Senast publicerat
Senast publicerat:

REPLIK: Därför slutför Försvarsmakten införandet av ett trebefälssystem

”Försvarsmaktens uppfattning är att bytet av personalkategori kan ske genom arbetsledningsbeslut och beslutet är därför rättsligt grundat”, skriver Försvarsmaktens kommunikationsdirektör apropå Stefan Emanuelssons inlägg.

Mats Ström, Försvarsmaktens kommunikationsdirektör.
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Försvarsmakten har erbjudits möjlighet att ge en replik på Stefan Emanuelssons debattartikel i både Officerstidningen och på Kkrva:s webbplats, men har istället valt att publicera ett inlägg på myndighetens bloggportal ”Försvarsmakten kommenterar”. Vi publicerar här texten, skriven av Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Mats Ström.

”I ett inlägg på Kungliga Krigsvetenskapsakademiens blogg den 2 september framför Stefan Emanuelsson sina åsikter kring Försvarsmaktens beslut den 7 maj 2021 om slutligt införande av ett trebefälssystem med tre personalkategorier: officerare, specialistofficerare och gruppbefäl. Blogginlägget innehåller påståenden där Försvarsmakten är av annan uppfattning. Jag vill därför ge följande kommentar:

Försvarsmaktens beslut handlar inte om att degradera yrkesofficerare som är utbildade enligt en tidigare befälsordning (NBO). Det handlar om att konvertera dem till de av riksdagen beslutade personalkategorierna, antingen som specialistofficer eller till officer, beroende på förmåga, ambition och behov. Båda personalkategorierna är en förutsättning för, och kompletterar varandra i arbetet med att bedriva verksamheten i fred, kris och krig.

Försvarsmakten är mån om att genomföra övergången på ett sätt som hanterar och i möjligaste mån, främjar både organisationens behov och den enskildes önskemål. Inför beslutet gjordes en noggrann beredning. Försvarsmaktens uppfattning är att bytet av personalkategori kan ske genom arbetsledningsbeslut och beslutet är därför rättsligt grundat.

Bakgrunden är att riksdag och regering redan 2008 gav Försvarsmakten i uppgift att inrätta ett flerbefälssystem. Försvarsmaktens freds- och krigsorganisation har därefter utformats utifrån principer om ett trebefälssystem. Personalflödet som omfattar bland annat utbildningssystem och karriär- och successionsplanering är anpassat till det. Det beslutade personalförsörjningssystemet har dock inte fullt ut implementerats i Försvarsmakten, utan under många år har myndigheten låtit den enskildes intresse att frivilligt vilja byta personalkategori fått vara styrande. Det beslut som Försvarsmakten fattade före sommaren innebär alltså slutlig implementering av det som var påkallat i riksdagsbeslutet 2008.

» Försvarsmaktens uppfattning är att bytet av personalkategori kan ske genom arbetsledningsbeslut och beslutet är därför rättsligt grundat. «

Målbilden är att freds- och krigsorganisationens personalförsörjningssystem för yrkesofficerare ska vara i balans inför nästa försvarsbeslut.

• Ett personalförsörjningssystem för yrkesofficerare som korrekt avspeglar organisationen ger Försvarsmakten förutsättningar att planera och följa upp kompetensförsörjningen, i alla dimensioner, i takt med den tillväxt som myndigheten befinner sig i.

Liknande läsning:

• Rollerna blir tydliga i arbetslagen; för individerna själva, kollegor och chefer, och inte minst för den personal som ska ledas.

• I slutänden handlar det om operativ förmåga. Försvarsmaktens samlade förmåga ska successivt stärkas för att nå de operativa målsättningar 2025 och 2030 som regeringen satt upp. Det slutliga införandet av trebefälssystemet är en viktig del i att rusta organisationen för att möta en omvärld som ställer ökade krav på organisationens behov av ledning. Förmågan att som specialistofficer leda komplicerade system och som taktisk officer samordna och leda system av system. Allt i syfte att uppnå taktisk och operativ effekt i den moderna krigföringsmiljön.

Försvarsmaktens beslut är med andra ord ett logiskt beslut om fullföljande av ett redan fattat riksdagsbeslut. Våra krigsförband ska kunna hantera och agera i morgondagens insatsmiljö. Beslutet möter framtidens behov av chefer och ledare på olika ledningsnivåer i morgondagens krigsförband.

Avslutningsvis finns den emotionella faktorn att ta hänsyn till som är en av anledningarna till att beslutet från 2008 i dag inte har implementerats fullt ut. Chefer i linjen är medvetna om den enskildes situation och kommer i görligaste mån att ta hänsyn till detta. Det är den enskilde officerens ambition och vilja samt organisationens behov som ska jämkas. Beslutet innebär dock att organisationens behov av ett fungerande personalförsörjningssystem är styrande.”

Här finns inlägget av Mats Ström, Försvarsmaktens, kommunikationsdirektör, på myndighetens webbplats. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Kritiken som Officersförbundets företrädare lyfter mot processen i arbetet inför beslutet om marinens nya organisation delas inte av marinchef Johan Norlén. Han menar att arbetet har skett i samverkan med arbetstagarorganisationerna och skyddsorganisationen, skriver han i en replik.

    Marinchef Johan Norlén
    "Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut", skriverationen som genomfördes under 2026", skriver marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    ”Jag är mycket glad över att samtliga arbetstagarorganisationer, ATO, är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Däremot har jag några kommentarer kring den kritik som lyfts i denna artikel.

    Jag delar inte bilden som ges avseende samverkan. Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026.

    Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt. Vid spelen har organisationen prövats och flera förslag har inkommit. Förslag på förändringar har omhändertagits, där organisationen för Sjöstridsskolan är ett exempel.

    Flera av synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits

    Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut. Exempelvis har hela tidsplanen för införandet skjutits fram ett år, vilket också Officersförbundets företrädare tar upp i artikeln.  Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar.

    En av riskerna som identifierats är den, att samtidigt som ordinarie verksamhet ska genomföras, även göra ett förändringsarbete. Marinen har under fler år haft en omfattande verksamhet beroende på det allvarliga omvärldsläget. Här måste vi på alla nivåer vara tydliga med att prioritera arbetsuppgifter och väga dem mot resurserna.

    Tyvärr finns inte den perfekta tidpunkten att starta ett sådant här arbete, särskilt inte så som den säkerhetspolitiska utvecklingen ser ut men en sak är klar att det är bättre att genomföra den nu och inte i ett ytterligare försämrat säkerhetsläge.

    Som arbetsgivare är vi mycket måna om vår personals välmående och jag kommer att göra allt för att det fortsatta arbetet bedrivs med marinens utveckling där såväl personalen som uppdraget omhändertas.

    Samarbetet under framtagandet av inriktningsbeslutet har varit gott och konstruktivt och jag ser fram emot att tillsammans med ATO och skyddsorganisationen fortsätta arbetet mot framtidens marin.”

    Johan Norlén, marinchef

    Ur arkivet: