Senast publicerat
Senast publicerat:

Förbundet: ”Det behövs tydligare villkor för utlandstjänstgöring”

Illustration: Björn Öberg

Att under en period i karriären tjänstgöra på en utländsk stab är något som lockar många försvarsmaktsanställda. Men villkoren för dem som åker varierar och förhandlingscheferna på Officersförbundet anser man att det behövs tydligare kriterier för vilka premisser som ska gälla.

Redaktionen

En utlandstjänstgöring i Försvarsmakten kan se olika ut beroende på uppdrag och vilken typ av avtal som tillämpas. För soldater och officerare som gör en militär insats i ett insatsområde är villkoren tydliga. I dessa fall gäller en framförhandlad ersättning på 1,3 gånger lönen plus 8.000 konor extra i månaden.

Utöver det tillkommer insatstillägg, eventuella risktillägg, utlandstillägg för ökade omkostnader på hemmaplan samt ytterligare ersättning för den som har barn. Men för dem som genomför stabstjänst i utlandet är förutsättningarna annorlunda. Då träder utlandskontakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands (URA) i kraft, och det är inte lika väl reglerat som insatsavtalet.

URA är ett centralt avtal som slutits mellan Arbetsgivarverket och de centrala arbetstagarorganisationerna och anger endast ramarna för utlandstjänstgöringen. Utöver två grundläggande kriterier om att individen ska vara utlandsstationerad och ha ett eget boende, oftast genom självhushåll, är det upp till arbetsgivaren och den som åker att komma överens om vilka villkor och ersättningsnivåer som ska gälla. 

Liknande läsning:
De flesta tycker att det är jättekul att åka ut en gång, andra gången är man mer tveksam och tredje gången är det oftast ett absolut nej.

Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef på Officersförbundet

– Resultatet beror delvis på hur duktig individen är på att förhandla. Försvarsmakten brukar vara generös och för en del blir det väldigt bra med fina skolor åt barnen och bra boende. Men det finns också de som inte alls är lika nöjda, säger Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef på Officersförbundet.

Vissa ersättningar i URA är reglerade, som pensioner och försäkringsvillkor. Däremot saknas tydliga kriterier för sådant som lönesättning och kostnader för bostad, flyttbidrag, bil, semesterresor, arbetstid med mera. Officersförbundets förhandlingschef, Susanne Hultgren, menar att det behöver förhandlas fram avtal på lokal nivå för att göra förutsättningarna attraktiva, tydligare, och mer förutsägbara för dem som ska åka. 

– Men Försvarsmakten vill inte ha några lokala URA-avtal, säger hon. Vi förstår att arbetsgivaren vill kunna vara flexibel och anpassa villkoren efter behoven i varje enskilt fall, och vi tycker också att det måste finnas en flexibilitet i avtalet. Men det vi efterfrågar är kriterier för vad som ska tas hänsyn till när avtalen skrivs, så att det blir tydligare varför man exempelvis får en viss lön eller viss typ av bostad. 

Olle Lofmark_webb
Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef på Officersförbundet

Avsaknaden av lokala avtal innebär också att den enskilde arbetstagaren sitter ensam vid förhandlingsbordet med arbetsgivaren. 

– En del känner att de erbjuds paketlösningar trots att det ska vara individuella förhandlingar. Många känner sig också tvingade att skriva på. De vill så gärna åka och om de inte skriver under kommer någon annan att göra det, säger Susanne Hultgren. 

Olle Löfmark instämmer. 

– Det händer att folk hör av sig till oss för att de är missnöjda med sina URA-avtal, men det är svårt för oss att göra något i efterhand. Vi brukar rekommendera att man pratar med sin lokala fackliga företrädare innan man skriver på något, säger han.  

URA används i första hand vid utlandstjänstgöring som pågår under en längre tid, från två månader och uppåt. Avtalet hanteras av respektive förband med stöd av Högkvarteret och alla som åker får en egen handläggare som hjälper till med praktiska frågor. En majoritet av dem som åker på URA har med sig familjen, och sådant som bostad och skolavgift för medföljande barn brukar ingå i avtalet. 

– Ersättningar och lösningar påverkas av kostnadsläget i landet och av familjens behov. 

Om det skulle bli en separation under tjänstgöringstiden, vilket har hänt, har partnern ingen inkomst alls.

Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef

Vad som däremot kan bli ett bekymmer är de ekonomiska konsekvenserna för medföljande partner. Medföljande som förvärvsarbetar under utlandsvistelsen omfattas inte av URA-avtalet, och får därmed varken medföljandetillägg eller försäkringsskydd via Försvarsmakten. Den som däremot inte jobbar under tiden de är iväg omfattas av URA-avtalet. Som ersättning utgår ett medföljandetillägg på 14 087 kronor i månaden. Men eftersom tillägget är skattebefriat generar det inga pensionsavsättningar. Efter tre månader förlorar den medföljande dessutom sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. 

– Hur pensionen påverkas beror på flera faktorer, men det kan nog bli ganska stora summor i slutändan. Att bli av med sin SGI är framför allt ett bekymmer för dem som tänker skaffa barn eftersom man inte får någon föräldrapenning. Försvarsmakten brukar rekommendera medföljande att studera för att behålla sin SGI men det är inte alla som vill eller har den möjligheten, säger Olle Löfmark.  

Dessutom betalas medföljandetillägget ut till den försvarsmaktsanställde – inte till medföljande partner – och det kan bli ett bekymmer.  

– Om det skulle bli en separation under tjänstgöringstiden, vilket har hänt, har partnern ingen inkomst alls, säger Susanne Hultgren. 

Susanne-Nyberg_Officersforbundet_webb
Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef

Enligt Löfmark och Hultgren är det sällan intressant att åka på mer än en utlandstjänstgöring. Och de menar att de ekonomiska villkoren för medföljande bidrar till det. 

– De flesta tycker att det är jättekul att åka ut en gång, andra gången är man mer tveksam och tredje gången är det oftast ett absolut nej. Obligatoriet gäller även för den här typen av tjänster men Försvarsmakten rekommenderas verkligen att skicka iväg frivilliga som ett led i att vara en attraktiv och lyhörd arbetsgivare, säger Olle Löfmark. 

För att stärka den ekonomiska tryggheten för medföljande partner och göra det mer lockande att åka på fler än en utlandstjänstgöring, tror de att URA-avtalet behöver förändras genom lokala avtal med tydligare kriterier samt med bättre villkor för medföljande.  

– Kanske kan man göra mer för att medföljande ska kunna fortsätta jobba på distans, för den som har den typen av arbete där det är möjligt. Att få ett antal tjänsteresor beviljade skulle kunna vara en sådan lösning, säger Susanne Hultgren.  

Samtidigt kommer fler anställda att behöva åka på utlandsuppdrag vid kommande Natomedlemskap. Det brukar talas om mellan 200 till 250 individer på militära befattningar inom försvarsalliansens organisation. 

– Att jobba i Natostab kommer att kräva mer erfarna officerare och specialistofficerare men även civila medarbetare. För att bemanna de här befattningarna kommer Försvarsmakten behöva göra det mer attraktivt att åka ut, säger Susanne Hultgren. 

Därutöver kommer det att behövas militär personal för truppbidrag inom Nato. Hur villkoren för dessa kommer att se ut är också något som behöver ses över. 

– Vi behöver få en definition av vad ett insatsområde är. Om vi skickar folk för att förstärka Natostyrkorna i Baltikum, är det en insats eller är det något annat? Att teckna URA-avtal för dessa kommer inte riktigt att fungera och vi behöver hitta andra lösningar för dem, säger Susanne Hultgren. 

FAKTA

Anställnings­villkor som kan ingå: 

Särskilda anställningsvillkor som kan ingå i URA-kontaktet  – bland annat skattefria förmåner:

• Merkostnadstillägg.

• Medföljandetillägg.

• Skolgång för medföljande barn.

• Sjukvård.

• Bostad.

• Flyttkostnader.

• Resor. 

• Komplettering av boendeutrustning.

• Transporttillägg (Berör primärt USA. Generellt ingår denna förmån som en delpost i merkostnadstillägget för andra länder.)

Källa: Försvarsmakten

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Försvarsmaktens dykverksamhet tillförs uppgraderade dyksystem och nya tryckkammare är på väg. Samtidigt blir bristen på kvalificerad personal alltmer akut enligt dykeriledningen. Nu utreds behovet av utbildning inom dyk och en rapport väntas bli klar till sommaren 2027.

Linda Sundgren
Dykverksamhet
En specialistofficersutbildning inom dyk är nödvändig för både kompetensförsörjning och utveckling. Det säger företrädare för Försvarsmaktens dykverksamhet.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Problemet med åldrande dykmateriel som riskerar att leda till dykstopp är till stora delar omhändertaget. Dykeriet har fått mer pengar och nya dyksystem, annan undervattensmateriel och nya tryckkammare har beställts eller är under upphandling. Johan Brynger är teknisk systemledare dyk i Försvarsmakten:

– Dykeriet har aldrig haft en sådan ekonomi som vi har idag. Nu står vi på tröskeln till att få ut den senaste versionen av röjdykarsystemet OMD 10, och även lättdyksystemet kommer i en ny version. Nya tryckkammare är beställda och i början av 2027 ska förbanden få nya kompressorer. Listan på kommande materiel är jättelång, säger han.

Johan Brynger

Johan Brynger

Teknisk systemledare dyk

Utöver ersättare för system på väg att falla för åldersstrecket anskaffas också ny utrustning för att möta de specifika behov som finns i Försvarsmakten kopplat till dyk. Däribland ett hjälmdyksystem som används för att utföra tyngre arbeten i vattnet.

– Hjälmdyksystem används för att kunna stå på botten och på ett säkert sätt utföra arbeten som svetsning, skärning och sånt som kräver viss precision under en längre tid. Man kan inte simma omkring samtidigt som man gör de här grejerna, säger fanjunkare Michael Elsberg, Försvarsmaktens dyksäkerhetsofficer.

Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag.

Hjälmdyksystem har funnits sedan tidigare i Försvarsmakten, men efterfrågan på denna förmåga har ökat under senare år.

– Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag, säger fanjunkare Johan Widerberg, Försvarsmaktens dykeriöverledare.

Johan Widerberg

Johan Widerberg

Försvarsmaktens dykeriöverledare

Flera av de materielsystem som har eller ska beställas är planerade att införas på förband 2027 till 2030. Det kommer att dröja längre innan all grupputrustning har levererats till Försvarsmakten. Grupputrustning omfattar utrustning som inte är personlig och som dykaren behöver för att lösa uppgiften i vattnet, som exempelvis bärgningsutrustning (lyftsäckar), undervattensverktyg och sökmateriel.

– Den trånga sektorn nu är inte ekonomin utan att vi som sitter på försvarsmaktssidan inte räcker till. FMV har tjugo personer och vi är fyra som ska hantera detta. Där krigar vi i efterhand, säger Johan Brynger.

Att leveranser av materiel dröjer bidrar till att dra ner utvecklingstakten inom dykeriet. Bland annat inväntar man ett nytt röjdykarsystem som ska göra det möjligt att gå från dykdjup på dagens 45 meter ner till 60 meter. Materielbristen påverkar också säkerheten där förbanden ibland kringgår regelverket för att kompensera för avsaknaden av godkänd materiel.

– Man ska använda godkända grejer, men när man inte får det görs ibland egna lösningar som är betydligt sämre och det ska vi inte hålla på med. Man vill göra dyk och då löser man uppgiften utan att riktigt förstå konsekvenserna av det, säger fanjunkare Joakim Andersson, tidigare Försvarsmaktens dykeriöverledare och numera delaktig i ombyggnationen av HMS Styrsö till röjdykarfartyg.

Hans efterträdare, Johan Widerberg, håller med.

– Det är en uppmaning vi vill skicka med: Gör inga egna lösningar. Använd bara godkänd materiel. Ibland är det bättre att låta verksamheten stå än att fortsätta lösa den med fel grejer, säger han.

Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna.

Bristen på erfaren dykpersonal börjar bli alltmer besvärlig, enligt Johan Widerberg och hans chefskollegor. Dykverksamheten är en försvarsmaktsgemensam resurs som ska förse hela organisationen med kvalificerad personal, men efterfrågan överstiger tillgången.

– Behovet av dykare i Försvarsmakten är stort, framför allt inom armén, och vi har vakanser på viktiga poster. På utbildningssidan saknar vi folk, alltså till den grundläggande utbildningen. Sedan är det på den nivå som vi befinner oss som det blir problem när vi inte räcker till för att stödja FMV och försvarsgrenarna i materielprocessen, säger Johan Widerberg.

Han berättar att det efter dykstoppet 2018 genomfördes en rapport som bland annat visade att det fanns ett behov av en specialistofficersutbildning mot dyk. Någon sådan utbildning har dock inte införts.

– Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna. Djupa kunskaper inom dykeriet och dess regelverk skapar förståelse för hur dykmateriel anskaffas, används och underhålls med mera, säger Johan Widerberg.

Dykversamheten

Med den nya materiel som införs ska Försvarsmaktens dykverksamhet kunna återta förlorade förmågor.

Foto: Försvarsmakten

Erik Öhrn

Erik Öhrn

Chef för Sjöstridsskolan

Men enligt chefen för Sjöstridsskolan, kommendör Erik Öhrn, är en specialistofficersutbildning inom dyk inte aktuell.

– Dyk är en viktig kompetens för marinen. En beredning om SOU dyk som genomfördes 2025 visar att antalet instegsbefattningar är för få för att motivera en särskild specialistofficersutbildning. Vi måste utgå från vilka kompetenser och befattningar marinen behöver och hur vi bäst säkerställer dem över tid, säger han.

Hur befälsförsörjningen inom dykverksamheten ska lösas ses nu över.

– Inom marinen behöver vi många förmågor för att hantera både nya och befintliga system. Därför ser vi över våra utbildningsbehov inom ramen för marinens översyn av försvarsmaktsbefälssystemet. Den omfattar även dyk och ska vara klar till halvårsskiftet 2027, säger Erik Öhrn.

Ur arkivet: