»Vi kan inte fullfölja vårt uppdrag«

Pliktrådet har återuppstått och ska ansvara för de värnpliktigas medinflytande. Men rådet menar att de saknar förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete. I en skrivelse till försvarsdepartementet skriver de att situationen ”hämmar på ett avgörande sätt våra möjligheter att företräda landets värnpliktiga”.

Pliktrådets ledamöter Malin Eidmann och Lisa Holmqvist vid ett besök på Norrbottens regemente.

I april i år arrangerades för första gången sedan 2010 en värnpliktskongress i Sverige. Vid kongressen lades grunden till pliktpersonalens centrala medinflytandefunktion och fem ledamöter valdes att ingå i Pliktrådet.

Ledamöterna företräder alla totalförsvarspliktiga under grundutbildning. I uppdraget ingår att skapa goda utbildningsförhållanden och att ge de värnpliktiga möjlighet att vara med och utveckla Försvarsmaktens verksamhet.

Men sedan bildandet har en stor del av rådets verksamhet handlat om att etablera en fungerande organisation, snarare än att arbeta för att tillvarata pliktpersonalens rättigheter och intressen. I en skrivelse till Försvarsdepartementet menar Pliktrådet att de har bristande förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete. ”Situationen och de förutsättningar som följer av nuvarande styrning hämmar på ett avgörande sätt våra möjligheter att företräda landets värnpliktiga och utföra kongressens uppdrag”, står att läsa i skrivelsen.

» När vi valdes in i Pliktrådet var vi införstådda i att det skulle vara stökigt och kaotiskt inledningsvis. «

– Vi kände att vi inte fick någon respons när vi uppmärksammade Försvarsmakten på våra behov. Därför beslutade vi oss för att skicka in den här skrivelsen för att underrätta departementet om vår arbetssituation. Eftersom vi har lagt så pass mycket tid på att försöka upprätta ett fungerande kansli har det gått ut över den övriga verksamheten. Vi har behövt stryka flera av punkterna i vår verksamhetsplan för att vi ledamöter ska få en rimlig arbetsbörda, säger Julia Hjertén, ordförande för Pliktrådet.

Pliktrådets arbete regleras i förordningen om medinflytande om totalförsvarspliktiga, som beslutades av regeringen i december 2017. I förordningen står det att de förtroendevalda ska ges förutsättningar att kunna fullfölja sitt uppdrag. Rådet anser att Försvarsmakten brister i samordning vad gäller att se till att det finns förutsättningar för Pliktrådets inrättande.

Som exempel tar de upp att de kanslilokaler som de fick tillträde till i september, efter fyra månader i en möteslokal, fortfarande inte har nödvändig utrustning på plats. Kansliet saknar internetåtkomst, permanent möblemang och kontorsutrustning i form av skrivare, kopiator och frankeringsmaskin. I dag är ledamöterna hänvisade till Försvarsmaktens HR-centrum på Gärdet om de vill skriva ut något.

– När vi valdes in i Pliktrådet var vi införstådda med att det skulle vara stökigt och kaotiskt inledningsvis. Vi visste att vi skulle bli en pilotgrupp på många sätt. Men graden av stökighet hade vi inte kunnat föreställa oss. Att fortfarande behöva sitta med samma grundläggande ”mat- och potatisproblem” som vi hade från början, det är frustrerande. Otryggheten i arbetssituationen tär också såklart på oss personligen, säger Julia Hjertén.

Pliktrådet 2019
Julia Hjertén, ordförande för Pliktrådet

Rådet framhåller i skrivelsen att deras verksamhet skiljer sig från hur processer fungerar inom förvaltningsmyndigheter. De behöver flexibilitet vad gäller framförhållning i verksamhetsplanering och spontanitet i det löpande arbetet. Det kan till exempel handla om uppkomna behov av resor till förband som försvåras av Försvarsmaktens rutiner och handläggningsprocesser.

– Systemet i dag är mer stelbent än vad det var för dåvarande Värnpliktsrådet på grund av bland annat Prio-systemet, men även förvaltningspolitiska åtgärder som har gjorts under de tio år som värnplikten legat vilande. Lösningen var inte optimal för Värnpliktsrådet då heller, men man hade kringgått systemet till del genom åren. Det saknar vi förmåga till ännu, säger Julia Hjertén.

I Pliktrådets verksamhetsplan står att ledamöterna ska besöka samtliga förband med värnpliktsutbildning minst två gånger under året. Det kommer inte rådet att lyckas med, berättar Julia Hjertén.

– Vi hinner inte genomföra den verksamhet vi förutsatt oss vad gäller återbesöken på förbanden. Det är inte bra förstås. Det vi sett hittills är att det saknas en fungerande medinflytandestruktur på flera förband. Hela medinflytandesystemet är väldigt godtyckligt, och det fungerar olika på förbanden. Mycket är upp till förbandsledningens intresse och förbandschefens goda vilja, säger hon och tillägger:

–Det är nödvändigt för legitimiteten för pliktsystemet med ett fungerande medinflytandesystem, både lokalt och centralt. Därför behöver Pliktrådets situation få en lösning snart.

Fakta
Pliktrådet

Pliktrådets uppgift är att företräda totalförsvarspliktiga under grundutbildning och ansvara för de värnpliktigas medinflytande i Försvarsmakten. Medinflytandet regleras i förordningen om medinflytande för totalförsvarspliktiga. Syftet med medinflytande för totalförsvarspliktiga är att skapa goda utbildningsförhållanden, men också att ge dem möjlighet att vara med och utveckla verksamheten. Källa: Regeringen.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Befälens ledarskap får högt betyg av de värnpliktiga och hälften av de som genomgår grundutbildningen kan tänka sig att fortsätta i Försvarsmakten. Antalet kränkningar minskar, men fortfarande uppger var fjärde rekryt att de blivit utsatta för ovälkommet beteende.

I mitten av oktober publicerades de värnpliktigas utvärdering av grundutbildningen 2021–2022. Den visar ett fortsatt högt förtroende för ledarskapet bland befälen som får betyg 3,9 på en femgradig skala. Helhetsbedömningen av värnpliktsutbildningen hamnar på 3,8 och hälften av de 3 946 (77 procent) rekryter som svarade på enkäten kan tänka sig ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. 

– Det här är väldigt positiva omdömen och det är vi glada för. Vi har en bra utbildning och väldigt många bra befäl som jobbar i organisationen, säger brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

Antalet fall av kränkningar bland rekryterna fortsätter att minska. För två år sedan uppgav 30 procent av de värnpliktiga att de någon gång under utbildningen utsatts för kränkningar. I fjol hade den siffran sjunkit till 26 procent och i årets utvärdering angav 24 procent att de blivit utsatta. 

– Att utvecklingen är positiv är förstås glädjande, men det innebär inte att vi kan sätta oss ner och vara nöjda. Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna lika intensivt som vi gjort de senaste åren, säger Fredrik Ståhlberg. 

» Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna. «

Kvinnor drabbas oftare av kränkningar än män. Totalt 816 kvinnor, 37 procent, uppgav att de blivit kränkta någon gång under utbildningen. Bland kvinnor med utomnordisk bakgrund var den siffran 41 procent. Av de som upplevt kränkningar uppger 12 procent att de utsatts av anställt befäl, 3 procent av värnpliktigt befäl och 13 procent av en annan värnpliktig. 

I svarsalternativen anger de som svarat att de upplevt kränkningar att det bland annat handlar om nedvärderande och kränkande sätt att konversera på, respektlöst och olämpligt beteende, dålig attityd och jargong, diskriminerande kommentarer och beteende samt mobbning och trakasserier.

– Våra värnpliktiga har hög kompetens och är ambitiösa, det är bara 43 procent som går igenom mönstringen. Det ställer stora krav på hur vi bemöter dem. När det handlar om värnpliktiga som kränker varandra kan man fråga sig vilka värderingar de har med sig när de kommer till oss. Där behöver våra befäl vara förebilder. Det skulle vara intressant att se om vi kan påverka dem under utbildningen och göra mätningar i början och i slutet av värnplikten, säger Fredrik Ståhlberg.   

Åtta procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 

– Sådant här får inte förekomma, det är helt oacceptabelt. Mitt budskap är att vi finns till för att ytterst kunna möta ett väpnat angrepp. Då måste vi ha förtroende för varandra, vi måste kunna lita på varandra och vara goda kamrater. Om vi inte kan lita på varandra till vardags, hur ska vi då kunna göra det i ett skarpt läge, säger Fredrik Ståhlberg. 

Fredrik Ståhlberg
Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

På vissa förband och organisationsenheter är diskriminering och trakasserier vanligare än hos andra. Störst andel fall har Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå (13 procent), Bodens artilleriregemente (11 procent) och Livgardet (10 procent). Tre förband och utbildningsorter hade inga anmälningar alls: Gotlands regemente, Uppsala flygflottilj och och Lapplandsjägargruppen i Kiruna. 

– Jag tycker att man ska vara försiktig med att dra slutsatser av det här nuläget. Låt oss se hur resultaten utvecklar sig de närmaste åren, säger Fredrik Ståhlberg och fortsätter:

– Om vissa förband får dåliga resultat år från år behöver vi titta på varför. Då finns det något att gräva i. Och andra förband som alltid får bra omdömen, vad kan vi lära av dem? 

På frågan om kvinnor och män ges samma möjligheter under grundutbildningen svarade 54 procent av männen och 29 procent av kvinnorna, att så är fallet i mycket hög utsträckning. 

– Jag tror att svaren speglar tillgången till personlig utrustning för kvinnor, och där måste man vara ärlig och erkänna att vi inte varit tillräckligt bra. Men på det området har vi nu gjort rejäla satsningar. Vi har köpt in stridsvästar anpassade för kvinnor och inom ett par år kommer vi att ha ett nytt uniformssystem på plats. Det innebär att vi äntligen går i mål med den personliga utrustningen för kvinnor inom flera områden.

Ett resultat som sticker ut i rapporten är att tre procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för ”fysisk våldsamhet eller grov misshandel” under utbildningen. 

– Sådant ska polisanmälas, säger Fredrik Ståhlberg.

 

FAKTA

Om undersökningen

GU-enkäten genomförs bland de värnpliktiga under utbildningens sista veckor. I årets undersökning svarade 3 946 av de tillfrågade, vilket är 77 procent av de värnpliktiga. Av de som svarade på enkäkten var 21 procent kvinnor och 79 procent män. Drygt var fjärde rekryt hade sökt grundutbildningen frivilligt medan övriga pliktades in.  GU-enkäten genomförs av Kantar Public/Sifo på uppdrag av Försvarsmakten. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Riksrevisionen riktar kritik mot Försvarsmaktens personalförsörjning av kontinuerligt anställda soldater, sjömän och gruppbefäl (GSS/K). Den har varit underfinansierad och haft otydlig styrning. Brist på övningar och materiel gör att de anställda slutar i förtid, slår Riksrevisionen fast.

Meningsfulla arbetsuppgifter är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta vara anställda.

Riksrevisionens nya rapport ”Expansion utan prioritet”, som släpptes i början av september, har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning av GSS/K, i huvudsak under perioden 2016–2020. De senaste åren har myndigheten haft ungefär 1 000–1 500 färre anställda soldater, sjömän och gruppbefäl än vad som bedömts som nödvändigt, vilket motsvarar cirka 15–20 procent av personalkategorin. 

Granskningen visar att arbetsuppgifterna är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta att vara anställda, men att de inte alltid motsvarar förväntningarna – vilket leder till att många slutar sin anställning i förtid. 

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbetsuppgifterna har då inte känts lika meningsfulla, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet. 

Fredrik Bonnander
Fredrik Bonander

Det var 2009 som riksdagen beslutade om att införa anställda soldater. Målet på 6 850 GSS/K skulle vara uppnått år 2018. Men det lyckades aldrig, utan målet har i stället skjutits framåt, och nu ska det nås år 2027. En huvudorsak är att riksdagens försvarsbeslut 2015, enligt Riksrevisionen, varit underfinansierat. Försvarsmakten sätter upp mål för antalet anställda soldater på de olika förbanden. Men målen följs inte av motsvarande utrymme i förbandens budget, vilket leder till att förbanden får olika uppfattningar om vad som gäller. Några förband har haft som mål att anställa fler än vad de har plats eller resurser för och ”saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som angivits”.

Totalt sett ökar dock antalet GSS/K, och även om Försvarsmakten inte har några problem med att rekrytera har myndigheten haft svårt att behålla dem så länge som vore önskvärt, enligt Riksrevisionen. 

”Det riskerar att leda till att onödigt mycket resurser tas i anspråk för rekrytering och utbildning, men också till att det blir svårare att fylla förbanden. Svårigheterna att behålla personal kommer sig delvis av brist på materiel, infrastruktur och yrkesofficerare, som har försvårat för Försvarsmakten att tillhandahålla en god verksamhet för sina GSS/K, men också av att GSS/K efter ett tag känner sig färdiga med yrket”, skriver Riksrevisionen.

» Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. «

Den huvudsakliga rekryteringsbasen för GSS/K är värnpliktiga. Detta har lett till att nyanställningar i huvudsak sker en gång om året, i samband med utryckning. När soldater sedan slutar växer antalet vakanser allt eftersom. Det gör det gradvis svårare att bedriva en god verksamhet för dem som är kvar, eftersom till exempel övningar ofta kräver ett visst antal deltagande för att vara relevanta.Riksrevisionen rekommenderar Försvarsmakten att ”förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för dessa”.

Försvarsmakten skriver i ett blogginlägg att de välkomnar rapporten. Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör Fredrik Ståhlberg och Försvarsmaktens förbandsproduktionschef Jonny Lindfors kommenterar den så här i inlägget på myndighetens webbplats:

”En del av den kritik som framkommit i rapporten tyder på att soldaterna upplever att de inte är lika prioriterade som de värnpliktiga. Det är något vi tar på allvar. Det är en produkt av en stor förändring i samband med värnpliktens återinförande”, skriver de och poängterar att anställda och värnpliktiga har en ömsesidig positiv påverkan på krigsförbandens förmåga.

”Nationell beredskap är tydligt i fokus och våra stående förband nyttjas i betydligt större omfattning än för något år sedan. Det råder dock alltjämt ett behov av att turas om att nyttja materiel för grundutbildning och för att vidmakthålla stående förband och så kommer det att se ut under många år framåt”, skriver de vidare i inlägget.

FAKTA

Riksrevisionen rekommendationer:
Se över möjliga åtgärder för att få GSS/K att stanna längre. 

Säkerställ att det finns tillräckligt många GSS/K i tjänst hela året för att kunna bedriva en god verksamhet. Förtydliga den interna styrningen kring måltal  och liknande.

Källa: Riksrevisionen ”Expansion utan prioritet”

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Ett svenskt förbandsbidrag till Nato kan omfatta såväl fartyg som stridsflyg och markförband. Det skriver Försvarsmakten i en delredovisning om ett framtida Natomedlemskap som överlämnats till regeringen.

Vad Sverige ska kunna bidra med till Natos styrkor vid ett medlemsskap, är under utredning. Övning Defender Europe 2022 är en USA-ledd övning som genomförs på olika platser i Europa. Försvarsmakten deltog med ett reducerat kompani från Ing 2, Göta ingenjörregemente som tillsammans med amerikanska förband byggde två förbindelser över två olika vattendrag i Polen.

Ett svenskt medlemskap i Nato kommer att påverka såväl ledning som organisation och förbandsverksamhet i Försvarsmakten. En mer detaljerad analys av effekterna av ett deltagande i försvarsalliansen kommer att finnas med i det budgetunderlag som överbefälhavaren lämnar till regeringen den 1 november, men en delredovisning har levererats. Delredovisningen är inte offentlig, men enligt en artikel på Försvarsmaktens webbplats den 16 september kan ett svenskt förbandsbidrag till Nato handla om fartyg till marina styrkor, stridsflyg till beredskapsstyrkor för luftrumsövervakning och markförband till förstärkningsstyrkorna i Baltikum och Östeuropa.   

– Svenskt territorium kommer också att ha stor betydelse för alliansens försvar av Finland och de baltiska staterna. Det svenska inträdet i Nato förändrar också förutsättningarna för försvaret av Nordnorge, kontrollen av sjöförbindelser i Västerhavet och därmed även i Östersjöinloppet, säger generalmajor Thomas Nilsson som sammanhåller Försvarsmaktens Natoförberedelser, i artikeln. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post