Senast publicerat
Senast publicerat:

Att lägga sitt liv i någon annans händer

Miguel Guerrero
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Det finns en romantisk tanke kring det här med att lägga sitt liv i någons händer. Att ha ett sådant blint förtroende på att chefen, i bästa fall även en ledare, i kriget ska kunna leda dig till helvetets portar och förhoppningsvis också tillbaka, men om oturen skulle vara framme och det råkar bli en envägsresa var förtroendet så djupt, så vackert att det tjänar som en ledstjärna för generationer av unga män och kvinnor vars kommande uppoffringar utgör grundvalarna på vilken Försvarsmakten vilar.

Det är inte det jag talar om. Jag talar om de vise männen (oftast i alla fall) vars stjärnglans strålar över allt annat. De är Försvarsmaktens siare och kung Salomon i ett, kapabla att med en blick avgöra en människas framtid. Ibland har de också, på gott och ont, mandatet att göra det.

I sak är det inte en orimlig maktstruktur. Hierarki och disciplin, kollektivet framför individen, uppgiften före känslorna – det är så vi är skolade, tränade och formade att utföra våra sysslor. Problemet är att dagens chefer inte är husbönder och träldomen avskaffades för länge sedan.

» De är Försvarsmaktens siare och kung Salomon i ett, kapabla att med en blick avgöra en människas framtid. «

Jag har sökt befattningar jag varit intresserad av att få eftersom de innehållit alla de faktorerna livs- och karriärplaneringsprogrammet visat att jag behöver för ett berikande yrkesliv, bara för att få förklarat för mig att jag inte vet mitt eget bästa, att mina återstående karriärår ska tillbringas helt renons på allting jag tycker är roligt. Detta sades säkerligen i all välmening men att efter ett drygt fyrtioårigt liv innehållande allt från högskoleexamen till utlandstjänst till äktenskap med åtföljande skilsmässa få förklarat för mig att jag inte vet mitt eget bästa är både komiskt och förnedrande på samma gång.

Att äldre officerare handleder yngre, tipsar och stöttar är traditionsbärande, tillitsskapande och tacksamt. Att enbart se underställda som resurser att med byråkratiskt våld om så krävs formas för att stoppas som klossar i kantiga hål är det däremot inte. Jag vill ha roligt när jag går till jobbet, inte göra det för att någon annan tycker att jag ska göra det. Ett hundår hit eller dit är ingenting, men när långsiktiga planer smids i fel riktning tycker jag att det är rimligt att sträcka upp en hand och säga stopp.

Tyvärr innebär detta, att avvika från den av någon annan utstakade vägen, att dörrar ibland stängs och hela karriärer stoppas. Den egna viljan att själv förvalta sin karriär kan innebära en utebliven chans till utlandstjänst, en missad plats på skola eller ett nej till ett förbandsbyte när revir ska pissas in och makt ska utövas. Och i kläm kommer individen som antingen måste välja mellan att kanske har turen att se ljuset efter många svängar i en mycket lång, mörk tunnel eller att kliva av ett yrke man älskar.

» Den egna viljan att själv förvalta sin karriär kan innebära en utebliven chans till utlandstjänst, en missad plats på skola eller ett nej till ett förbandsbyte när revir ska pissas in och makt ska utövas. «

Kanske är det åren i civila men jag går till jobbet varje dag för att jag tycker att det är förbannat roligt, inte för att någon annan tycker att jag ska göra det. Om jag en dag ledsnat på mitt jobb och ser en annan tjänst som lockar mig internt kommer jag att söka den oavsett om det innebär ett karriärsteg uppåt, åt sidan eller nedåt. Alla kanske inte har det privilegiet som jag, att snabbt kunna växla tillbaka till den karriär jag än gång lämnade, men även om jag inte hade haft den tryggheten hade jag resonerat på samma sätt: Jag stakar ut min egen väg, ingen annan och om den vägen slutar i en återvändsgränd så var det för att jag tog ut kursen, inte för att någon annan gjorde det åt mig.

Och skulle jag finna mig vara vid helvetets portar hoppas jag att det var jag som valde att lägga mitt liv i någon annans händer. Men det är ett annat val och en annan krönika…

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Gapet mellan beställd och levererad materiel fortsätter att växa och förra året var leveransindex nere på 53 av 100. Det visar Försvarets materielverks årsredovisning för 2025. Förseningarna beror främst på industrin, men också på samordningen med Försvarsmakten och FMV:s interna processer.

    Linda Sundgren
    Granatkastarpansarbandvagnar är exempel på större leveranser till Försvarsmakten som har försenats till 2026, framgår av FMV:s årsredovisning. Även bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar har försenats. Förseningarna beror bland annat på resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin samt förseningar hos underleverantörer, enligt FMV.

    Foto: BAE Systems

    Att upprustningen i Försvarsmakten går på högvarv syns tydligt i årsredovisningen från Försvarets materielverk, FMV. Runt 600 nya medarbetare har anställts de senaste åren och materielanskaffningarna ökar kraftigt. År 2025 lades beställningar till industrin för drygt 90 miljarder kronor, vilket kan jämföras med drygt 52 miljarder 2023. Till detta kommer beställningar för materieldonationer till Ukraina som förra året uppgick till 12 miljarder kronor.

    Samtidigt fortsätter FMV:s leveranssäkerhet till Försvarsmakten att minska. År 2021 var leveransindex 79 av 100, 2024 låg det på 73 och 2025 hade det sjunkit till 53 av 100. Ändå bedömer FMV den sammantagna leveranssäkerheten till Försvarsmakten som ”tillfredsställande”.

    – Den samlade bedömningen baseras på flera delar där leveransindex är en del. Det totala värdet av den materiel som vi levererat till Försvarsmakten har ökat till 18 miljarder under 2025, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2023, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på Försvarets materielverk.

    Samtidigt blev vissa enstaka leveranser med höga ekonomiska värden försenade.

    – Enskilda leveranser till stora värden som blivit försenade har fått stor inverkan på leveransindex. Men vi ser också att det finns förbättringspotential i arbetet med våra leveransplaner, säger Björn Myrberg.

    I rapporten nämns förseningar av några större leveranser inom flyg- och armémateriel till ett samlat värde av cirka 8,3 miljarder kronor. Det motsvarar 24 procent av leveransplanen 2025.

    – Vi hade exempelvis leveranser av Jas-plan under året där ett av planen levererades på fel sida årsskiftet. Även en mindre försening kan alltså få en ganska stor procentuell påverkan på helheten, säger Björn Myrberg.

    Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer

    Leveranssäkerheten till försvarsgrenarna skiljer sig åt. Medan flyg- och rymdmateriel har ett oförändrat leveransindex på 62 av 100 jämfört med föregående år, har leveranssäkerheten inom marinen ökat från 69 till 76. Sämst är läget för leveranser till armén, där index sjönk från 77 år 2024 till 36 år 2025. Exempel på materiel till armén som blivit försenade är granatkastarpansarbandvagnar, bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar i olika varianter.

    – Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer. Det osäkra omvärldsläget och en ökad internationell efterfrågan har ytterligare ansträngt industrins produktionskapacitet, säger Björn Myrberg.

    Björn Myrberg, FMV

    Björn Myrberg

    Ekonomidirektör FMV

    Enligt årsredovisningen beror förseningarna i huvudsak på problem i industrileden, men det hänvisas också till en ökad internationell efterfrågan. I vissa fall har beställningar till andra nationer prioriterats, vilket bidragit till försenade leveranser till Försvarsmakten.

    – Vi lägger nu stora investeringar i industrin och med det kommer naturligtvis förväntningar från vår sida att industrin vidtar åtgärder för att öka sin produktionskapacitet. Men industrin behöver också känna att det finns en långsiktighet som gör att de är beredda att gå in med mer kapital och göra stora infrastruktursatsningar, säger Björn Myrberg och fortsätter:

    – Vi tittar på möjligheten att slå samman fler ordrar för att kunna lägga större beställningar och skriva avtal som sträcker sig över längre tid. Vi måste ha en väldigt nära dialog med industrin i de här delarna så att de känner att de vet vad vi tänker i ett längre perspektiv.

    Förseningar uppstår också på grund av interna processer hos FMV liksom i samarbetet mellan myndigheten och Försvarsmakten. Arbeten pågår inom FMV med att förenkla interna processer kopplat till anskaffning, samtidigt som åtgärder vidtas för att underlätta samarbetet med Försvarsmakten. Exempelvis är det sedan i maj förra året möjligt att mejla sekretessbelagd information som inte är säkerhetsskyddsklassificerad mellan myndigheterna.

    Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår

    Det har fastställts ett gemensamt regelverk för Försvarets materielverk och Försvarsmakten gällande materieldata och under förra året påbörjade FMV ett pilotprojekt med digital signering. Kommunikationen mellan myndigheterna ska också förbättras för att skapa en tydligare gemensam lägesbild av materielanskaffningen.

    – Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår. Det är jätteviktigt att vi undanröjer hinder där vi själva har en del i att vi inte får ut materiel till förbanden, men också att vi har koll på olika risker för förseningar, säger Björn Myrberg.

    För att möta den ökande efterfrågan på materiel växer FMV personellt och de senaste två åren har drygt 600 personer anställts. Andelen konsulter har varit relativt konstant och utgör ungefär 24 procent av den totala personalkostnaden. Det pågår också en översyn av myndighetens behov av yrkesofficerare inom ramen för YAM, yrkesofficer vid annan myndighet. Idag tjänstgör cirka 130 yrkesofficerare hos FMV, medan myndighetens uttalade behov är 170 yrkesofficerare. Ambitionen är att skriva ner behovet av YAM hos FMV.

    – Det handlar om både vårt behov och vad som är realistiskt. Försvarsmakten har behov av de officerare som finns och det finns också andra myndigheter som behöver officerare. Vi har ett pågående arbete med Försvarsmakten om det här, säger Björn Myrberg.

    Fakta

    Materielanskaffning Försvarsmakten, 2025 jämfört med 2024

    • FMV:s beställningar till industrin: 90,1 miljarder kronor (+33 procent).
    • FMV:s leveranser till FM: 18 miljarder kronor (+56 procent).
    • Beställningar från FM till FMV som ännu inte levererats: 112,6 miljarder kronor (+11 procent).
    • Leveransindex: 53 av 100 (-20).


    Materielanskaffning för donation till Ukraina

    • FMV:s beställningar till industrin: 12,1 miljarder kronor.
    • Levererat värde: 917 miljoner kronor.


    Källa:
    Försvarets materielverk

    Ur arkivet: