen för GSS/K-anställningar

Regeringen vill utreda hur Försvarsmaktens personalförsörjning ska stärkas. Det handlar bland annat om att göra en översyn av villkor för både värnpliktiga och anställd militär och civil personal, det meddelade försvarsminister Pål Jonson (M) på Folk och försvars rikskonferens. Ett område som särskilt ska ses över är tidsbegränsningen för GSS/K-anställningar.

Josefine Owetz
Pontus Lundahl/TT
Försvarsminister Pål Jonson (M) på pressträffen om tillsättandet av en utredning gällande personalförsörjningen i samband med Folk och Försvars rikskonferens.

Regeringen har nyligen beslutat att tillsätta en utredning som ska se över en rad frågor som berör Försvarsmaktens personalförsörjning. Syftet är att öka tillgängligheten på personal i olika beredskapslägen samt att förbättra uthålligheten i krigs- och grundorganisationen.

– Vi kommer att ha behov av en ökad tillgänglighet på personalen, det innefattar värnpliktiga, civilanställda, anställda soldater och reservofficerare, sa försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff under Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Utredningen har som syfte att utifrån 14 frågeställningar öka tillgängligheten av militär och civil personal. Ett område som särskilt ska belysas är försörjningen av kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS/K. Det handlar bland annat om att se över tidsbegränsningen för soldatanställningar, som i dag har ett maxtak på 12 år.

– Vi har sett att det finns soldater som jobbat i 12 år och som velat fortsätta jobba kvar, men de har inte möjlighet att göra det nu. Utredningen kommer att se över om det finns skäl att se över detta. Vi har också sett att vi har problem att behålla kontinuerligt anställda soldater under en längre tid, det kommer översynen också att se över, sa Pål Jonson.

» Vi har sett att det finns soldater som jobbat i 12 år och som velat fortsätta jobba kvar, men de har inte möjlighet att göra det nu. «

I en debattartikel i Aftonbladet med rubriken ”Åldersgränsen för våra soldater behöver höjas” skriver försvarsminister Pål Jonson och Jörgen Berglund, gruppledare i Försvarsutskottet (M) följande: ”Att vara soldat eller sjöman är inget livstidsyrke, men det är lika lite ett korttidsyrke. Efter 8+4 år som kontinuerligt anställd soldat finns det i dag ingen laglig möjlighet till fortsatt anställning som GSS/K. Samtidigt är just tillgång till erfaren personal en begränsande faktor i den omfattande tillväxt som regering och riksdag beslutat om”.

Ett annat problem är att allt för få soldater och sjömän kvarstannar i anställningen tillräckligt länge, något som bland annat Riksrevisionen har identifierat i sin rapport om Försvarsmaktens personalförsörjning från 2022.

Utredningen ska därför analysera tidiga avslut av anställningskontrakt och föreslå åtgärder för att få fler GSS att stanna kvar längre i Försvarsmakten. ”Det kan exempelvis handla om ekonomiska premier liknande de som idag finns för reservofficerare”, skriver Jonson och Berglund i debattartikeln.

Liknande läsning:

Regeringen har utsett generalmajor Roland Ekenberg, tidigare bland annat rikshemvärnschef, som särskild utredare för utredningen.

– Flera personalförsörjningsutredningar har gjorts, men ingen har behandlat frågan om tillgänglighet som de här direktiven gör. Uthålligheten är avgörande för att använda resurser på ett optimalt sätt, sa Roland Ekenberg på pressträffen.

» I nuvarande tillväxt är Försvarsmaktens förmåga att behålla kompetenta medarbetare helt avgörande. «

Utredningen ska också se över förmåner för värnpliktiga, reservofficerares möjligheter till tjänstgöring och utreda om en personalkategori för tidvis anställd civil personal bör införas. Den ska även utreda hur Försvarsmakten kan nyttja värnpliktiga för beredskapsverksamhet samt se över den övre åldersgränsen för när skyldigheten att fullgöra värnplikt vid höjd beredskap upphör.

Officersförbundets förbundsordförande Stefan Morin välkomnar utredningen:

– Det är mycket positivt att man nu öppnar upp för en översyn av de tidsbegränsade anställningar som gäller för GSS. Det är en fråga som vi länge drivit mot politiken. I nuvarande tillväxt är Försvarsmaktens förmåga att behålla kompetenta medarbetare helt avgörande. Det gäller inte bara GSS, utan även i högsta grad yrkesofficerarna. Det är något vi kommer kommunicera till försvarsberedningen inför deras kommande rapport, säger Stefan Morin.

Utredningen, som har fått namnet ”En ökad tillgång på personal och en ökad uthållighet inom det militära försvaret”, ska redovisas senast den 1 juli 2025.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: