Senast publicerat
Senast publicerat:

”Vi kan inte förklara trebefälssystemet logiskt ur den enskildes perspektiv”

Tio frågor till brigadgeneral Jonny Lindfors, förbandsproduktionschef, som är ansvarig för det slutliga införandet av trebefälssystemet.

Josefine Owetz
Margareta Bloom Sandebäck

1. Hur går effektueringen av beslutet ute på förbanden? 

– Vi kommer inte att vara klara vid årsskiftet överallt och det är helt okej. Det är bättre att det blir väl genomfört, att vi följer lagar och bestämmelser och tar oss tiden att ha en rättvis dialog med alla medarbetare. Men på huvuddelen av förbanden kommer det att vara klart. På de förband där vi inte är klara pågår antingen MBL-förhandlingar eller så är de undantag som förbandscheferna hemställt om inte fastställda ännu.

2. Vilka frågor kopplat till implementeringen uppfattar du är de mest angelägna just nu?

– Det som är mest angeläget är fortfarande dialogen med de enskilda och att hitta vägen framåt. Arbetsgivarens inställning är att det här ska genomföras och att det finns en systemlogik i beslutet. På den individuella nivån finns inte alltid den logiken. Den viktigaste frågan är att vi kan påvisa utvecklingsmöjligheter för alla NBO-officerare som de facto blir berörda av det här.  Det handlar om alltifrån kompetensutveckling via skolor och nivåhöjande utbildningar, till utveckling genom specifika system och instruktörskurser eller en utveckling som är exakt densamma som man redan har. 

» Vi är inte redo att vänta till 2045, när den siste NBO-officeren går i pension, på att ett beslut som fattades 2008 ska vara färdigimplementerat. «

3. Har ni lyckats förankra beslutet tillräckligt i organisationen?

– Nej, inte på individnivån, för vi kan inte förklara det här logiskt ur den enskildes perspektiv. Det här är ett systembeslut där vi helt enkelt behöver ha både specialister och generalister. Alla kan inte göra allt och vi behöver göra den här uppdelningen. Vi är inte redo att vänta till 2045, när den siste NBO-officeren går i pension, på att ett beslut som fattades 2008 ska vara färdigimplementerat. Det är det som detta handlar om. Med facit i hand och kopplat till känslomässiga yttringar så kanske det hade varit bättre att fatta det här beslutet direkt när man införde flerbefälssystemet. Men samtidigt ska man komma ihåg att befälssystemet har utvecklats rätt mycket längs vägen. Jag är ändå rätt glad att man väntat och låtit systemtanken mogna innan vi gör den här ganska omvälvande åtgärden.

4. Hade ni kunnat förklara beslutet logiskt ur ett individ­perspektiv?

– Nej, jag tror inte att vi hade lyckats förklara det. Det jag däremot känner att man kanske hade kunnat göra annorlunda, det är att tidigare ha flaggat för att det här beslutet var på gång. Och låtit personalen få komma till tals. Nu är det många som känner att de inte har fått göra sin röst hörd. Man känner att beslutet kom helt plötsligt. Det hade vi kunnat göra annorlunda. Men att förklara det så att alla skulle var nöjda, det hade vi inte lyckats göra. Det är en genomgripande förändring i mångas yrkesidentitet och det är klart att man inte är nöjd då. Jag har den största respekt för att man tycker att det är ologiskt. Nu har vi valt en generell övergripande metod och sedan skapat ett antal möjligheter och undantag för individer kopplat till det.

5. Hur ser fördelningen ut mellan de som kvarstannar som officer och de som konverterar till specialist­officer?

– Jag kan faktiskt inte säga någon procentsiffra ännu, för det har att göra med antagningen till HOP och liknande. Men det kommer att vara en större del som konverteras mot specialistofficer än de som går mot en högre officersgrad. Det är först efter antagning till HOP 2024 som vi kommer ha hela bilden. De individer som inte blir antagna då kommer att omfattas av konverteringen.

6. Hur ser det ut med utbildningsplatser?

– Generellt sett så ökar vi antalet platser på HOP nästa år med 40 platser och har möjligheter att bibehålla den högre nivån med platser 2024 också, så det finns hyfsat gott om platser på HOP. Jag tror inte att alla som vill kommer att få gå, men jag tror att vi åtminstone kommer beta av de som har bäst prognos och de som har varit precis under gränsen till att bli antagna när vi har haft färre skolplatser tidigare år. Vi kommer att få med många, men inte alla.

» Vi kan inte göra alla till majorer och uppåt om inte systemet behöver det. «

7. Men det kommer alltså bli ett antal som kommer att behöva konvertera till specialistofficer som en följd av platsbrist på HOP 2024?

– Ja, platsbrist eller att man helt enkelt inte blivit tillräckligt högt rankad från sitt förband. Det beror på hur man ser det. Det handlar om ett systembehov också. Vi kan inte göra alla till majorer och uppåt om inte systemet behöver det. Antalet skolplatser är också avvägt för att försörja Försvarsmaktens högre officersgrader.

Liknande läsning:

8. Vilka signaler får du från förbanden, nu när det närmar sig årsskiftet – hur uppfattar du att det går därute?

– Jag har haft regelbundna avstämningar med försvarsgrenarna. Men det är klart jag lyssnar med kollegor på förbandsnivån också. I allt väsentligt så går det bra. Det finns en respektfull dialog mellan medarbetarna och förbandscheferna. Man är inte eniga om sakfrågan, men det finns åtminstone ett bra samtalsklimat och en bra relation kollegor emellan. Sedan har man i vissa fall ett känslomässigt svårt beslut som ska genomföras. Det viktigaste för mig är att vi har den framåtriktade dialogen och att medarbetarna, även om man inte får som man vill, ska känna att de har fått göra sig hörda och att det finns en ömsesidig respekt. Det är det viktigaste.

9. Hur många förband har genomfört ceremonier i samband med att de berörda nu byter grad?

– Jag vet inte hur många det rör sig om, men jag vet att man på de allra flesta förband har en attityd att de genomför en ceremoni för de som vill. Ceremonierna har sett olika ut, alltifrån smörgåstårta och fika, där man bara konstaterat att nu byter vi gradbeteckning, till att ha mindre samlingar och till att inte ha något alls. Respektive försvarsgrenschef har mandat att bestämma hur man vill göra med ceremoni. Många har uppfattat det som att det vore förnedrande att bli tvingad till en ceremoni, och det har man lyssnat på är min uppfattning.

10. Har du några medskick till de som nu är berörda?

– Det egentliga medskicket är att det inte är nu allt slutar. Det här är mellansteg och en start på något nytt. Jag hoppas att man efter en stund kan komma över det känslomässiga och den yrkesidentitetschock som det faktiskt blivit för många. Att man ser att det finns många utvecklingsmöjligheter. Istället för att vara nöjd där man är, hoppas jag att man tar chansen och läser HSOU/ÖHSOU eller siktar på att gå HOP:en som man av olika skäl tidigare kanske valt att inte göra. Min personliga uppfattning är att det här även kommer att leda till att vi på ett bättre sätt värderar de djupa kompetenserna och erfarenheterna som den här personalen har. Eftersom vi tydligt har ett system med officerare och specialistofficerare efter årsskiftet så går det också att tydligare lönesätta de två olika kategorierna där kompetensdjup för specialister ska värdesättas tydligare.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Marinchef Johan Norlén har fattat beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Josefine Owetz
"Det är viktigt och vi försöker få till en sådan likhet mellan grundorganisation och krigsorganisation som det bara är möjligt", säger marinchef konteramiral Johan Norlén.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinen står inför en omfattande omorganisation. Bakgrunden är ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, Sveriges medlemskap i Nato och behovet av en organisation som bättre motsvarar både dagens krav och framtida uppgifter. Sedan förra sommaren har ett arbete pågått med att se över hur marinen är organiserad idag.

– Vi har en organisation i dag som är anpassad för en helt annan säkerhetspolitisk situation. Stora delar av den är beslutad i början av 2000-talet. Sedan dess har omvärlden gått åt ett helt annat håll och vi har gått med i Nato. Dessutom tillväxer vi. Det är många saker som har förändrats och som skapat behovet av en förändring som gör att vi är anpassningsbara för framtiden, säger marinchef konteramiral Johan Norlén.

Den 24 maj fattade han beslut om marinens nya organisation. Beslutet innebär att dagens åtta organisationsenheter blir fem: Marinstaben, tre marina baser och Marinstridscentrum (idag Sjöstridsskolan). Marinen ska också få taktiska ledningsresurser för sjö, amfibie och ubåt.

Sjöstridsskolan kvarstår som organisationsenhet, men byter namn till Marinstridscentrum och blir ett krigsförband. 1:a ubåtsflottiljen, 3:e sjöstridsflottiljen, 4:e sjöstridsflottiljen, Stockholms amfibieregemente, Älvsborgs amfibieregemente och Marinbasen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre regionala marina baser.

– Idag kallar vi det garnisoner, men imorgon blir det marina baser. Det är bara arbetsnamn fortfarande, men jag kallar det bas syd, ost och väst. Under de marina baserna finns sedan krigsförbanden som genomför verksamheter i olika beredskapsnivåer, säger Johan Norlén och fortsätter:

– En viktig del i detta är att alla förband i marinen blir krigsförband. Det är viktigt och vi försöker få till en sådan likhet mellan grundorganisation och krigsorganisation som det bara är möjligt.

De nya taktiska ledningsresurserna för sjö, amfibie och ubåt beskrivs som marinchefens resurser och ska kunna användas både nationellt och internationellt. Det kan bland annat handla om att förstärka Marinstaben eller bidra till Natorelaterade uppgifter, däribland bidrag till Commander Task Force, CTF, Baltic. CTF Baltic leder och samordnar Natos marina enheter som befinner sig i Östersjöregionen. De taktiska ledningarna ska bemannas genom ombildning av dagens olika flottiljledningar och kompletteras med reservofficerare.

– De taktiska ledningsresurserna kan användas för internationella uppgifter, till exempel för att kunna öva, ta emot eller leda ett CTF Baltic. Vi kommer antagligen ha en sådan ledningscentral på svenskt territorium senast 2032, säger Johan Norlén.

En av de största förändringarna är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser.

Det blir en HR-funktion för alla förband inom marinbasen, i stället för flera.

– De administrativa uppgifterna och förvaltningsmässiga uppgifterna förskjuts och centraliseras i respektive region på de här marinbaserna. Det blir en HR-funktion för alla förband inom marinbasen, i stället för flera. Vi vill samla och merutnyttja kompetenser, säger Johan Norlén.

För krigsförbanden är tanken att förändringen ska ge större möjlighet att fokusera på att öva, träna och genomföra insatser. En bärande princip i den nya organisationen är att tydliggöra vilken nivå som gör vad, förklarar han.

– Förhoppningsvis uppnår vi en tydlighet i vilken nivå som gör vad. Marinstaben leder, de marina baserna samordnar och förbandsnivån genomför.

För de anställda i marinen kommer förändringen att innebära olika saker. De flesta kommer att ha kvar sina arbetsuppgifter, men med ny organisatorisk tillhörighet och i vissa fall en ny chef. Andra kan få helt nya uppgifter. Enligt underlaget ska civila medarbetare inte tvingas byta arbetsort eller arbetsområde, men antalet civila chefer ska reduceras. Marinchefen betonar att omorganisationen inte handlar om att säga upp personal och att inriktning är att byte av arbetsort i möjligaste mån ska undvikas.

– Vi vill inte bli av med en enda individ. Marinen är under stadig tillväxt och ska fortsätta att växa, säger Johan Norlén.

44:e röjdykardivisionen kommer att byta namn och en del går upp i Marinstridscentrum

Däremot räknar han med att omkring ett 50-tal personer kan frigöras för andra uppgifter, framför allt handlar det om yrkesofficerare. Det kan handla om bemanning kopplad till Nato eller att förstärka Marinstaben och Marinstridscentrum. Den nya organisationen innebär att Marinstridscentrum ska få ett tydligare ansvar för marinens utveckling, innovation och erfarenhetshantering.

– Centrumet kommer också att ha ett utökat utbildningsben på västkusten. För det är den enda stora förändringen på krigsförbandsnivå idag, det blir att 44:e röjdykardivisionen kommer att byta namn och en del går upp i Marinstridscentrum. Namnet är inte klart, men någon form av marinens EOD- och röjdykarskola motsvarande. Den andra delen av krigsförbandet blir EOD-kompani som kommer hamna under marinbasen i Göteborg.

I veckan har marinchefen varit ute på rundresa och informerat de anställda om den nya organisationen. Arbetet med införandet fortsätter efter sommaren i lokala grupper ute på förbanden. Bemanningsarbetet påbörjas i mars 2027. En viktig del i arbetet framåt handlar om traditioner, tillhörighet och förbandskultur. Under införandet ska därför namn och traditioner hanteras särskilt.

– Utan tvekan är det mest känsliga att hantera de individer som byter arbetsuppgifter och förband. Den andra delen är hur vi bevarar de traditioner som finns och samtidigt skapar nya, säger Johan Norlén.

Beslutet om inriktningen för marinens nya organisation går nu vidare till Försvarsmaktens ledning. För att ändra i krigsförband och organisationer krävs politiska beslut. Målbilden är att den nya organisationen ska vara intagen den 1 januari 2029.

Se organisationsskiss på den nya organisationen här.

Fakta

Arbetet med ny marin

Det var sommaren 2025 som en projektgrupp tillsattes med uppdrag att analysera marinens nuvarande organisation och föreslå åtgärder till marinchefen på en ny marin indelning och gruppering. Innan årsskiftet lämnade gruppen sin slutrapport och därefter tog ett internt arbete vid. Under våren har olika spel på beslutsinriktningen genomförts med representanter från marinledningen, förbandschefer och förvaltare. Arbetstagarorganisationer och skyddsorganisationen har också deltagit

Källa: Marinen

Ur arkivet: