Senast publicerat
Senast publicerat:

Nytt samverkansavtal klart

Nu har Försvarsmakten och Officersförbundet på Försvarsmaktsnivå förhandlat fram ett nytt samverkansavtal.

Redaktionen
Artikel från Officersförbundet.

– Vi har jobbat för det här under en tid så det känns bra att vi har kommit i mål, säger Olle Löfmark, Officersförbundets biträdande förhandlingschef.

Det nya avtalet ersätter Avtal om samverkan för utveckling inom Försvarsmakten som gällt från den 15 juni 2001 till den 31 december 2022. Det nya avtalet gäller alltså från och med den 1 januari 2023. Avtal som har tecknats på organisationsenheterna (OrgE) fortsätter att gälla, men arbetsgivare och fack på OrgE uppmuntras att se över innehållet i de avtalen. Den största förändringen i det nya avtalet handlar om hur samverkan ska gå till i Högkvarteret och försvarsstaben.

Ett samverkansavtal är ett sätt för arbetsgivare och fack att på myndighetsnivå omhänderta de skyldigheter och rättigheter som regleras enligt medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen. Det övergripande syftet med avtalet är att ge medarbetare möjlighet att bidra med sin erfarenhet och kompetens inför chefs beslut. Ett sådant arbetssätt är bekräftat att det möjliggör ett ökat engagemang i hur verksamhetens kan bedrivas och utvecklas på ett bättre sätt.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Den senaste FM Vind visar att arbetsbelastningen har ökat för personalen i Försvarsmakten. De tre skyddsombuden för marinen, armén och flygvapnet är inte förvånade över resultatet.

    Redaktionen
    Hampus Hagstedt/Försvarsmakten
    specialist

    I den senaste FM Vind finns två frågor rörande arbetsbelastning. Huruvida man upplever att man kan planera sina arbetsuppgifter så att arbetsbelastningen blir hanterbar och huruvida man har möjlighet att återhämta sig efter perioder av hög arbetsbelastning. På båda frågorna har värdet sjunkit markant från 73 till 68 på en 100-gradig skala. 

    På alla arbetsplatser ska det finnas ett skyddsombud och ett huvudskyddsombud om det finns fler än ett skyddsombud. I Försvarsmakten finns det dessutom ett centralt skyddsombud och tre skyddsombud för försvarsgrenarna som tillsammans organiserar skyddsorganisationen. De tre försvarsgrensskyddsombuden är inte förvånade över resultatet och anser att den största utmaningen just nu är arbetsbelastningen.

    – Det handlar om att vi har fått mer att göra på grund av att Försvarsmakten ska växa, kriget i Ukraina och ett framtida Nato-medlemskap. Samtidigt slutar erfaren och kompetent personal. Utflödet motsvarar inte inflödet, säger Jens Zetterberg, skyddsombud i armén.

    Porträtt Michael Lundström 2 kopiera
    Michael Lundström, skyddsombud för marinen

    Michael Lundström, skyddsombud för marinen, ser konsekvenserna av att medarbetare slutar. 

    – Vi har medarbetare som hoppar mellan fartyg och är ute två svängar om 14 dagar, utan ledighet, för att det saknas medarbetare med en viss kompetens för att ett fartyg ska fungera. Det finns en risk att det är en nedåtgående spiral, att man jobbar skiten ur sig och sedan har man inte mer att ge på jobbet eller hemma. Familjen blir också lidande när man är borta hela tiden.

    Leif Ljungqvist är skyddsombud för flygvapnet. Han upplever att det är svårt att prata om den fysiska och psykiska ohälsan trots att arbetsbelastningen är hög. 

    – När man får signaler på att medarbetare mår dåligt så vill de ogärna prata om det, säger Leif Ljungqvist.

    Utöver arbetsbelastningen menar de tre skyddsombuden för försvarsgrenarna att det finns flera utmaningar. En av dessa är avsaknad av personlig utrustning och skyddsutrustning, och en annan är att stödfunktionen för ovälkommet beteende på HR-centrum inte är funktionell längre. Stödfunktionen har inte fungerat och kunnat nås på grund av låg bemanning. De tre skyddsombuden upplever att arbetsgivaren är väl medveten om utmaningarna. 

    Leif Ljungqvist
    Leif Ljungqvist, skyddsombud för flygvapnet

    – Vi har en bra dialog, men det är svårt att lösa problemen här och nu, säger Jens Zetterberg.

    Samtidigt har skyddsorganisationen svårt att få engagerade huvudskyddsombud som kan ta ett större ansvar. 

    – Många gånger är det den höga arbetsbelastningen som gör att medarbetare inte vill ta på sig ett förtroendeuppdrag, men det är viktigt att det finns en bra skyddsorganisation som lyfter frågor högre upp och som i dessa tider då det händer mycket i organisationen kan stödja både medarbetare och chefer, säger Michael Lundström.

    Jens Zetterberg-webb
    Jens Zetterberg
    Ur arkivet: