Senast publicerat
Senast publicerat:

Fler tillträdesbrott i Försvarsmakten

Tillträdesbrotten i Försvarsmakten ökar. Chefen för Musts säkerhetskontor, Jan Kinnander, bedömer brotten som mycket allvarliga.

Linda Sundgren
Försvarsmakten
Antalet personer som tar sig in på militära anläggningar för att filma och fota har ökat.

– Det handlar inte om någon som missat en skylt eller tagit ett par bilder på fel ställe utan om omfattande och systematiska kartläggningar, säger han. 

Enligt Jan Kinnander är personerna bakom brotten ofta militärt överintresserade som inte förstår allvaret av sina handlingar. De tar sig in på militära anläggningar för att filma och fota, material som sedan lagras och delas på nätet. 

Man tror kanske att materialet är skyddat för att man lägger upp det i en sluten Facebookgrupp, men det är inget som hindrar en underrättelsetjänst från att komma åt det, säger Jan Kinnander. 

2019 skärptes straffen för tillträdesbrott och flera domar har uppmärksammats i media. I januari 2020 dömdes en person till ett års fängelse för att ha dokumenterat och spridit uppgifter om militära skyddsobjekt. Senare under året dömdes en person till ett års fängelse för att ha lagrat uppgifter om försvarsanläggningar i en dator.

– Vi är glada att rättsväsendet skärpt synen på den här brottsligheten och att media rapporterar om det. Det kan bidra till att brotten minskar, säger Jan Kinnander.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Det har snart gått ett år sedan utredningen som slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS. Ändå har ingenting hänt. Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå.

    Josefine Owetz
    Soldater uppställda, bakifrån

    Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

    Det har snart gått ett år sedan utredningen ”Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret” (SOU 2025:86) tydligt slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS.

    Ändå har ingenting hänt.

    Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå. Systemet är enbart designat för omsättning, inte förmåga. Problemet är inte otydlighet. Problemet är tempo. Eller snarare: bristen på det.

    Rapporter har skrivits. Brister har identifierats. Lösningar har föreslagits. Trots det fastnar frågan i byråkratiska mellanrum – mellan utredning och beslut, mellan ansvar och genomförande. Istället för handling ser vi fortsatt beredning.

    Under tiden diskuteras nya kategorier, modeller och strukturer. Men varje månad som går utan beslut är ytterligare en månad där erfaren personal lämnar. Det är inte en teoretisk brist, det är ett pågående kompetenstapp.

    Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora?

    Det här är kärnan: systemet är redan identifierat som otillräckligt. Lösningen är redan föreslagen. Ändå står vi still. Vi har inte ett kunskapsproblem. Vi har ett genomförandeproblem.

    Om Sverige menar allvar med sin militära upprustning måste vi också våga agera när bristerna är uppenbara. Att utreda vidare det som redan är utrett är inte försiktighet, det är ineffektivitet.

    Snart är det 12 månader sedan utredningen offentliggjordes. Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora? Frågan är inte längre vad som behöver göras, utan varför det fortfarande inte har gjorts.

    Olle Dahlkvist, GSS i flygvapnet

    Ur arkivet: