Senast publicerat
Senast publicerat:

Ny serie skildrar insatsen i Mali på nära håll

På Veterandagen den 29 maj är det premiär för arméns nya dokumentärserie ”Fredssoldat”. I den får tittarna följa Mali 15:s insats. ”Serien visar insatsen på nära håll och är till stor del filmad av soldaterna själva”, säger Robin Sandgren Krüger, projektledare på Arméstabens kommunikationssektion

Josefine Owetz
Jesper Moldvik/Försvarsmakten
”Fredssoldat” har premiär på Veterandagen den 29 maj och i avsnitten kommer tittarna få följa personalen i Mali 15.

Ett meddelande hörs på komradion från kompanichefen till kompaniet på väg ut på uppdrag: ”Jag vill att vi nu stålsätter oss. Det här kan bli en mentalt jobbig dag som ni säkert förstår”. I nästa klipp, rop: ”Halt!” och ”Akta barnen, snett höger!”, följt av kulspruteeld.

I dag släpps trailern till serien ”Fredssoldat”. Mali 15 från Södra skånska regementet, P 7, var det svenska styrkebidraget till FN-insatsen Minusma under perioden december 2021 fram till maj 2022. I den kommande serien skildras styrkans insats på nära håll.

– Den är på många sätt en spirituell uppföljare till ”Jägarsoldat”, som jag var med och producerade på K 3 för några år sedan. Då följde vi jägarsoldater under hela grundutbildningen. Den serien blev en succé och lärde mig mycket, bland annat hur viktigt det är att bara vara väldigt nära verksamheten. ”Fredssoldat” är till stor del filmad av soldaterna själva, säger Robin Sandgren Krüger, projektledare på Arméstabens kommunikationssektion.

Liknande läsning:

Han är initiativtagare till serien och berättar att idén och upplägget från ”Jägarsoldat” stannade kvar hos honom efteråt.

– En internationell insats har många likheter med en grundutbildning. Det finns en naturlig början då förbandet samlas och utbildas, en mitt där det du lärt dig appliceras och testas och ett slut då alla rider i väg i solnedgången med en massa nya erfarenheter och lärdomar i bagaget. Dramaturgiskt lämpar det sig väl att göra en serie av.

» En internationell insats har många likheter med en grundutbildning. (...) Dramaturgiskt lämpar det sig väl att göra en serie av. «

”Fredssoldat” har premiär på Veterandagen den 29 maj och i avsnitten kommer tittarna få följa personalen i Mali 15. Robin Sandgren Krüger var projektledare i Sverige och på plats i Mali var det insatsens press- och informationsofficer Jesper Moldvik, till vardags kommunikatör vid P 7, som filmade och ledde inspelning. Att skildra en av FN:s farligaste insatser var speciellt, konstaterar Robin Sandgren Krüger, som också besökte förbandet i Mali.

På plats i Mali var det insatsens press- och informationsofficer Jesper Moldvik, till vardags kommunikatör vid P 7, som filmade och ledde inspelning.

– Det var något som vi brottades med från början. Det här har varit en av de farligaste FN-insatserna i modern tid och en av sakerna vi var överens om var att Mali 15 hade en uppgift i Mali, och det var att bevara freden i Mali. Alla tillfällen när det kom i konflikt med serien fick filmandet givetvis stiga åt sidan.

Serien skildrar flera skarpa incidenter, bland annat från händelser ute på uppdrag och granatattacker mot campen. 

– Styrkan roterade ner i december 2021. Fem dagar efter att de anlänt kom den första granatattacken mot campen. Jespers första reaktion efter att han vaknat av larmet var svära högt över att kameran låg på kontoret och sen började han filma med sin mobilkameraför att skildra vad som hände. Vi har också film från actionkameror och UAV från med vid flera incidenter som styrkan var med om, säger han. 

» Vi har också film från actionkameror och UAV från med vid flera incidenter som styrkan var med om. «

Robin Sandgren Krüger fortsätter:

– Vi kommer bland annat att följa kompanichefens, ett par soldaters och stundtals Jesper Moldviks egna perspektiv från insatsen. En utmaning var att visa på bredden i erfarenheter och uppgifter under en insats, utan att det blir för svårt för tittarna att följa med i vad som händer.

Mali 15 från Södra skånska regementet, P 7, var det svenska styrkebidraget till FN-insatsen Minusma under perioden december 2021 fram till maj 2022. I den kommande serien skildras styrkans insats på nära håll.

Seriens målgrupp är Försvarsmaktens personal, veteraner och deras anhöriga.

– Målet har till viss del varit att få anhöriga att förstå vad som händer därnere och att ge en inblick i hur insatsen ser ut på marken. Vi har försökt att censurera så lite som möjligt, för det är också så verkligheten ser ut därnere. Veteraner och anhöriga är en kräsen målgrupp, för att de ska köpa det här måste man visa verkligheten som den är.

Vad är din förhoppning med serien?

– Det är att öka kunskapen on vad Försvarsmakten har gjort i Mali och stärka stoltheten över vad vi har bidragit med. Vi har fått frågan flera gånger nu det sista halvåret om varför vi släpper den här serien nu, när insatsen avslutats. Jag tror att man ska se det här i ett större perspektiv. Vi får följa svenska soldater som försöker bevara freden i en skarp insats. Det som Försvarsmakten gör och vill åstadkomma, allt det kokas ner i en sådan här insats.

Han konstaterar också att det hann hända en hel del under perioden då serien filmades in och Mali 15:s insats pågick, däribland Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och beskedet om att den svenska insatsen i Mali skulle avslutas. I mars 2022 meddelade regeringen att Sverige skulle avsluta sitt deltagande i FN-insatsen på grund av det oroliga läget i landet, säger Robin Sandgren Krüger.

– Nu har Försvarsmaktens sista personal från Mali nyss kommit hem och med det är det en hel epok som tar slut Under många årtionden har vi konstant haft trupp utomlands. Jag hoppas att serien ska vara allmängiltig för flera insatser, eftersom de ofta påminner om varandra och har många likheter, säger Robin Sandgren Krüger.

» Nu har Försvarsmaktens sista personal från Mali nyss kommit hem och med det är det en hel epok som tar slut nu. «

– Det är samma typer av människor och uppgifter, det är gemenskapen och tristessen på campen. Det är många upplevelser från internationella insatser som är universella och tidlösa. Jag hoppas att personal och anhöriga ska se serien och känna stolthet över vad de åstadkommit och kanske, om vi en dag börjar sända trupp utomlands igen, kunna förbereda sig för kommande insatser.

Serien ”Fredssoldat” har premiär på Veterandagen den 29 maj och det första avsnittet släpps på Försvarsmaktens YouTube-kanal klockan 18 samma dag.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan möjlighet – eller order om – att förstärka klädseln.

    En av dagarna hölls ett utbildningsmoment på en skjutbana under tolv timmar där soldaternas enda möjlighet att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under den 12 timmar långa skjutövningen i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar på grund av risk för vådaskott och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Ur arkivet: