I slutet av mars sattes till slut det så kallade ”märket” för de centrala avtalsförhandlingarna på den svenska arbetsmarknaden. Nivån blev 7,4 procent fördelat på 2 år och allt fler förbund tecknar nu avtal utefter detta. Men frågan är om den här nivån kommer att vara tillräcklig för den militära personalen som under de senaste åren sett sina löner krympa rejält mot den övriga arbetsmarknaden.
Förväntningarna är stora inom Försvarsmakten och mycket går tillbaka till när ÖB skrev sin dagorder i augusti 2022. I den så tryckte han på att Försvarsmakten är under hård press. Våra medlemmar är eftertraktade på arbetsmarknaden utanför grindarna, och för att lyckas med den tillväxt som vi är på väg mot, så skulle det behöva göras en hel del satsningar inom personalområdet. Att ta anställning efter värnplikten som GSS/K och vidare mot officersyrket är inte längre en självklarhet bland våra ungdomar då lönen inte är speciellt konkurrenskraftig. Skall man lägga ett par år på en utbildning så måste det löna sig speciellt i tider då inflationen varje dag minskar lönens värde. ”Märket” bör då vara miniminivån för de kommande centrala förhandlingarna och det kommer att behövas tillskott utöver detta för att medlemmarnas löner skall hamna på rätt nivå.
Under hösten 2022 påbörjade Officersförbundet en rundresa för att besöka de lokala officersföreningarna. Syftet med rundresan har varit att besöka våra medlemmar i deras vardag, stärka officersföreningarna och träffa förbandens chefer. Fokus under besöken är utbildningar i lön, rekrytering och arbetsmiljö.
Oavsett vilket förband som vi hitintills har varit på så slås man av att bristerna i organisationen i stort sett är desamma. Man har ofta en hög arbetsbelastning då det ofta tillkommer nya arbetsuppgifter utan att några av de gamla tas bort, hög personalomsättning och stora brister på materiel. Listan kan göras hur lång som helst och de som har arbetat länge inom Försvarsmakten kan vittna om att det inte sker någon positiv förändring trots löften om att så ska ske. Senaste FM Vind undersökningen bekräftar den här bilden.
Trots att problemen funnits under lång tid så saknas det tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med dom. Det kommer knappast att bli bättre i och med att vi är på väg mot en tillväxtfas där antalet förband önskas öka i en snabbare takt än vad tillförseln av den militära personalen som ska bemanna dem medger. Den ekvationen går tyvärr inte ihop.
Officersförbundet har beskrivit vad som behöver göras. Man kan tycka att Försvarsmakten med enkelhet borde kunna ta tillbaka stafettpinnen och visa på vilka positiva förändringar man vill göra för sin personal.
Det räcker inte med att säga att ”Personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs”. Man måste också visa detta tydligt genom aktiva märkbara handlingar!
