Senast publicerat
Senast publicerat:

»Vi kan inte fullfölja vårt uppdrag«

Pliktrådet har återuppstått och ska ansvara för de värnpliktigas medinflytande. Men rådet menar att de saknar förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete. I en skrivelse till försvarsdepartementet skriver de att situationen ”hämmar på ett avgörande sätt våra möjligheter att företräda landets värnpliktiga”.

Josefine Owetz
Mats Nyström/Försvarsmakten
Pliktrådets ledamöter Malin Eidmann och Lisa Holmqvist vid ett besök på Norrbottens regemente.

I april i år arrangerades för första gången sedan 2010 en värnpliktskongress i Sverige. Vid kongressen lades grunden till pliktpersonalens centrala medinflytandefunktion och fem ledamöter valdes att ingå i Pliktrådet.

Ledamöterna företräder alla totalförsvarspliktiga under grundutbildning. I uppdraget ingår att skapa goda utbildningsförhållanden och att ge de värnpliktiga möjlighet att vara med och utveckla Försvarsmaktens verksamhet.

Men sedan bildandet har en stor del av rådets verksamhet handlat om att etablera en fungerande organisation, snarare än att arbeta för att tillvarata pliktpersonalens rättigheter och intressen. I en skrivelse till Försvarsdepartementet menar Pliktrådet att de har bristande förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete. ”Situationen och de förutsättningar som följer av nuvarande styrning hämmar på ett avgörande sätt våra möjligheter att företräda landets värnpliktiga och utföra kongressens uppdrag”, står att läsa i skrivelsen.

– Vi kände att vi inte fick någon respons när vi uppmärksammade Försvarsmakten på våra behov. Därför beslutade vi oss för att skicka in den här skrivelsen för att underrätta departementet om vår arbetssituation. Eftersom vi har lagt så pass mycket tid på att försöka upprätta ett fungerande kansli har det gått ut över den övriga verksamheten. Vi har behövt stryka flera av punkterna i vår verksamhetsplan för att vi ledamöter ska få en rimlig arbetsbörda, säger Julia Hjertén, ordförande för Pliktrådet.

Pliktrådets arbete regleras i förordningen om medinflytande om totalförsvarspliktiga, som beslutades av regeringen i december 2017. I förordningen står det att de förtroendevalda ska ges förutsättningar att kunna fullfölja sitt uppdrag. Rådet anser att Försvarsmakten brister i samordning vad gäller att se till att det finns förutsättningar för Pliktrådets inrättande.

Som exempel tar de upp att de kanslilokaler som de fick tillträde till i september, efter fyra månader i en möteslokal, fortfarande inte har nödvändig utrustning på plats. Kansliet saknar internetåtkomst, permanent möblemang och kontorsutrustning i form av skrivare, kopiator och frankeringsmaskin. I dag är ledamöterna hänvisade till Försvarsmaktens HR-centrum på Gärdet om de vill skriva ut något.

– När vi valdes in i Pliktrådet var vi införstådda med att det skulle vara stökigt och kaotiskt inledningsvis. Vi visste att vi skulle bli en pilotgrupp på många sätt. Men graden av stökighet hade vi inte kunnat föreställa oss. Att fortfarande behöva sitta med samma grundläggande ”mat- och potatisproblem” som vi hade från början, det är frustrerande. Otryggheten i arbetssituationen tär också såklart på oss personligen, säger Julia Hjertén.

Liknande läsning:

Rådet framhåller i skrivelsen att deras verksamhet skiljer sig från hur processer fungerar inom förvaltningsmyndigheter. De behöver flexibilitet vad gäller framförhållning i verksamhetsplanering och spontanitet i det löpande arbetet. Det kan till exempel handla om uppkomna behov av resor till förband som försvåras av Försvarsmaktens rutiner och handläggningsprocesser.

– Systemet i dag är mer stelbent än vad det var för dåvarande Värnpliktsrådet på grund av bland annat Prio-systemet, men även förvaltningspolitiska åtgärder som har gjorts under de tio år som värnplikten legat vilande. Lösningen var inte optimal för Värnpliktsrådet då heller, men man hade kringgått systemet till del genom åren. Det saknar vi förmåga till ännu, säger Julia Hjertén.

I Pliktrådets verksamhetsplan står att ledamöterna ska besöka samtliga förband med värnpliktsutbildning minst två gånger under året. Det kommer inte rådet att lyckas med, berättar Julia Hjertén.

– Vi hinner inte genomföra den verksamhet vi förutsatt oss vad gäller återbesöken på förbanden. Det är inte bra förstås. Det vi sett hittills är att det saknas en fungerande medinflytandestruktur på flera förband. Hela medinflytandesystemet är väldigt godtyckligt, och det fungerar olika på förbanden. Mycket är upp till förbandsledningens intresse och förbandschefens goda vilja, säger hon och tillägger:

–Det är nödvändigt för legitimiteten för pliktsystemet med ett fungerande medinflytandesystem, både lokalt och centralt. Därför behöver Pliktrådets situation få en lösning snart.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en omfattande omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. ”Vi har inte tid att vänta”, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Josefine Owetz
Maria Bredberg Pettersson
"Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan", säger Fortifikationsverkets generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Foto: Peter Malmrup/Fortifikationsverket

Solen sken över Halmstads garnison och Luftvärnsregementet när den nya luftvärnshallen Gungners hall invigdes den 11 juni i år. Byggnaden ska användas för utbildning, förvaring och underhåll av luftvärnssystem 103, Patriot, och är den hittills största fastigheten i Fortifikationsverkets bestånd.

– Vi är stolta att kunna leverera detta bidrag till Sveriges försvarsförmåga, sa generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i ett uttalande efter invigningsceremonin.

Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter och luftvärnshallen är bara ett exempel på årets många projekt. Runt om i landet genomför myndigheten omfattande investeringar genom nyetableringar, fastighetsförvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. Tempot är högt, konstaterar Maria Bredberg Pettersson när Officerstidningen träffar henne under Almedalsveckan.

– Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och kraven på vad vår myndighet ska leverera. Vi gör en historisk uppbyggnad av infrastrukturen för totalförsvaret, säger hon.

I Almedalen deltar Maria Bredberg Pettersson i flera seminarier och samtal om robust infrastruktur, samverkan och försvarsuppbyggnad. Hon berättar att Försvarsmakten står för 85 procent av Fortifikationsverkets uppdrag och övriga försvarsmyndigheter för resterande del.

Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora.

– Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora. Vi brukar säga att de flesta av garnisonerna mer eller mindre ser ut som byggarbetsplatser idag. Sedan finns det vissa platser där det pågår mer verksamhet än på andra.

Hon lyfter bland annat Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och förberedelserna för de nya organisationsenheterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som exempel på sådana platser.

– Omvärldsläget har gjort att vi har hamnat i en situation som ser helt annorlunda ut än för bara några år sedan. Precis som ÖB säger finns det inga tecken på att det kommer att bli bättre. Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina har också förstärkt synen på infrastrukturens betydelse, förklarar Maria Bredberg Pettersson. 

– Förmåga handlar väldigt mycket om att kunna återupprätta infrastruktur när den blir förstörd. Att snabbt kunna reparera och underhålla den för att återupprätta förmågan. Infrastruktur, både militär och civil, är dessutom ett mål i dagens krigföring, säger hon.

Maria Bredberg Pettersson 2

I mars 2025 invigdes en träningsanläggning för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen på Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå.

Foto: Hannes Holmström/Försvarsmakten

När Maria Bredberg Pettersson tillträdde som generaldirektör 2018 hade Fortifikationsverket omkring 600 medarbetare. I dag är myndigheten över 1 500 personer och antalet anställda fortsätter att växa.

– Rekryteringen har fungerat förhållandevis bra, men vissa specialistkompetenser är mycket svåra att hitta. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet, IT och fortifikatorisk utveckling är områden där konkurrensen är stenhård. Det är inte kompetenser som finns på hyllan, utan sådant vi själva måste bygga upp.

Sveriges inträde i Nato har förändrat Fortifikationsverkets uppdrag och fått ett tydligt genomslag i verksamheten. Arbetet med infrastruktur för etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och har stärkt arbetet med värdlandsstöd.

– Vi ska bygga infrastruktur inte bara för ett nationellt behov utan också för ett internationellt behov. Nato har lagt ytterligare ett väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer.

Under många år har fokus i försvarsdebatten legat på personal och materiel, men utan fungerande infrastruktur spelar varken nya förband eller nya vapensystem någon roll, menar Maria Bredberg Pettersson.

– För att kunna bygga en ökad försvarsförmåga så måste man ha balans mellan personal, materiel och infrastruktur. Det spelar ingen roll hur många värnpliktiga vi utbildar om de inte har någonstans att bo. Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer. Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna bygga försvarsförmåga.

Hon menar att infrastrukturen länge har kommit in för sent i planeringen.

– Det har funnits en syn att infrastruktur är något som katten släpar in i efterhand. Det finns många exempel där man inte tagit höjd för de infrastrukturella behoven i samband med att det har fattats beslut.

Maria Bredberg Pettersson lyfter den nyinvigda luftvärnshallen i Halmstad som exempel. Beslutet att anskaffa luftvärnssystemet Patriots togs 2018 och de första leveranserna skedde tre år senare. Fram tills i år har verksamheten bedrivits i tillfälliga lokaler.

– Hallen invigdes nu i juni men systemen var på plats redan 2021. Så om jag tycker att infrastruktur har setts som en belastning? Svar ja. Men där är vi inte längre. Det tycker jag även att försvarsberedningens senaste rapport visar på.

Försvarsberedningen pekar i delrapporten ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” på behovet av kortare ledtider för att etablera den infrastruktur som Försvarsmakten behöver. De upprepar även budskapet från tidigare rapporter om vikten av att Fortifikationsverket involveras i planeringsarbetet vid ett tidigt skede.

– Beredningen lyfter också att tiden är en alltmer avgörande faktor utifrån det omvärldsläge som vi har. De skriver att alla myndigheter behöver ha tid som den viktigaste faktorn för att komma vidare i uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag delar den uppfattningen, säger hon och tillägger:

– Vi måste också nöja oss med good enough ibland och inse att tält, baracker och containerlösningar också är förmågebyggande.

Den 13 januari signerade överbefälhavare Michael Claesson och generaldirektör Maria Bredberg Pettersson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket.

Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

Vid Folk och försvars rikskonferens i januari år signerade hon och överbefälhavare Michael Claesson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Den fastställer vilken av myndigheterna som gör vad och ska skapa bättre förutsättningar för samarbete. Målet är tydligt: ökad försvarsförmåga med fokus på kraftig tillväxt och snabbhet utifrån omvärldsläget.

– Vårt samarbete med Försvarsmakten fungerar utmärkt idag, men det kan bli bättre. Jag har en tät och bra dialog med försvarsmaktsledningen, vilket inte historiskt alltid har varit fallet. Sedan är det precis inom Försvarsmakten som inom Fortifikationsverket att det tar tid att få genomslag för de intentioner som man har.

Det höga tempot och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja.

– Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det i dag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset.

Det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag.

För att skapa en organisation som bättre är anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Nyligen fattade Maria Bredberg Pettersson beslut om att från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten, förklarar hon.

– Det är lite grann på temat delegerat beslutsmandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi ska gå vidare med att dela in verksamheten i fyra geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta geografiskt ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom området.

 Vilka är dina förhoppningar med den nya organisationen? 

– Att vi ska jobba mer som ett fortifikationsverk. Jag är jättetrött på att vi jobbar i silos. Det tjänar inte Sverige väl. Det här är inte en organisationsförändring som handlar om några besparingar, utan det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag, säger hon och tillägger:

– Det handlar också väldigt mycket om att hitta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt i organisationen men också utanför. Jag vill att vi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta.

Fakta

Fastighetsköp under 2025

Med investeringar på över 20 miljarder blev 2025 ett rekordår för myndigheten. Förra året fattade regeringen beslut om att Fortifikationsverket ska äga de fastigheter som tidigare förvaltats av Specialfastigheter för försvarsmyndigheterna. Det innebär att Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen, Försvarets materielverks huvudkontor på Gärdet och Totalförsvarets forskningsinstituts kontor i Kista och Umeå nu är en del av Fortifikationsverkets bestånd. Fastigheterna förvärvärades till ett värde av 8,2 miljarder kronor. Fokus under 2025 var i övrigt att förvärva kontorsfastigheter samt fastigheter för logistik och förrådsverksamhet. Större investeringar gjordes i Enköping och Upplands-Bro.

Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025

Ur arkivet: