Senast publicerat
Senast publicerat:

Förhandling av nytt kollektivavtal för GSS/K pågår

Officersförbundet och Försvarsmakten har påbörjat förhandling av ett nytt kollektivavtal för GSS/K. Förhoppningen är att det nya avtalet ska vara klart till hösten, men om partnerna inte når målet kommer nuvarande avtal att sägas upp.

Cecilia Gustafsson
Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

 – Gruppbefäl, soldater och sjömän är avgörande för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter och vi anser att de har rätt till tillsvidareanställning, men eftersom det är lagen som behöver ändras blir den här förhandlingen en fråga om att förhandla fram ett bättre kollektivavtal än nuvarande. Om vi inte kan förhandla fram det så kommer vi säga upp avtalet, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet. 

2010 förhandlades det nuvarande kollektivavtalet för gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten fram. Avtalet innebär bland annat att den första tidsbegränsade anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning. Den sammanlagda anställningstiden får uppgå till högst 12 år. 2012 kom lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar som innebär att den tidsbegränsade anställning ska omfatta minst sex år och högst åtta år. Eftersom parterna kom överens om ett kollektivavtal är det avtalet, inte lagen som gäller just nu. Förhoppningen är som sagt att det nya avtalet ska vara klart till hösten, men om parterna inte når målet planerar förbundet att säga upp nuvarande avtal och då kommer lagen att börja gälla. 

– Försvarsmakten hävdar att de har ett behov av korta anställningar, men vi anser att de bör ha långa anställningar eftersom behovet av GSS/K är konstant. En trygg anställning för arbetstagaren är bra för verksamheten, det innebär att arbetstagaren inte behöver oroa sig för sin anställning och kan fokusera på det som är viktigt – att lösa sina uppgifter och fördjupa sina kunskaper. För Officersförbundet finns det inga incitament att ha kvar nuvarande avtal. Vi vill naturligtvis ha ett bättre kollektivavtal än lagen, men det är Försvarsmakten som måste komma med förslag som motiverar vår styrelse att skriva på ett nytt avtal, säger Susanne Hultgren.

» En trygg anställning för arbetstagaren är bra för verksamheten.«

Förbundet menar att en anställning som gruppbefäl, soldat och sjöman är som vilken annan anställning som helst och därför bör samma anställningsvillkor det vill säga prov-anställning följt av tillsvidareanställning gälla. Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar kan inte ändras eller tas bort av Försvarsmakten, utan det är bara riksdagen som kan göra det. 

– Försvarsmaktens tillväxt menar vi kräver tillsvidareanställningar och jag hoppas att Försvarsmakten hemställer hos regeringen att lagstiftningen ändras så att den möjliggör det, säger Lars Fresker förbundsordförande Officersförbundet.

Mer information om förhandlingarna och huruvida ett nytt avtal är klart eller det nuvarande avtalet sägs upp kommer i början av hösten.

Vad händer med de GSS/K som redan är anställda?

– De GSS/K som redan är anställda med det nuvarande avtalet som grund blir det ingen förändring för under uppsägningstiden, utan de kommer fortsätta sina anställningar med de datum som överenskommits, men efter att det uppsagda avtalet slutat att gälla blir det minst 6 år vid förlängning eller nyanställning.

Liknande läsning:

Vad händer med de GSS/K som ska anställas?

– För de som kommer anställas kommer lagen att gälla det vill säga att anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning om minst sex år och högst åtta år, säger Susanne Hultgren.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
    Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

    Tyvärr har den fleråriga rapporteringen om ökad rysk militär förmåga och den ryska aggressiva hållningen realiserats. Efter flera år av kvalificerad militär förmågeuppbyggnad har Putin valt våldet och krigets väg – det är dessvärre ingen dröm utan ond bråd död. Att säkerhets- och försvarspolitik inte är en lek med siffror och procentsatser tror jag nu att alla förstår. Men det är inte läge att plocka enkla poäng, vare sig fackliga eller politiska. Sverige, EU och övriga västländer är mer enade än någonsin – och flera epokgörande beslut har på mycket kort tid fattats runt om i Europas huvudstäder till stöd för Ukraina.  

    Det senaste försvarsbeslutets tillskott av ekonomiska medel till Försvarsmakten är glädjande, efterfrågat och nödvändigt – nödvändigt för att skapa tillväxt och operativ förmåga med större balans mellan uppgifter och resurser. Att det tar tid att skapa operativ förmåga är ett viktigt ingångsvärde, något som inte minst är viktigt för våra politiker att förstå. Men även om det nuvarande försvarsbeslutet är relativt nytt så är det ändå överspelat, det är därför mycket glädjande att regeringen indikerat betydande tillskott och budgetförändringar.

    »Vi står åter inför allvarliga säkerhetspolitiska utmaningar där hårda militära förmågor är avgörande för att uppnå reell tröskeleffekt.«

    Vi står åter inför allvarliga säkerhetspolitiska utmaningar där hårda militära förmågor är avgörande för att uppnå reell tröskeleffekt – något som kräver en väl fungerande och accepterad personalförsörjning. Det står emellertid klart att en av Försvarsmaktens främsta utmaningar ligger i att just åstadkomma och bedriva en framgångsrik personalförsörjning. Organisationsarbetet med GRO/KRO har tyvärr mer eller mindre bedrivits inom befintliga personalramar. Men insikten har med tiden ökat om att det finns behov av fler soldater, sjömän och yrkesofficerare i såväl våra krigs- som fredsförband. Men det förfaller vara så att Försvarsmakten räds att öppna den dörren och skärpa dialogen om ökade behov med sin uppdragsgivare. 

    Det måste därmed skapas andra målsiffror där volymen av tillsvidareanställd militär personal tillåts öka i relativt väsentlig omfattning. Just detta är ett av huvudområdena för tillväxt med betydande behov av ekonomiska tillskott. Därav skulle det finnas medel till att till exempel öka återanställningen av förtidsavgångna officerare, stimulera fler att stanna kvar efter uppnådd pensionsålder och att förlänga kontrakt eller tillsvidareanställa GSS/K. 

    Men det finns också fortfarande betydligt mer att göra när det gäller lönestrukturen: det behövs ett större lönedjup för SOU med högre högstanivåer för OR9, en teknikersatsning för hårt konkurrensutsatta yrkesofficerare med teknisk kompetens, samt inte minst att den flygande personalen måste ges stabila och respekterade samt långsiktigt hållbara villkor. Goda och relevanta villkor och lönestrukturer är avgörande för att behålla personalen, en av det viktigaste aspekterna i ett rekryteringsperspektiv – inte minst i dessa tider.

    I övrigt finns många andra hål att fylla till förmån för snabbt ökad operativ förmåga. Det handlar bland annat om intensifierad övningsverksamhet och fortsatta nationella operationer samt att påskynda både materielunderhåll och reparationsskulder. Det handlar också om forcerad materielanskaffning till gagn för krigsförbandens grundläggande behov av ammunition, drivmedel och organisationsbestämmande materiel. 

    Ur arkivet: