Senast publicerat
Senast publicerat:

»Vi kan inte fullfölja vårt uppdrag«

Pliktrådet har återuppstått och ska ansvara för de värnpliktigas medinflytande. Men rådet menar att de saknar förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete. I en skrivelse till försvarsdepartementet skriver de att situationen ”hämmar på ett avgörande sätt våra möjligheter att företräda landets värnpliktiga”.

Josefine Owetz
Mats Nyström/Försvarsmakten
Pliktrådets ledamöter Malin Eidmann och Lisa Holmqvist vid ett besök på Norrbottens regemente.

I april i år arrangerades för första gången sedan 2010 en värnpliktskongress i Sverige. Vid kongressen lades grunden till pliktpersonalens centrala medinflytandefunktion och fem ledamöter valdes att ingå i Pliktrådet.

Ledamöterna företräder alla totalförsvarspliktiga under grundutbildning. I uppdraget ingår att skapa goda utbildningsförhållanden och att ge de värnpliktiga möjlighet att vara med och utveckla Försvarsmaktens verksamhet.

Liknande läsning:

Men sedan bildandet har en stor del av rådets verksamhet handlat om att etablera en fungerande organisation, snarare än att arbeta för att tillvarata pliktpersonalens rättigheter och intressen. I en skrivelse till Försvarsdepartementet menar Pliktrådet att de har bristande förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete. ”Situationen och de förutsättningar som följer av nuvarande styrning hämmar på ett avgörande sätt våra möjligheter att företräda landets värnpliktiga och utföra kongressens uppdrag”, står att läsa i skrivelsen.

– Vi kände att vi inte fick någon respons när vi uppmärksammade Försvarsmakten på våra behov. Därför beslutade vi oss för att skicka in den här skrivelsen för att underrätta departementet om vår arbetssituation. Eftersom vi har lagt så pass mycket tid på att försöka upprätta ett fungerande kansli har det gått ut över den övriga verksamheten. Vi har behövt stryka flera av punkterna i vår verksamhetsplan för att vi ledamöter ska få en rimlig arbetsbörda, säger Julia Hjertén, ordförande för Pliktrådet.

Pliktrådets arbete regleras i förordningen om medinflytande om totalförsvarspliktiga, som beslutades av regeringen i december 2017. I förordningen står det att de förtroendevalda ska ges förutsättningar att kunna fullfölja sitt uppdrag. Rådet anser att Försvarsmakten brister i samordning vad gäller att se till att det finns förutsättningar för Pliktrådets inrättande.

Som exempel tar de upp att de kanslilokaler som de fick tillträde till i september, efter fyra månader i en möteslokal, fortfarande inte har nödvändig utrustning på plats. Kansliet saknar internetåtkomst, permanent möblemang och kontorsutrustning i form av skrivare, kopiator och frankeringsmaskin. I dag är ledamöterna hänvisade till Försvarsmaktens HR-centrum på Gärdet om de vill skriva ut något.

– När vi valdes in i Pliktrådet var vi införstådda med att det skulle vara stökigt och kaotiskt inledningsvis. Vi visste att vi skulle bli en pilotgrupp på många sätt. Men graden av stökighet hade vi inte kunnat föreställa oss. Att fortfarande behöva sitta med samma grundläggande ”mat- och potatisproblem” som vi hade från början, det är frustrerande. Otryggheten i arbetssituationen tär också såklart på oss personligen, säger Julia Hjertén.

Rådet framhåller i skrivelsen att deras verksamhet skiljer sig från hur processer fungerar inom förvaltningsmyndigheter. De behöver flexibilitet vad gäller framförhållning i verksamhetsplanering och spontanitet i det löpande arbetet. Det kan till exempel handla om uppkomna behov av resor till förband som försvåras av Försvarsmaktens rutiner och handläggningsprocesser.

– Systemet i dag är mer stelbent än vad det var för dåvarande Värnpliktsrådet på grund av bland annat Prio-systemet, men även förvaltningspolitiska åtgärder som har gjorts under de tio år som värnplikten legat vilande. Lösningen var inte optimal för Värnpliktsrådet då heller, men man hade kringgått systemet till del genom åren. Det saknar vi förmåga till ännu, säger Julia Hjertén.

I Pliktrådets verksamhetsplan står att ledamöterna ska besöka samtliga förband med värnpliktsutbildning minst två gånger under året. Det kommer inte rådet att lyckas med, berättar Julia Hjertén.

– Vi hinner inte genomföra den verksamhet vi förutsatt oss vad gäller återbesöken på förbanden. Det är inte bra förstås. Det vi sett hittills är att det saknas en fungerande medinflytandestruktur på flera förband. Hela medinflytandesystemet är väldigt godtyckligt, och det fungerar olika på förbanden. Mycket är upp till förbandsledningens intresse och förbandschefens goda vilja, säger hon och tillägger:

–Det är nödvändigt för legitimiteten för pliktsystemet med ett fungerande medinflytandesystem, både lokalt och centralt. Därför behöver Pliktrådets situation få en lösning snart.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Gapet mellan beställd och levererad materiel fortsätter att växa och förra året var leveransindex nere på 53 av 100. Det visar Försvarets materielverks årsredovisning för 2025. Förseningarna beror främst på industrin, men också på samordningen med Försvarsmakten och FMV:s interna processer.

    Linda Sundgren
    Granatkastarpansarbandvagnar är exempel på större leveranser till Försvarsmakten som har försenats till 2026, framgår av FMV:s årsredovisning. Även bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar har försenats. Förseningarna beror bland annat på resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin samt förseningar hos underleverantörer, enligt FMV.

    Foto: BAE Systems

    Att upprustningen i Försvarsmakten går på högvarv syns tydligt i årsredovisningen från Försvarets materielverk, FMV. Runt 600 nya medarbetare har anställts de senaste åren och materielanskaffningarna ökar kraftigt. År 2025 lades beställningar till industrin för drygt 90 miljarder kronor, vilket kan jämföras med drygt 52 miljarder 2023. Till detta kommer beställningar för materieldonationer till Ukraina som förra året uppgick till 12 miljarder kronor.

    Samtidigt fortsätter FMV:s leveranssäkerhet till Försvarsmakten att minska. År 2021 var leveransindex 79 av 100, 2024 låg det på 73 och 2025 hade det sjunkit till 53 av 100. Ändå bedömer FMV den sammantagna leveranssäkerheten till Försvarsmakten som ”tillfredsställande”.

    – Den samlade bedömningen baseras på flera delar där leveransindex är en del. Det totala värdet av den materiel som vi levererat till Försvarsmakten har ökat till 18 miljarder under 2025, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2023, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på Försvarets materielverk.

    Samtidigt blev vissa enstaka leveranser med höga ekonomiska värden försenade.

    – Enskilda leveranser till stora värden som blivit försenade har fått stor inverkan på leveransindex. Men vi ser också att det finns förbättringspotential i arbetet med våra leveransplaner, säger Björn Myrberg.

    I rapporten nämns förseningar av några större leveranser inom flyg- och armémateriel till ett samlat värde av cirka 8,3 miljarder kronor. Det motsvarar 24 procent av leveransplanen 2025.

    – Vi hade exempelvis leveranser av Jas-plan under året där ett av planen levererades på fel sida årsskiftet. Även en mindre försening kan alltså få en ganska stor procentuell påverkan på helheten, säger Björn Myrberg.

    Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer

    Leveranssäkerheten till försvarsgrenarna skiljer sig åt. Medan flyg- och rymdmateriel har ett oförändrat leveransindex på 62 av 100 jämfört med föregående år, har leveranssäkerheten inom marinen ökat från 69 till 76. Sämst är läget för leveranser till armén, där index sjönk från 77 år 2024 till 36 år 2025. Exempel på materiel till armén som blivit försenade är granatkastarpansarbandvagnar, bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar i olika varianter.

    – Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer. Det osäkra omvärldsläget och en ökad internationell efterfrågan har ytterligare ansträngt industrins produktionskapacitet, säger Björn Myrberg.

    Björn Myrberg, FMV

    Björn Myrberg

    Ekonomidirektör FMV

    Enligt årsredovisningen beror förseningarna i huvudsak på problem i industrileden, men det hänvisas också till en ökad internationell efterfrågan. I vissa fall har beställningar till andra nationer prioriterats, vilket bidragit till försenade leveranser till Försvarsmakten.

    – Vi lägger nu stora investeringar i industrin och med det kommer naturligtvis förväntningar från vår sida att industrin vidtar åtgärder för att öka sin produktionskapacitet. Men industrin behöver också känna att det finns en långsiktighet som gör att de är beredda att gå in med mer kapital och göra stora infrastruktursatsningar, säger Björn Myrberg och fortsätter:

    – Vi tittar på möjligheten att slå samman fler ordrar för att kunna lägga större beställningar och skriva avtal som sträcker sig över längre tid. Vi måste ha en väldigt nära dialog med industrin i de här delarna så att de känner att de vet vad vi tänker i ett längre perspektiv.

    Förseningar uppstår också på grund av interna processer hos FMV liksom i samarbetet mellan myndigheten och Försvarsmakten. Arbeten pågår inom FMV med att förenkla interna processer kopplat till anskaffning, samtidigt som åtgärder vidtas för att underlätta samarbetet med Försvarsmakten. Exempelvis är det sedan i maj förra året möjligt att mejla sekretessbelagd information som inte är säkerhetsskyddsklassificerad mellan myndigheterna.

    Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår

    Det har fastställts ett gemensamt regelverk för Försvarets materielverk och Försvarsmakten gällande materieldata och under förra året påbörjade FMV ett pilotprojekt med digital signering. Kommunikationen mellan myndigheterna ska också förbättras för att skapa en tydligare gemensam lägesbild av materielanskaffningen.

    – Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår. Det är jätteviktigt att vi undanröjer hinder där vi själva har en del i att vi inte får ut materiel till förbanden, men också att vi har koll på olika risker för förseningar, säger Björn Myrberg.

    För att möta den ökande efterfrågan på materiel växer FMV personellt och de senaste två åren har drygt 600 personer anställts. Andelen konsulter har varit relativt konstant och utgör ungefär 24 procent av den totala personalkostnaden. Det pågår också en översyn av myndighetens behov av yrkesofficerare inom ramen för YAM, yrkesofficer vid annan myndighet. Idag tjänstgör cirka 130 yrkesofficerare hos FMV, medan myndighetens uttalade behov är 170 yrkesofficerare. Ambitionen är att skriva ner behovet av YAM hos FMV.

    – Det handlar om både vårt behov och vad som är realistiskt. Försvarsmakten har behov av de officerare som finns och det finns också andra myndigheter som behöver officerare. Vi har ett pågående arbete med Försvarsmakten om det här, säger Björn Myrberg.

    Fakta

    Materielanskaffning Försvarsmakten, 2025 jämfört med 2024

    • FMV:s beställningar till industrin: 90,1 miljarder kronor (+33 procent).
    • FMV:s leveranser till FM: 18 miljarder kronor (+56 procent).
    • Beställningar från FM till FMV som ännu inte levererats: 112,6 miljarder kronor (+11 procent).
    • Leveransindex: 53 av 100 (-20).


    Materielanskaffning för donation till Ukraina

    • FMV:s beställningar till industrin: 12,1 miljarder kronor.
    • Levererat värde: 917 miljoner kronor.


    Källa:
    Försvarets materielverk

    Ur arkivet: