Senast publicerat

Senast publicerat:

Ny serie skildrar insatsen i Mali på nära håll

På Veterandagen den 29 maj är det premiär för arméns nya dokumentärserie ”Fredssoldat”. I den får tittarna följa Mali 15:s insats. ”Serien visar insatsen på nära håll och är till stor del filmad av soldaterna själva”, säger Robin Sandgren Krüger, projektledare på Arméstabens kommunikationssektion

Josefine Owetz

Jesper Moldvik/Försvarsmakten

2023-04-21

”Fredssoldat” har premiär på Veterandagen den 29 maj och i avsnitten kommer tittarna få följa personalen i Mali 15.

Ett meddelande hörs på komradion från kompanichefen till kompaniet på väg ut på uppdrag: ”Jag vill att vi nu stålsätter oss. Det här kan bli en mentalt jobbig dag som ni säkert förstår”. I nästa klipp, rop: ”Halt!” och ”Akta barnen, snett höger!”, följt av kulspruteeld.

I dag släpps trailern till serien ”Fredssoldat”. Mali 15 från Södra skånska regementet, P 7, var det svenska styrkebidraget till FN-insatsen Minusma under perioden december 2021 fram till maj 2022. I den kommande serien skildras styrkans insats på nära håll.

– Den är på många sätt en spirituell uppföljare till ”Jägarsoldat”, som jag var med och producerade på K 3 för några år sedan. Då följde vi jägarsoldater under hela grundutbildningen. Den serien blev en succé och lärde mig mycket, bland annat hur viktigt det är att bara vara väldigt nära verksamheten. ”Fredssoldat” är till stor del filmad av soldaterna själva, säger Robin Sandgren Krüger, projektledare på Arméstabens kommunikationssektion.

Han är initiativtagare till serien och berättar att idén och upplägget från ”Jägarsoldat” stannade kvar hos honom efteråt.

– En internationell insats har många likheter med en grundutbildning. Det finns en naturlig början då förbandet samlas och utbildas, en mitt där det du lärt dig appliceras och testas och ett slut då alla rider i väg i solnedgången med en massa nya erfarenheter och lärdomar i bagaget. Dramaturgiskt lämpar det sig väl att göra en serie av.

» En internationell insats har många likheter med en grundutbildning. (...) Dramaturgiskt lämpar det sig väl att göra en serie av. «

”Fredssoldat” har premiär på Veterandagen den 29 maj och i avsnitten kommer tittarna få följa personalen i Mali 15. Robin Sandgren Krüger var projektledare i Sverige och på plats i Mali var det insatsens press- och informationsofficer Jesper Moldvik, till vardags kommunikatör vid P 7, som filmade och ledde inspelning. Att skildra en av FN:s farligaste insatser var speciellt, konstaterar Robin Sandgren Krüger, som också besökte förbandet i Mali.

– Det var något som vi brottades med från början. Det här har varit en av de farligaste FN-insatserna i modern tid och en av sakerna vi var överens om var att Mali 15 hade en uppgift i Mali, och det var att bevara freden i Mali. Alla tillfällen när det kom i konflikt med serien fick filmandet givetvis stiga åt sidan.

Serien skildrar flera skarpa incidenter, bland annat från händelser ute på uppdrag och granatattacker mot campen.

Liknande läsning:

– Styrkan roterade ner i december 2021. Fem dagar efter att de anlänt kom den första granatattacken mot campen. Jespers första reaktion efter att han vaknat av larmet var svära högt över att kameran låg på kontoret och sen började han filma med sin mobilkameraför att skildra vad som hände. Vi har också film från actionkameror och UAV från med vid flera incidenter som styrkan var med om, säger han.

» Vi har också film från actionkameror och UAV från med vid flera incidenter som styrkan var med om. «

Robin Sandgren Krüger fortsätter:

– Vi kommer bland annat att följa kompanichefens, ett par soldaters och stundtals Jesper Moldviks egna perspektiv från insatsen. En utmaning var att visa på bredden i erfarenheter och uppgifter under en insats, utan att det blir för svårt för tittarna att följa med i vad som händer.

Seriens målgrupp är Försvarsmaktens personal, veteraner och deras anhöriga.

– Målet har till viss del varit att få anhöriga att förstå vad som händer därnere och att ge en inblick i hur insatsen ser ut på marken. Vi har försökt att censurera så lite som möjligt, för det är också så verkligheten ser ut därnere. Veteraner och anhöriga är en kräsen målgrupp, för att de ska köpa det här måste man visa verkligheten som den är.

Vad är din förhoppning med serien?

– Det är att öka kunskapen on vad Försvarsmakten har gjort i Mali och stärka stoltheten över vad vi har bidragit med. Vi har fått frågan flera gånger nu det sista halvåret om varför vi släpper den här serien nu, när insatsen avslutats. Jag tror att man ska se det här i ett större perspektiv. Vi får följa svenska soldater som försöker bevara freden i en skarp insats. Det som Försvarsmakten gör och vill åstadkomma, allt det kokas ner i en sådan här insats.

Han konstaterar också att det hann hända en hel del under perioden då serien filmades in och Mali 15:s insats pågick, däribland Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och beskedet om att den svenska insatsen i Mali skulle avslutas. I mars 2022 meddelade regeringen att Sverige skulle avsluta sitt deltagande i FN-insatsen på grund av det oroliga läget i landet, säger Robin Sandgren Krüger.

Serien ”Fredssoldat” har premiär på Veterandagen den 29 maj och det första avsnittet släpps på Försvarsmaktens YouTube-kanal klockan 18 samma dag. Foto: Jimmy Croona/FM.

– Nu har Försvarsmaktens sista personal från Mali nyss kommit hem och med det är det en hel epok som tar slut Under många årtionden har vi konstant haft trupp utomlands. Jag hoppas att serien ska vara allmängiltig för flera insatser, eftersom de ofta påminner om varandra och har många likheter, säger Robin Sandgren Krüger.

» Nu har Försvarsmaktens sista personal från Mali nyss kommit hem och med det är det en hel epok som tar slut nu. «

– Det är samma typer av människor och uppgifter, det är gemenskapen och tristessen på campen. Det är många upplevelser från internationella insatser som är universella och tidlösa. Jag hoppas att personal och anhöriga ska se serien och känna stolthet över vad de åstadkommit och kanske, om vi en dag börjar sända trupp utomlands igen, kunna förbereda sig för kommande insatser.

Serien ”Fredssoldat” har premiär på Veterandagen den 29 maj och det första avsnittet släpps på Försvarsmaktens YouTube-kanal klockan 18 samma dag.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Mali

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Fortsatt problem med skaderapporteringen – tio år efter bytet till Prio

Mest läst:

Aktuellt /

Jämställdhet

Noak utreds – årets konferens nära att ställas in

Aktuellt /

Armén

Hundratals miljoner saknades i arméns planering

Intervju /

Jonas Hård af Segerstad

Utbildningschefen: ”Vi behöver precision och inte bara stort antal”

Intervju /

Försvarsdebatt

Taktisk: ”Jag vill att myndigheten ska bli bättre”

Intervju

Jonas Hård af Segerstad

Utbildningschefen: ”Vi behöver precision och inte bara stort antal”

Försvarsmakten behöver inte bara utbilda fler – utan rätt personal för framtidens behov. Med förändringar i officersutbildningen, nya möjligheter till tillsvidareanställning för specialister och en satsning på fler reservofficerare vill flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef på Försvarsstabens genomförandeenhet, skapa ett mer träffsäkert och uthålligt personalförsörjningssystem.

Annica Ögren

2026-11-09

Hur har första halvåret som utbildningschef varit?

– Jättebra. Det här är ett jobb som jag har velat ha. Innan var jag närmast försvarsattaché i Berlin, Tyskland. Det finns flera saker som lockar med den här befattningen. Exempelvis att bygga upp ett system från grundutbildning och genom personutveckling, in i Försvarsmakten så att vi kan fylla upp organisationen på alla nivåer. Samtidigt som vi också behöver säkerställa en balans mellan utbildning, utveckling och personalförsörjning. Nu samlas flera av dessa frågor under en och samma hatt som jag får möjlighet att påverka, det känns både intressant och väldigt roligt.

Vad innebär den nya personalkategorin specialist?

– Att vi kan tillsvidareanställa personal som tidigare har varit gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS, på tidsbegränsning. Har man jobbat ett antal år, har kompetens och personlig förmåga som vi kan ha nytta av tillsvidare ska vi få möjlighet att erbjuda tillsvidaretjänst. Det är viktigt att ta tillvara dem som vill vara kvar i Försvarsmakten och som av olika skäl inte vill vidareutbilda sig till officer. På så sätt kan vi behålla kompetenser och skapa anställningstrygghet vilket förhoppningsvis gör att fler GSS stannar längre.

Hur ligger ni till i den här frågan, när kan det bli verklighet?

– Vi har hemställt till regeringen att lägga till den här kategorin i förordningen om Försvarsmaktens personal. Vi formulerar även interna riktlinjer för hur det går till när man anställer, som till exempel vem som beslutar om anställning och vilka tjänstegrader personerna ska ha.

– Målet är att ha detta klart innan årsskiftet, men det hänger ju också på när regeringen kan fatta beslut. Men jag skulle vilja att vi påbörjar anställning i början av nästa år.

Det tar lång tid att utveckla en officer, man är färdig först efter kanske 14 år eftersom det är en blandning av utbildningar, praktisk tjänstgöring och utveckling som behövs.

Det har ju gjorts en del förändringar i det Högre officersprogrammet, HOP. Vilka behov ser du framöver?

– Det är bra att vi har en högre officersutbildning, men jag tror att vi ska se lite annorlunda på den än vad vi gör idag. Vi borde göra HOP 1 obligatorisk, som en del i alla officerares utveckling. Det tar lång tid att utveckla en officer, man är färdig först efter kanske 14 år eftersom det är en blandning av utbildningar, praktisk tjänstgöring och utveckling som behövs.

Vilka förändringar ser du behov av vad gäller HOP?

– Inom HOP 2 ser jag att man bör ha ett mycket snävare urval med betydligt färre utvalda elever som ska gå mot chefspositioner. Alla behöver nämligen inte ha den utbildningen, och vi utbildar lite för många på den som det ser ut idag. Om några år kommer dessutom de stora officersutbildningskullarna från 2010-talet att börja märkas av. Det blir då orimligt att utbilda större mängder då behovet av högre officerare minskar.

– Jämfört med andra länder är det normalt att cirka 10–15 procent av officerarna går den högsta utbildningen. I Sverige har vi haft mer än 50 procent. Med ett snävare urval blir det högre kvalitet på utbildningen. Däremot anser jag att det ska vara möjligt att befordras till överstelöjtnant eller kommendörkapten även utan att ha gått HOP 2, utifrån erfarenhet. Så är det i många andra länder.

Vad sker för tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) och reservofficerare (RO)?

– Vi behöver bli fler GSS/T och reservofficerare. Vi har ganska många reservofficerare anställda på pappret, men många av dem utbildades för en lång tid sedan. Vi behöver ha betydligt fler yngre, i förbandsnära ålder. Den krigsorganisation som vi bygger upp nu bygger på att vi har väldigt mycket tidvis tjänstgörande, både RO och GSS/T. Där har vi tappat lite.

– GSS/T infördes ursprungligen för att bemanna internationella insatser och inte svenska krigsförband för Sveriges och Natos försvar. Det innebär att vi nu behöver göra det lättare att anställa, utbilda fler reservofficerare och eventuellt minska lite på yrkesofficersutbildningen.

– Det måste också bli lättare att tjänstgöra. Systemet ska hjälpa dem som vill jobba som tidvis tjänstgörande. Några konkreta exempel som vi har bestämt är att reservofficerare och GSS/T som aktivt tjänstgör ska ha uniform uttagen och inte behöva lämna in den efter varje övning. Det ska också vara lättare att kommunicera med personal utanför Försvarsmaktens datasystem och kunna ge arbetstid åt befäl i tidvis tjänstgörande förband även utanför övningar. Idag lägger många ner privat tid för att hålla kontakt med sina förband.

Vad behövs för att det här ska bli verklighet?

– Vi behöver modernisera våra interna bestämmelser utifrån hur verkligheten ser ut. Men det behövs också en förordningsbestämmelse för att kunna ändra maxtiden för hur länge en reservofficer ska få tjänstgöra.

Vad innebär den senaste omstöpningen inom Officersprogrammet?

– Officersprogrammet är fortfarande tre år och fortfarande i Försvarshögskolans regi. Men den första terminen kommer i huvudsak att ske ute i försvarsgrenarna. Detta för att göra kadetterna krigsplaceringsbara redan efter en termin. Vi tycker det är bra att de formas mot sitt yrke. Vi vill också snabbare kunna producera officerare om läget skulle kräva det, och då vill vi göra det på en termin.

– Vi kommer också att styra antagningen lite hårdare så att Officersprogrammet blir en förlängning av den grundutbildning man har gjort. Det innebär att man inte bara kan söka vilken utbildningslinje som helst. Vill man vara stridsvagnsofficer behöver man ha tjänstgjort i ett sådant förband redan under sin grundutbildning.

– Det här bygger på att Officersprogrammet är en fortsättning på det man redan har lärt sig på sin grundutbildning. Vi kommer också styra vilka utbildningsplatser vi erbjuder utifrån våra behov. Vi behöver precision och inte bara stort antal.

Hur har starten för den nya tekniska officersutbildningen gått?

– Den drog igång i september med 33 antagna. Antalet sökande var 140. Den är unik och ny på så sätt att de läser en treårig högskoleingenjörsutbildning initialt på tre olika lärosäten i Sverige. Under sommaruppehållen läser man en officersutbildning som också återkommer den sjunde och sista terminen.

– Efter tre år har eleverna då fått en högskoleingenjörsexamen inom något ämne som vi tycker är relevant för Försvarsmakten, som till exempel maskinteknik eller datateknik. Parallellt får de en officersutbildning med särskilda kunskaper inom teknik och det vet vi att man kommer ha nytta av.

Den första terminen kommer i huvudsak att ske ute i försvarsgrenarna. Detta för att göra kadetterna krigsplaceringsbara redan efter en termin.

Hur ser det ut med värnpliktsvolymerna?

– Det börjar ungefär 9 400 värnpliktiga i år, om några år går vi upp till 12 000. På lång sikt är den volymen fullt tillräcklig för krigsorganisationen. Det pratas ibland om att man borde ta in fler värnpliktiga för man tror att krigsorganisationen då blir större, men det blir den inte, och vi ser inget behov av det. I den takt som vi utbildar i kommer vi ha reserver på ungefär 150 000 värnpliktiga över krigsorganisationen om tio år. Så vi bygger redan väldigt stora reserver.

– Inte heller officersrekryteringen blir så mycket bättre bara för att man tar in fler. När man tar in fler får man efter ett tag inte de som är mest kvalificerade och då blir det inte heller så stor del som klarar officersutbildningen.

– Med 12 000 bygger vi redan upp så stora reserver att det skulle innebära att binda resurser och lägga tid på att utbilda värnpliktiga som inte behövs i organisationen.

Hur ska reserver byggas upp?

– De flesta som vi utbildar stoppas in i krigsorganisationen. Vi bygger också upp förbandsklossar som är knutna till de ordinarie krigsförbanden, som ser likadana ut men som bara är ett ställe där det finns personal. Om man till exempel i ett krig får förluster kan man ersätta förlusterna med de förbandsklossarna. Eller om man har ett långt krig kan man också byta ut ett kompani mot ett annat från reserven, för att få uthållighet. Konceptet är att bygga upp speglingar av de riktiga förbanden.

Hur ser intresset ut för att vilja utbilda sig till reservofficer?

– Vi ser fortsatt att det är och har varit populärt att bli reservare. Men vi ser också att många värnpliktiga är högpresterande och välbildade ungdomar som vill läsa på universitetet efter grundutbildningen, och då ser vi reservofficersyrket som en perfekt möjlighet där man kan göra båda delarna. Det blir som dubbel kompetens för oss.