Sök
Stäng denna sökruta.

Värnpliktiga positiva till grundutbildning

Befälens ledarskap får högt betyg av de värnpliktiga och hälften av de som genomgår grundutbildningen kan tänka sig att fortsätta i Försvarsmakten. Antalet kränkningar minskar, men fortfarande uppger var fjärde rekryt att de blivit utsatta för ovälkommet beteende.

Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
Linda Sundgren
Annons

I mitten av oktober publicerades de värnpliktigas utvärdering av grundutbildningen 2021–2022. Den visar ett fortsatt högt förtroende för ledarskapet bland befälen som får betyg 3,9 på en femgradig skala. Helhetsbedömningen av värnpliktsutbildningen hamnar på 3,8 och hälften av de 3 946 (77 procent) rekryter som svarade på enkäten kan tänka sig ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. 

– Det här är väldigt positiva omdömen och det är vi glada för. Vi har en bra utbildning och väldigt många bra befäl som jobbar i organisationen, säger brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

Antalet fall av kränkningar bland rekryterna fortsätter att minska. För två år sedan uppgav 30 procent av de värnpliktiga att de någon gång under utbildningen utsatts för kränkningar. I fjol hade den siffran sjunkit till 26 procent och i årets utvärdering angav 24 procent att de blivit utsatta. 

– Att utvecklingen är positiv är förstås glädjande, men det innebär inte att vi kan sätta oss ner och vara nöjda. Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna lika intensivt som vi gjort de senaste åren, säger Fredrik Ståhlberg. 

Kvinnor drabbas oftare av kränkningar än män. Totalt 816 kvinnor, 37 procent, uppgav att de blivit kränkta någon gång under utbildningen. Bland kvinnor med utomnordisk bakgrund var den siffran 41 procent. Av de som upplevt kränkningar uppger 12 procent att de utsatts av anställt befäl, 3 procent av värnpliktigt befäl och 13 procent av en annan värnpliktig. 

I svarsalternativen anger de som svarat att de upplevt kränkningar att det bland annat handlar om nedvärderande och kränkande sätt att konversera på, respektlöst och olämpligt beteende, dålig attityd och jargong, diskriminerande kommentarer och beteende samt mobbning och trakasserier.

– Våra värnpliktiga har hög kompetens och är ambitiösa, det är bara 43 procent som går igenom mönstringen. Det ställer stora krav på hur vi bemöter dem. När det handlar om värnpliktiga som kränker varandra kan man fråga sig vilka värderingar de har med sig när de kommer till oss. Där behöver våra befäl vara förebilder. Det skulle vara intressant att se om vi kan påverka dem under utbildningen och göra mätningar i början och i slutet av värnplikten, säger Fredrik Ståhlberg.   

Åtta procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 

– Sådant här får inte förekomma, det är helt oacceptabelt. Mitt budskap är att vi finns till för att ytterst kunna möta ett väpnat angrepp. Då måste vi ha förtroende för varandra, vi måste kunna lita på varandra och vara goda kamrater. Om vi inte kan lita på varandra till vardags, hur ska vi då kunna göra det i ett skarpt läge, säger Fredrik Ståhlberg. 

Fredrik Ståhlberg
Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

På vissa förband och organisationsenheter är diskriminering och trakasserier vanligare än hos andra. Störst andel fall har Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå (13 procent), Bodens artilleriregemente (11 procent) och Livgardet (10 procent). Tre förband och utbildningsorter hade inga anmälningar alls: Gotlands regemente, Uppsala flygflottilj och och Lapplandsjägargruppen i Kiruna. 

– Jag tycker att man ska vara försiktig med att dra slutsatser av det här nuläget. Låt oss se hur resultaten utvecklar sig de närmaste åren, säger Fredrik Ståhlberg och fortsätter:

– Om vissa förband får dåliga resultat år från år behöver vi titta på varför. Då finns det något att gräva i. Och andra förband som alltid får bra omdömen, vad kan vi lära av dem? 

På frågan om kvinnor och män ges samma möjligheter under grundutbildningen svarade 54 procent av männen och 29 procent av kvinnorna, att så är fallet i mycket hög utsträckning. 

– Jag tror att svaren speglar tillgången till personlig utrustning för kvinnor, och där måste man vara ärlig och erkänna att vi inte varit tillräckligt bra. Men på det området har vi nu gjort rejäla satsningar. Vi har köpt in stridsvästar anpassade för kvinnor och inom ett par år kommer vi att ha ett nytt uniformssystem på plats. Det innebär att vi äntligen går i mål med den personliga utrustningen för kvinnor inom flera områden.

Ett resultat som sticker ut i rapporten är att tre procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för ”fysisk våldsamhet eller grov misshandel” under utbildningen. 

– Sådant ska polisanmälas, säger Fredrik Ståhlberg.

 

FAKTA

Om undersökningen

GU-enkäten genomförs bland de värnpliktiga under utbildningens sista veckor. I årets undersökning svarade 3 946 av de tillfrågade, vilket är 77 procent av de värnpliktiga. Av de som svarade på enkäkten var 21 procent kvinnor och 79 procent män. Drygt var fjärde rekryt hade sökt grundutbildningen frivilligt medan övriga pliktades in.  GU-enkäten genomförs av Kantar Public/Sifo på uppdrag av Försvarsmakten. 

Dela artikel:
Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Senast publicerat
    Annons