Senast publicerat

Senast publicerat:

Försvarsmaktens egen resebyrå

Reseavdelningen i Boden bokar och planerar inrikes tjänsteresor, gruppresor och pendlingsresor för myndighetens anställda. I takt med att Försvarsmaktens organisation växer, blir också antalet resor fler. För att möta resebehovet har reseavdelningen ökat antalet handläggare det senaste året.

Josefine Owetz

2024-09-23

Precis utanför grindarna till Bodens garnison ligger lokalerna där Försvarsmaktens reseavdelning huserar. Härifrån bokas och planeras bland annat inrikes tjänsteresor, gruppresor, konferenser och pendlingsresor för myndighetens anställda. Avdelningen ansvarar också för de värnpliktigas resor.

– Vi hanterar alla färdsätt och följer Försvarsmaktens reseinstruktion och policy för resor, det vill säga billigast och lägsta tillgängliga pris, säger Margita Derolf, chef för Försvarsmaktens reseavdelning, medan hon visar runt i det öppna kontorslandskapet.

På sektionen för inrikes tjänsteresor arbetar ett 30-tal resehandläggare som tillsammans hanterar 400–500 resor per dag. En typisk bokning innehåller i regel fyra olika transaktioner, förklarar hon.

– Det kan exempelvis handla om taxiresa till flyget, flygresa, tågresa eller hyrbil från flygplatsen och hotell. Vi bokar drygt 100.000 hotellnätter per år, säger Margita Derolf.

Hon har varit chef för Försvarsmaktens reseavdelning sedan 2011. I början av 2000-talet, när Margita Derolf inledde sin karriär som handläggare på resekontoret i Boden, hade Försvarsmakten ett 20-tal resekontor runt om i landet.

– Resandet är ju biljettlöst i dag. Förr i tiden var det en lång ringlande kö av grönklädd personal här utanför när vi öppnade på morgonen som skulle hämta ut sina biljetter, säger hon och pekar ut mot trapphuset.

Vi bokar drygt 100.000 hotellnätter per år

Succesivt de efterföljande åren lades kontor efter kontor ner. Under några år fanns det fyra kontor kvar: i Boden, Stockholm, Skövde och Karlskrona. Under åren 2010–2016 flyttades stora delar av verksamheterna från de övriga tre resekontoren till Boden. 2016 lades resekontoret i Karlskrona ner och sedan dess finns bara kontoret i Boden kvar. Reseavdelningen tillhör organistiskt Försvarsmaktens transportenhet och är en försvarsmaktsgemensam enhet inom Försvarsmaktens logistik.

Liknande läsning:

I takt med att Försvarsmaktens organisation återigen växer, ökar också antalet resor. Under förra året gick reseavdelning från 72 till 94 anställda. Samtliga medarbetare är civila. En del av de anställda har gått GSU eller kombattantutbildning för civila obeväpnade medarbetare.

Elina Broström har arbetat på reseavdelningen i fyra år och tillhör sektionen för grupp-, unika och fasresor, GUF. De hanterar myndighetens gruppresor och konferenser, för tio personer och uppåt.

– Det är ett roligt och spännande jobb. En resa och bokning är aldrig densamma. Det är kul att jobba med gruppbokningar eftersom det är anställda som ofta ska åka från flera olika orter och och sammanstråla gemensamt, säger Elina Broström.

GUF bokar också förmånsbeskattade resor och bemannar en särskild pendlarlinje för anställda som har fria hemresor, det vill säga medarbetare som veckopendlar till annan ort än ordinarie arbetsort och som således har rätt till resa till och från arbetsorten varje vecka.

– Vi har många pendlare. Runt 500 anställda har pendlingsavtal. De som har pendlingsavtal har möjlighet att ringa till reseavdelningens pendlarlinje. Den infördes som en extra service till pendlarna 2019, säger Margita Derolf.

Reseavdelningen har gjort en digitaliseringsresa det senaste året, berättar hon, vilket har medfört en effektivisering i hanteringen av den stora mängden reseansökningar. I början av 2023 blev de nästan helt digitala i sin hantering av resor.

– Innan skrev vi ut omkring 1 000 reseansökningar per dag och där varje ansökan sorterades in i hängmappar och sedan registrerades separat i bokningssystemet innan själva bokningen kunde påbörjas. Nu går reseansökan från Prio med automatik in i vårt bokningssystem och resehandläggarna kan påbörja bokningen direkt.

Jag skulle säga att det här är ett väldigt modernt sätt att hantera denna typ av ansökningar, särskilt för att vara myndighetssverige.

Hur märks denna digitalisering för de anställda?

– Kunderna märker av det för att det går väldigt fort, från det att beställningen godkänns i Prio till att den hanteras av en av våra handläggare, säger Margita Derolf och fortsätter:

– Det ligger flera års arbete bakom att få till denna lösning där många representanter från olika arbetsområden har varit involverade. Jag skulle säga att det här är ett väldigt modernt sätt att hantera denna typ av ansökningar, särskilt för att vara myndighetssverige.

Reseavdelningen är en stor arbetsgivare i Boden och har vuxit från 32 anställda 2017 till dagens 94 anställda. Många som arbetar på avdelningen pendlar in till Boden från bland annat Luleå, Piteå och Älvsbyn.

De anställda som rekryteras har i regel erfarenhet av administrativa uppgifter och utbildas internt till att bli resehandläggare. Som handläggare planerar och bokar man flyg, marktransporter och hotell samt skapar underlag för fakturering och förmedlar reseinformationen till de anställda. Resehandläggaren Sara Hässelbäck Eriksson har arbetat på avdelningen för inrikes tjänsteresor i ett och ett halvt år.

– Det är en trevlig och hjälpsam stämning här. Vi har också otroligt trevliga kunder. Det är väldigt sällan som de har klagomål på oss resehandläggare. Om det blir klagomål är det oftast på taxi eller hotell, säger Sara Hässelbäck Eriksson.

Försvarsmaktens anställda benämns alltid som ”kunder” av de anställda på reseavdelningen. Under våren fick ett inlägg på X/Twitter med beröm till Försvarsmaktens reseavdelning stor spridning och medhåll av myndighetens anställda på plattformen. ”Jag älskar Försvarsmaktens reseavdelning! Dom är fan bäst! Helt oironisk, de har 100% förstått sitt uppdrag och är serviceinriktade och alltid trevliga!” skrev kontot ”Signal_diciplin” och många andra instämde i hyllningskören. Margita Derolf och de anställda uppmärksammades på hyllningarna som kom in och blev väldigt glada, berättar hon.

– Jag blir stolt över våra medarbetare när vårt arbete uppmärksammas. Vi har nöjda kunder och det är jätteroligt. Varje vecka får vi credd av anställda i Försvarsmakten. Den glädjen finns och märks av hos våra resehandläggare, säger hon och fortsätter:

– Vi jobbar medvetet för att ha nöjda kunder. Samtidigt jobbar vi efter tydliga riktlinjer och har upphandlade avtal att hålla oss till i och med att vi är en myndighet. Men ändå upplevs det som att vi har en god service.

Hur kommer det sig?

– Vi är duktiga på att förmedla att vi följer avtal, men är serviceinriktade. Det är fyrkantiga regler och avtal, men vi har en snabbhet gentemot kunderna. Vi upplevs nog ha en hög tillgänglighet. Det speglar sig i kundnöjdheten, vi går inte hem förrän dagens problem är lösta, säger Margita Derolf.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Försvarsmaktens reseavdelning

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en omfattande omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. ”Vi har inte tid att vänta”, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Josefine Owetz

2026-07-10

Solen sken över Halmstads garnison och Luftvärnsregementet när den nya luftvärnshallen Gungners hall invigdes den 11 juni i år. Byggnaden ska användas för utbildning, förvaring och underhåll av luftvärnssystem 103, Patriot, och är den hittills största fastigheten i Fortifikationsverkets bestånd.

– Vi är stolta att kunna leverera detta bidrag till Sveriges försvarsförmåga, sa generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i ett uttalande efter invigningsceremonin.

Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter och luftvärnshallen är bara ett exempel på årets många projekt. Runt om i landet genomför myndigheten omfattande investeringar genom nyetableringar, fastighetsförvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. Tempot är högt, konstaterar Maria Bredberg Pettersson när Officerstidningen träffar henne under Almedalsveckan.

– Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och kraven på vad vår myndighet ska leverera. Vi gör en historisk uppbyggnad av infrastrukturen för totalförsvaret, säger hon.

I Almedalen deltar Maria Bredberg Pettersson i flera seminarier och samtal om robust infrastruktur, samverkan och försvarsuppbyggnad. Hon berättar att Försvarsmakten står för 85 procent av Fortifikationsverkets uppdrag och övriga försvarsmyndigheter för resterande del.

Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora.

– Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora. Vi brukar säga att de flesta av garnisonerna mer eller mindre ser ut som byggarbetsplatser idag. Sedan finns det vissa platser där det pågår mer verksamhet än på andra.

Hon lyfter bland annat Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och förberedelserna för de nya organisationsenheterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som exempel på sådana platser.

– Omvärldsläget har gjort att vi har hamnat i en situation som ser helt annorlunda ut än för bara några år sedan. Precis som ÖB säger finns det inga tecken på att det kommer att bli bättre. Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina har också förstärkt synen på infrastrukturens betydelse, förklarar Maria Bredberg Pettersson.

– Förmåga handlar väldigt mycket om att kunna återupprätta infrastruktur när den blir förstörd. Att snabbt kunna reparera och underhålla den för att återupprätta förmågan. Infrastruktur, både militär och civil, är dessutom ett mål i dagens krigföring, säger hon.

När Maria Bredberg Pettersson tillträdde som generaldirektör 2018 hade Fortifikationsverket omkring 600 medarbetare. I dag är myndigheten över 1 500 personer och antalet anställda fortsätter att växa.

– Rekryteringen har fungerat förhållandevis bra, men vissa specialistkompetenser är mycket svåra att hitta. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet, IT och fortifikatorisk utveckling är områden där konkurrensen är stenhård. Det är inte kompetenser som finns på hyllan, utan sådant vi själva måste bygga upp.

Sveriges inträde i Nato har förändrat Fortifikationsverkets uppdrag och fått ett tydligt genomslag i verksamheten. Arbetet med infrastruktur för etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och har stärkt arbetet med värdlandsstöd.

– Vi ska bygga infrastruktur inte bara för ett nationellt behov utan också för ett internationellt behov. Nato har lagt ytterligare ett väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer.

Under många år har fokus i försvarsdebatten legat på personal och materiel, men utan fungerande infrastruktur spelar varken nya förband eller nya vapensystem någon roll, menar Maria Bredberg Pettersson.

– För att kunna bygga en ökad försvarsförmåga så måste man ha balans mellan personal, materiel och infrastruktur. Det spelar ingen roll hur många värnpliktiga vi utbildar om de inte har någonstans att bo. Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer. Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna bygga försvarsförmåga.

Hon menar att infrastrukturen länge har kommit in för sent i planeringen.

– Det har funnits en syn att infrastruktur är något som katten släpar in i efterhand. Det finns många exempel där man inte tagit höjd för de infrastrukturella behoven i samband med att det har fattats beslut.

Maria Bredberg Pettersson lyfter den nyinvigda luftvärnshallen i Halmstad som exempel. Beslutet att anskaffa luftvärnssystemet Patriots togs 2018 och de första leveranserna skedde tre år senare. Fram tills i år har verksamheten bedrivits i tillfälliga lokaler.

– Hallen invigdes nu i juni men systemen var på plats redan 2021. Så om jag tycker att infrastruktur har setts som en belastning? Svar ja. Men där är vi inte längre. Det tycker jag även att försvarsberedningens senaste rapport visar på.

Försvarsberedningen pekar i delrapporten ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” på behovet av kortare ledtider för att etablera den infrastruktur som Försvarsmakten behöver. De upprepar även budskapet från tidigare rapporter om vikten av att Fortifikationsverket involveras i planeringsarbetet vid ett tidigt skede.

– Beredningen lyfter också att tiden är en alltmer avgörande faktor utifrån det omvärldsläge som vi har. De skriver att alla myndigheter behöver ha tid som den viktigaste faktorn för att komma vidare i uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag delar den uppfattningen, säger hon och tillägger:

– Vi måste också nöja oss med good enough ibland och inse att tält, baracker och containerlösningar också är förmågebyggande.

Vid Folk och försvars rikskonferens i januari år signerade hon och överbefälhavare Michael Claesson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Den fastställer vilken av myndigheterna som gör vad och ska skapa bättre förutsättningar för samarbete. Målet är tydligt: ökad försvarsförmåga med fokus på kraftig tillväxt och snabbhet utifrån omvärldsläget.

– Vårt samarbete med Försvarsmakten fungerar utmärkt idag, men det kan bli bättre. Jag har en tät och bra dialog med försvarsmaktsledningen, vilket inte historiskt alltid har varit fallet. Sedan är det precis inom Försvarsmakten som inom Fortifikationsverket att det tar tid att få genomslag för de intentioner som man har.

Det höga tempot och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja.

– Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det i dag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset.

Det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag.

För att skapa en organisation som bättre är anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Nyligen fattade Maria Bredberg Pettersson beslut om att från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten, förklarar hon.

– Det är lite grann på temat delegerat beslutsmandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi ska gå vidare med att dela in verksamheten i fyra geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta geografiskt ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom området.

Vilka är dina förhoppningar med den nya organisationen?

– Att vi ska jobba mer som ett fortifikationsverk. Jag är jättetrött på att vi jobbar i silos. Det tjänar inte Sverige väl. Det här är inte en organisationsförändring som handlar om några besparingar, utan det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag, säger hon och tillägger:

– Det handlar också väldigt mycket om att hitta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt i organisationen men också utanför. Jag vill att vi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta.

Fakta

Fastighetsköp under 2025

Med investeringar på över 20 miljarder blev 2025 ett rekordår för myndigheten. Förra året fattade regeringen beslut om att Fortifikationsverket ska äga de fastigheter som tidigare förvaltats av Specialfastigheter för försvarsmyndigheterna. Det innebär att Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen, Försvarets materielverks huvudkontor på Gärdet och Totalförsvarets forskningsinstituts kontor i Kista och Umeå nu är en del av Fortifikationsverkets bestånd. Fastigheterna förvärvärades till ett värde av 8,2 miljarder kronor. Fokus under 2025 var i övrigt att förvärva kontorsfastigheter samt fastigheter för logistik och förrådsverksamhet. Större investeringar gjordes i Enköping och Upplands-Bro.

Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025

Ämnen i artikeln: Fortifikationsverket